Matspjälningssystemet

15 röster
15187 visningar
uppladdat: 2005-02-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete


I det här arbetet har jag lärt mig enormt mycket! Det var många saker som man hade en liten svag aning om hur de fungerade, men jag visste till exempel inte vad bukspottkörteln hade för funktion… Det har varit väldigt roligt och intressent, vilket är skönt, för jag trodde att den här kursen skulle bli väldigt tråkig, och som tur var verkar det bli precis tvärt om!



Munhålan; cavum oris
När man tar en tugga av en smörgås, i det här fallet en köttbullesmörgås, så hamnar den i munnen.
Man tuggar sönder smörgåsen med hjälp av tänderna och tungan. Vuxna har 32 permanenta tänder. Tändernas huvuddelar är rot, hals och krona.
Medan man tuggar maten så bildas det saliv i öronspottkörteln, undertungsspottkörteln och i underkäksspottkörtel. Från spottkörtlarna utsöndras det saliv som behövs för att blanda smörgåsen till en lämplig konsistens för att kunna svälja den. Saliven innehåller också
amylas – det enzym som påbörjar nedbrytningen av kolhydraterna som finns i brödet. När man tuggat smörgåsen och ”blandat” den med saliv till en lagom konsistens så sväljer man den, med hjälp av tungan.

Svaljet; farynx
När smörgåsen är söndertuggad så skickar tungan den till svaljets bakre vägg. Då utlöser man sväljningsreflexen. När sväljningsreflexen utlöses så stängs luftstrupen av struplocket, så skickas smörgåsen vidare till matstrupen.

Matstrupen; esofagus
Matstrupen är ett slags rör som har en massa muskelfibrer som löper omlott varandra på rörets väggar. Matstrupen leder senare maten vidare ner till övre magmunnen ( cardia ) med hjälp av peristaltiska rörelser (små muskelrörelser.) Övre magmunnen är den sista anhalten innan magsäcken.
En liten grej som förklarar hur stark de peristaltiska rörelserna är, är att när smörgåsen väl är svald så kan man svälja den fast man står på händer.

Magsäcken; ventrikeln
Magsäcken har muskler som löper åt olika håll på insidan av dess väggar, som knådar smörgåsen och köttbullarna med magsaften, så att smörgåsen får en vällingliknande konsistens. Det finns inga större bitar än två millimeter i magen när proceduren är färdig.
Magsäckens slemhinna är veckad och i vecken finns en massa körtlar, som utsöndrar magsaften. Det räcker att man känner lukten av mat för att körtlarna ska börja producera magsaft. Magsaften, som består av slem, saltsyra, enzymen pepsinogen som senare omvandlas till pepsin. Pepsin behövs för att bryta ner proteinerna från köttbullarna. Saltsyran har man för att döda de bakterier som finns på smörgåsen. De enda bakterier som överlever saltsyran är tuberkelbakterien.
När musklerna på magsäckens inre vägg har blandat smörgåsen till en bra konsistens, så arbetar de ner smörgåsen till nedre magmunnen med hjälp av samma muskler som de blandar maten med magsaften. Vid nedre magmunnen så portionerar magsäcken ut smörgåsen till tolvfingertarmen. Det tar vanligtvis ungefär fyra timmar att tömma magsäcken, lite beroende på om man ätit mycket fett (då töms den långsammare), eller om man ätit mycket fibrer (som gör att magsäcken töms snabbare).


Tolvfingertarmen; duodenum
Tolvfingertarmen heter tolvfingertarmen just därför att den är 12 fingrar bred. Tolvfingertarmen har en längd av ungefär 25 cm.
Tolvfingertarmen hör till tunntarmen.
Det är i tolvfingertarmen som den största delen av nedbrytningen av köttbullesmörgåsen
sker.
Galla från levern och bukspott från bukspottkörteln utsöndras i tolvfingertarmen. Gallan finfördelar fettet från smörgåsen ner till små kulor som gör att bukspottets enzymer lättare kan angripa fettet och bryta ner det till fettsyror och glycerol.


Bukspottkörteln; pankreas
Bukspottkörteln har två funktioner – en exofin funktion, och en endokrin funktion.
Den exodina funktionen är det som gör att bukspottkörteln sänder ut bukspott i tolvfingertarmen, som innehåller de enzymer som behövs för att bryta ner födan i tunntarmen.
Den endokrina funktionen är att utsöndra insulin till blodet.

Levern; hepar
Levern är kroppens största körtel, dess massa är 1,5 kilo tung. 1,5 liter blod strömmar genom levern varje minut.
Det är levern som producerar gallan, som senare leder ner till gallblåsan.
Levern bygger upp näringsförråd av glukogen, järn, fettlösliga vitaminer och proteiner. Det förrådet används mellan måltiderna, om det behövs. Alla näringsämnen kommer till levern via blodet från portådern (magtarmkanalen). Det är även i levern som bryter ner gifter som man tar ibland, till exempel mediciner och alkohol.

Gallblåsan; vesica fellea
Gallblåsan lagrar och koncentrerar gallan från levern mellan 5 – 20 gånger, som används för att förbereda enzymernas spjälkning av de fetter som finns i köttbullarna. Om man äter en måltid som innehåller mycket fett, till exempel pizza, så skickas det en signal till gallblåsan som gör att den drar ihop sig och skickar iväg galla till tarmen via portådern (magtarmkanalen).



Tunntarmen;
Tunntarmen är mellan 3-5 meter lång.
Man delar upp tunntarmen i tre olika delar;
• Tolvfingertarmen duodenom
• Tomtarmen jejunum
• Krumtarm ileum

I tunntarmen finns det ytterligare körtlar som producerar fler enzymer som fortsätter att dela kolhydrater, proteiner och fetter in i mindre bitar. Det är här som den slutgiltiga spjälkningen och uppsugningen av näringsämnen sker.
I tunntarmen finns det en slemhinna som är veckad, och har slemhinneutskott, så kallat tarmludd. I tarmluddet så finns det blodkärl och lymfkärl som tar upp de sista näringsämnena och skickar ut de i blodet. Här blandas köttbullesmörgåsen upp med tarmsaft som kommer från körtlarna tunntarmen, innan smörgåsen skickas vidare ut till tjocktarmen. Det är tarmsaftens enzym som gör den sista kemiska nedbrytningen av smörgåsen.

Cellen;
Det är cellen som tar till vara på de ämnen som har skickats ut i blodet av tunntarmen. Det är även cellerna som tar tillvara på syret i blodet. När cellen har tagit tillvara de näringsämnena jag har fått från smörgåsen, så förbränner cellen näringen i mitokondrierna som finns i cellen, och det är det som kallas för cellandning. När cellen har förbränt ämnena så bildas det avfallsprodukter – koldioxid och vatten. Avfallsprodukterna utsöndras genom cellmembranet ut till blodet, och den vätska som inte behövs transporterar lymfkärlen bort.

Njurarna; renes
Njurarna är ungefär 10 cm lång vardera.
När smörgåsen förbränts så bildas det slaggprodukter (rester som inte kroppen behöver). De här slaggprodukterna forslas ut i blodet av cellerna, sedan transporterar blodet slaggprodukterna fram till njurarna, och en av njurarnas funktion är att rena blodet.
Varje njure har var sin njurbalk, och i njurbalk har ca en miljon nefroner (små reningsverk). Nefronerna renar blodet och det är här som urin bildas.


Tjocktarmen; colon
Tjocktarmen är ungefär 1 meter lång.
Här får smörgåsen en fastare konsistens igen, eftersom vätskan från smörgåsen sugs upp och transporteras ut till blodet i slemhinnans blodkärl. Ingen större näringsupptagning sker i tjocktarmen, men vissa vitaminer och joner och en del vätska kan passera tjocktarmens väggar och ut i blodet. Det är i tjocktarmen som K-vitamin bildas. K-vitaminet är viktigt för blodets koaguleringsförmåga (som gör att blodet blir tjockare – det koagulerar). När smörgåsen är färdigbearbetad så drivs den fram av tarmens vågaktiga rörelser ner till ändtarmen, där smörgåsen blivit avföring (feces).

Ändtarm; rektum
Ändtarmen är mellan 15-20 cm lång.
Ändtarmens öppning (...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Matspjälningssystemet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-03]   Matspjälningssystemet
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=3348 [2018-07-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook