Vad betyder hälsa för mig?

26 röster
52020 visningar
uppladdat: 2005-02-03
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Fysisk hälsa; att ha en kropp som fungerar

Att vara vältränad och ha en bra kondition är ingen nackdel. Det är särskilt viktigt att som ung röra sig. Dels för att man växer och dels för att underlätta träningen längre fram i livet. Börjar man träna i unga år växer hjärtmuskeln som drar samman hjärtat. Ett större hjärta kan förstås pumpa ut mer blod i varje slag och därmed förse musklerna med mer syre. Som vuxen förändras inte hjärtats storlek, men man kan i stor utsträckning träna upp förmågan att transportera och ta upp syre. När du börjar komma upp i åren orkar inte hjärtat pumpa lika många gånger per minut, vilket innebär att din maxpuls sjunker. Kvaliteten i slagen kan dock kompensera det. Prestationsförmågan i 65-70 årsåldern är ca 30 procent av vad den var i 20-25 årsåldern. För människor som levt ett stillasittande liv är skillnaden ännu större. Kondition är en färskvara som måste underhållas regelbundet. Och kom ihåg att det är långt bättre att röra sig ofta och mindre, än att ge kroppen en riktig genomkörare i veckan.

En vältränad person har ett starkt hjärta och får ofta en större motståndskraft vid påfrestningar på kroppen, t. ex. sjukdom. Han eller hon kan på ett bättre sätt reglera förändringar inom sig. Hjärtinfarkter är 2-3 gånger vanligare hos otränade än hos tränade och statistiken visar att om en aktiv människa råkar ut för en hjärtinfarkt har han eller hon mer än dubbelt så stor chans att klara av den.

Psykisk hälsa; att känna välmående
Mobbing, brist på vänner eller arbetslöshet är exempel som kan påverka din psykiska hälsa negativt. För att förebygga Psykisk ohälsa så är det viktigt att kunna slappna av emellanåt, vilket förebygger överansträngning som är vanligt i både i skolan och på arbetet. Det är viktigt att ha vänner som stöttar och hjälper till när man inte mår riktigt bra. Det är viktigt att ha en sysselsättning som man trivs med t.ex. en idrott. Råkar man ut för något hemskt så ska man söka hjälp att bearbeta händelsen. Håller man mobbing eller andra problem inom sig så påverkar det den psykiska hälsan negativt.
Socialhälsa; att ha en bra relation med sina medmänniskor
Social hälsa och Psykisk hälsa går hand i hand. Att ha en familj som stöttar dig, vänner som tycker om dig värnar om dig. Att ha en bra relation och ett brett umgänge med andra människor är viktigt. Det är viktigt att kunna engagera sig i föreningar för att få kontakt med andra. Att kunna leva ett liv som är tillfredställande och som man trivs med. Det är social hälsa, har man blivit mobbad eller nertryckt under en längre tid så kan den sociala hälsan skadas. Man vågar inte ta kontakt med andra människor eller lite på dem.
Kost

Balansen mellan träning och kost är jätteviktig har man rätt balans så leder det till resultat i form av ökad prestation. Ditt humör, skolan och välbefinnandet blir bättre även fysisk påverkas din träning positivt av rätt balans. Med rätt kost kam man jobba bättre och träna hårdare i förlängningen kommer därför även din kropp att förändras till det bättre. Men komihåg att du kan aldrig träna mer eller hårdare än vad vilan tillåter, tränar du mycket så måste du äta mycket och vila mycket. Förutom bränsle i form av kolhydrater och fett, ger maten proteiner som behövs för att bygga upp kroppens celler t. ex. muskelceller. Dessutom ger maten mineraler, salter och vitaminer. Grönsaker och grovtbröd tar lång tid för kroppen att bryta ner. Anledningen till att man bör äta mycket av denna sortens mat är bl. a. att sockerhalten i blodet då hålls på en jämn nivå under lång tid. Energin går ut i små doser och inte allt på en gång.

För att kroppen ska fungera så behöver var och en av kroppens miljarder celler bränsle, som de mestadels får genom kolhydrater eller fett som bränsle. Kolhydraterna förbränns snabbare. De finns också lagrade i större omfattning än fett ute i muskelcellerna, och dessutom i levern som är kroppens största enskilda kolhydratdepå. Om musklerna behöver arbeta hårt så använder de mer kolhydrater än fett, men vid måttlig ansträngning är det däremot mer fett som förbrukas.

För att äta rätt så kan man använda sig av den så kallade ta tallriksmodellen. Tallriksmodellen är ett bra hjälpmedel som visar vilka livsmedelsgrupper man ska välja så att proportionerna på tallriken blir rätt.
De olika livsmedelsgrupperna är:
• ca 2/5 av tallriken med grönsaker och rotfrukter. Komplettera gärna med frukt och bär.
• ca 2/5 av tallriken med ris, pasta, potatis och bröd
• ca 1/5 av tallriken med kött, fisk, fågel, ägg eller baljväxter.


Sockerhalten i blodet sjunker ju mer socker du äter. Äter du sötsaker för att du känner att du behöver ett energitillskott, lurar du dig själv. Du får strax efteråt en högre blodsockerhalt, men sedan händer något; när sockerhalten höjts över en viss nivå, sänks den igen med hjälp av hormonet insulin, det sänker inte bara till den nivå du hade innan du åt sötsakerna, utan till en lägre nivå så du känner dig tröttare än vad du var innan. Men det kan finnas tillfällen då kroppen behöver socker: vid långvariga fysiska prestationer, som t. ex. fjällvandringar, skidturer etc. Då kan regelbundna tillskott av snabbenergi vara nödvändigt. Är muskelcellerna redan fyllda, transporteras istället energin i blodet till kroppens fettdepåer för att lagras där som reservbränsle.
Slutsatsen av detta blir förstås att man ska försöka konsumera lika mycket energi som man gör av med. Och dela upp måltiderna så att man äter på ett riktigt sätt under dagen. Inte bara för att man ska hålla vikten utan även för att man inte bör tvinga kroppen till för stora och för många insulinpåslag, eftersom insulinprodukten då till slut inte längre fungerar tillfredsställande, detta kan leda till sockersjuka. När du tränar hårt är det mycket viktigt att du får i dig tillräckligt med bränsle. Annars börjar kroppen att bryta ner musklerna istället för att bygga upp dem.

Fetma

Fetma blir ett allt vanligare problem, framförallt bland ungdomar. Fetma kan leda till alvarliga sjukdomar. Här är en lista på olika sjukdomar där fetma kan vara en bidragande orsak:
1. Högt blodtryck Många studier visar att kroppsvikt och högt blodtryck har ett samband. Har man förhöjt blodtryck, och hög kroppsvikt är det smart att försöka gå ner i vikt, eftersom att högt blodtryck kan leda till hjärt-kärlsjukdomar.
2. Diabetes 70-90 procent av alla vuxna som får diabetes är överviktiga. Det är framförallt den manliga typen av fetma, där fettet ligger mot buken, som ökar riskerna för diabetes.
3. Gallvägssjukdom Vid övervikt ökar kolesterolomsättningen. Då är det risk att kolesterolkristaller fälls ut i gallan, och då bildas gallsten. Ju mer överviktig man är, desto större är risken att gallsten bildas.
4. Ledbesvär När man är överviktig får kroppens leder jobba hårdare vilket leder till att de slits ut fortare.
5. Cancer Överviktiga män löper större risk för cancer i tarm och prostata, medan överviktiga kvinnor lättare får bröstcancer.

Droger och tobak

Rökning
Rökning är ett effektivt sätt att försämra sin kondition på. Koldioxiden i tobaksröken gör att de röda blodkropparna inte tillåts ta upp syre i den utsträckning som skulle behövas för att förse muskelcellerna med tillräckligt mycket. Hjärtat måste därför slå snabbare och arbeta hårdare för att få ut den nödvändiga syremängden till musklerna. Inaktivitet påverkar kroppen: Skelettet krymper lite och blir skörare, muskelmassan, blodvolymen och hjärtvolymen minskar. Inaktivitet, t. ex. vid en tids sjukdom påverkar snabbt konditionen negativt. Rökare löper mycket större risk att råka ut för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer än vad icke-rökare gör.
Alkohol
Vilka skador ger alkoholen?
1. Hos missbrukare förekommer ofta hjärnskador i form av minnesluckor.
2. Påverkas den såkallade lillhjärnan så försämras balansen och man får problem att samordna muskelrörelserna.
3. Man riskerar att få skador på magsäcken och levern.
4. Vid stor förtäring av alkohol så blir benstommen skörare.
5. Regelbundet alkoholdrickande skadar hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd.
6. Alkohol orsakar en sjukdom –myopati- som medför att hela muskler kan förstöras.

Dopning
Dopning, ett sätt att öka prestationsförmågan. Dopning inom idrotten klassas som fusk och den tävlande straffas i form av avstängning. Det finns olika typer av dopning. Bloddopning går ut på att man ökar antalet röda blodkroppar och därigenom ökar syreupptagningsförmågan. Bloddopning används inom konditionsgrenar som t ex skidlöpning och cykling. En annan typ av dopning är Anabola steroider. Preparatet är framställt av manliga könshormon. De bygger på testosteron som är det viktigaste manliga könshormonet. Testosteron i en stor dos kombinerat med hård träning ger ökad muskelmassa. Men det finns en effekt i testosteronet som idrottarna får i sig då de tar anabola steroider. Det är den androgena verkan. Följderna av anabolasteroider blir;
1. Nedstämdhet. Mellan perioderna av steroidmissbruk drabbas ofta personen av depression, abstinens och sömnlöshet.
2. Akne. Anabola steroider kan ge akne eller förvärra tidigare problem.
3. Aggression. Ett aggressivt beteende är vanligt hos steroidmissbrukare. Beteendet skrämmer och skadar oftast vänner och familj.
4. Tillväxten stannar. Tillväxtzonerna sluts tidigare av anabola steroider, vilket kan orsaka att unga tonåringar stannar i växten.
5. Kalk i blodkärlen. Anabola steroider ger höjda blodfettsvärden, som ökar kalkavlagringarna i blodkärlen och kan leda till hjärtinfarkt, försämrad blodcirkulation och åderförkalkning.
6. Könsdriften kan försvinna. Könsdriften kan öka i början av missbruksperioden för att sedan avta helt. Vid tillförsel av steroid tillbaka bildas testiklarna med risk för att personen inte återfår normal spermieproduktion.
7. Skadeverkningar drabbar även kvinnor, ibland med symtom som skäggväxt och basröst.

Den vanligaste anabola steroiden kallas ”Ryssfemman” eller bara ”Ryssar”. Av namnet kan man förstå att de främst tillverkas i ryssland och smugglas hit.
Miljö
Miljön vi växer upp i påverkar vårat sätt att vara och hur vi mår. Att växa upp i en trygg familj med vänner är viktigt. Att tidigt börja idrotta i någon form av förening är bra. Vänskapskretsen växer och man får något att se framemot, där kan man få lite extra stöd och det finns ofta många vuxna inom föreningen som man kan vända sig till. Samhället spelar en stor roll är droger och tobak vanligt så är det lättare att falla in i ett beroende eller missbruk.

Vad betyder idrott och hälsa för mig

Att må både fysiskt och psykiskt bra, och det hänger ihop med varandra. Om man inte mår bra psykiskt påverkas den fysiska hälsan och tvärtom. Det känns lättare att påverka den fysiska hälsan genom att motionera och äta bra mat. Medan den psykiska hälsan i viss mån påverkas av andra omständigheter ex privat och i skolan. Sömn är också en form av hälsa, sover man för lite stör det dygnsrytmen och hälsan kan försämras. Med andra ord, allt som finns runt omkring oss påverkar hälsan eller ohälsan.

Alkohol och drogvanor är också viktiga faktorer för hälsan. Något som många av mina jämnåriga vänner verkar glömma gång på gång.

Idrotten har betytt mycket för mig. När det är mycket i skolan eller om det hänt nått speciellt så är idrott nästan det enda sättet att koppla bort tankarna. Jag känner att jag mår bra av det. Det är lättare att koncentrera sig i skolan och hemma. Idrotten har betytt mycket för mitt självförtroende också. Jag tränar för att jag tycker att det är roligt och att jag mår bra av det. Det tycker jag är viktigt, träningen ska aldrig kännas som ett måste. Jag trivs med att träna i grupp. På sommaren brukar jag springa men ofta med en kompis. Man peppar varandra, jag har svårt att springa själv eller att gå på gymmet själv. Det blir aldrig lika roligt. Under vintern blir det mycket inomhusträning. Speciellt bra mår jag av att vara ute och röra mig. Varje dag går jag till och från skolan. Det känns skönt att få lite frisk luft innan skolan börjar. Det känns som om man har rensat huvudet när man sätter sig bakom bänken.

På vintern är det största intresset snowboard. Genom friluftsfrämjandet så har jag fått mögligheten att få jobba som snowboard lärare. Ett idealiskt jobb som passar mig perfekt jag får vara ute, åka snowboard och samtidigt lära andra.

På sommaren seglar jag nere på västkusten. Jag har lärt mig att segla genom friluftsfrämjandets seglarskola, där jobbade jag i somras som ledare för första gången. Att vara ledare för en grupp ungdomar innebär ett stort ansvar, men det är väldigt roligt.

Att växa upp i en trygg miljö med en bra social situation har gett mig otroligt mycket. Jag har en bra familj och många vänner. Något jag unnar alla.

Sammanfattning och reflektion

Skillnaden mellan fysik hälsa och psykisk hälsa är att fysisk hälsa är när kroppens funktioner fungerar bra. Psykisk hälsa är när man mår mentalt bra. Rätt kost, regelbunden motion och vila är en förutsättning för bra psykisk hälsa. Det är viktigt att ha människor omkring sig som man trivs med och som tycker om en. Det är viktigt att ha ett arbete eller skola som man gillar fysiskt och psykiskt.

Jag kan inte förstå varför man dopar sig när man känner till dess biverkningarna. De vanliga motionärerna på gym och skolor gör det kanske för att uppnå kroppsidealet. Personligen tror jag att grupptrycket spelar en viktig roll. Om kompisarna har muskulösa kroppar vill man själv också ha det. Dessutom kan jag tänka mig att det inte verkar lika farligt om kompisarna verkar må bra av dopingpreparatet.

När det gäller dopning på elitnivå så är antagligen det största ”dragplåstret” pengarna. I dagens idrott är det sådana enorma vinstsummor att det finns många som försöker fuska sig till framgång, och få rikedom på köpet. Eller viljan att bli bäst oavsett vad som krävs.

Min personliga uppfattning om positiva dopingtest är att det ska vara livstidsavstängning på all proffsidrott. De som dopar sig är inte värda att vinna. En ren idrottare ska inte förlora mot en dopad. Då blir det inte riktiga tävlingar utan istället en tävling i vem som lyckas lura systemet och inte bli upptäckt. För...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vad betyder hälsa för mig?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Marcus Lind 2005-12-12

    Mycket bra arbete Karin. Keep

  • Alexander Ekström 2006-02-09

    Bra gjort!

Källhänvisning

Karin Messing [2005-02-03]   Vad betyder hälsa för mig?
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=3359 [2018-01-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in