skönhetsideal i dagens samhälle

32 röster
124256 visningar
uppladdat: 2000-11-27
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
SKÖNHETSIDEAL I DAGENS SAMHÄLLE




Safia Djemili
99:11
Samhällskunskap A







INNEHÅLLSFÖRTECKNING



3. sammanfattning s.3

4:1 inledande diskussion s.3

4:2 tillvägagångssätt s.3

4:3 syfte och frågeställning s.3

4:4 precisering s.3

4:5 källkritik s.4

5. sammanställning s.4

6. Slutsatser s.8

7. Källförteckning s.9

8. bilagor s.10








3. sammanfattning

Skönhetsidealen växlar genom årtionden. Från mullig, blek, muskulös, trådsmal. Ingen kan väl ha undgått hur det är man ”ska se ut” i dagens samhälle. Man ska vara smal och sund. För många har det blivit ett problem. De klarar inte att skilja på reklamvärld, film, tv och verkligheten. För vissa går det så långt att de får ätstörningar eller blir drogberoende. Hur ska man då handskas med dessa problem? Ja, på den frågan är svaren många. Men de flesta anser att man ska försöka vara nöjd med själv, intala sig själv att man duger. Mer om detta kan du läsa i min uppsats som går djupare in på ämnet skönhetsideal.

4:1 inledande diskussion.

Jag har valt att skriva om skönhetsideal i dagens samhälle då det är något som jag är mycket intresserad av. Därför visste jag redan från början ganska mycket om ämnet. Jag är inte bara intresserad av ämnet utan som ung tjej i dagens samhälle väldigt utsatt. I den här åldern påverkas man starkt från föräldrar kompisar och andra vuxna, men inte minst utav medierna.

4:2 syfte och frågeställning

Jag hade tidigare läst mycket om ”det nya skönhetsidealet” och syftet med den här uppsatsen för mig har varit att dyka djupare i ämnet. Jag ville se hur skönhetsidealen har förändrats genom åren, hur vi påverkas av dem, vilka det är styr skönhetsidealen samt hur vi kan ”bli fria” från skönhetsidealen så jag ställde mig följande frågor:

1. Hur har skönhetsidealen förändrats genom tiderna, hur ser det ut i dag?
2. Hur påverkar det unga kvinnor i dagens samhälle?
3. Vilka är det som styr skönhetsidealen?
4. Vad kan man göra för att ändra på det?

Jag hade också en förhoppning om att fler intresserade eller utsatta ungdomar skulle kunna ta del av detta arbete för att lära sig något av det som jag skrivit om.

4:3 precisering

Eftersom ämnet jag valt att skriva om är relativt stort så har jag valt att begränsa mig till att enbart skriva om skönhetsideal för kvinnor. Det kändes naturligt eftersom jag själv är kvinna och ”problemet” är större och vanligare för oss kvinnor. Självklart finns problemet hos killar också, men det får bli i en annan uppsats…

4:4 tillvägagångssätt

Innan jag riktigt bestämt mig för att behandla frågan skönhetsideal så sökte jag på Internet, lånade böcker på biblioteket mm för att se om det var något att skriva om. Jag trodde inte från början att det skulle finnas så mycket material till det här ämnet och jag hade delvis rätt. Det fanns många tidningsartiklar, men det var ont om vetenskapliga böcker. Det är ju inte mycket som är dokumenterat fakta utan mycket är spekulationer och tankar när man väljer att skriva om ett sådant ämne.
Efter att ha ögnat igenom allt material ställde jag så småning upp mina fyra frågeställningar. Sedan läste jag igenom allt igen för att bilda mig en egen uppfattning. Innan jag började skriva denna uppsats hade jag en viss ståndpunkt som har kommit att förskjutas under arbetets gång.
När detta var gjort och jag visste vad min uppsats huvudsakligen skulle handla om tog jag analysmodellen till hjälp. Sedan arbetade jag efter den: skrev en inledning, preciserade ämnet, besvarade mina frågor, skrev en källförteckning och gjorde titelsida och innehållsförteckning.

4:5 källkritik

Jag har i huvudsak använt mig utav diverse tidningsartiklar som jag hämtat från Internet. Utifrån dem har jag försökt att sålla ut fakta dvs. skilja innehållet från journalistens personliga åsikter från dokumenterad fakta för att försöka få en så neutral uppsats som möjligt. Jag har även tagit hjälp av två böcker från biblioteket. En som handlar om mode och skönhet genom tiderna och en annan som beskriver hur vi påverkas av massmedia. Båda böckerna har varit en hjälp på traven eftersom mode och massmedia är något som ligger ganska nära det ämne som jag valt att skriva om.

5. Sammanställning

5:1 Hur har skönhetsidealen för kvinnan förändrats genom tiderna, hur ser det ut i dag?

De kvinnliga kroppsidealen växlar från århundraden och årtionden. Från blek, smal och pojkaktig till yppig och tjock, naturligt behålös eller solbränd gymkvinna. Hur skönhetsidealet för en kvinna på stenåldern såg ut kan du se i bilaga 1.

1600-talet
För första gången på mer än tusen år tillåts kvinnor att visa sina armar, också hals, skuldror och rygg blottades mer eller mindre. Kvinnoidealet som det framställs hos Rembrandts myndiga matronor växer i omfång när konstnären Peter Ruben målar dem. Stora, starka och friska kvinnor....

1700-talet
Rokokotidens ideal är kvinnlighet ända till sjuklighet, ömtålighet och sirlighet. Även om kvinnor gärna fick ha fylliga, knoppande bröst och ha smilgropar på armbågarna så hörde det till kvinnors attribut att svimma eller ”dåna”. Det var inte bara ett resultat av snörning och blodbrist, det var verkligen karakteristiskt för kvinnan. Först när överkroppskorsetten blev omodern upptäcktes att bröstkorgen på kvinnor ofta blev deformerad.

1800-talet
I början av 1800-talet förflyttades midjan ända upp till under brösten, höfterna skulle vara breda, den kvinna som födde flest barn vann... I slutet av 1800-talet däremot kom en tid då klädmodet sannolikt var mycket smärtsamt för kvinnorna. Magen skulle inte finnas alls, midjan skulle vara getingsmal och en del kvinnor gick så långt för att bemöta det rådande skönhetsidealet att de opererade bort de två nedersta revbenen. (Något som det ryktas att också Ivana Trump gjort så sent som på 1990-talet.) Korsetter med metallstöd var vanligt, brösten skulle framhävas men höfterna vara pojksmala....

1900-1920
Klänningarna blir omkring 1913 så snäva nedtill att kvinnorna ser ut som om de vore enbenta och brösten har växt ihop till en sammanhängande, konsolaktig utväxt. Men mitt i korsettanvändandets värsta period återgav dansösen Isadora Duncan den nakna kroppen dess suveränitet. Hon var den första i detta århundrade som öppet jublade, dansade ut att kroppen var vacker och inte en skam. 20-talet och charleston, när en kvinna skulle vara så platt och pojkaktig att man snörde brösten så hårt att amningsfunktionerna i somliga kvinnors fall slutade fungera. Kanske berodde detta pojkideal på kvinnoöverskottet efter första världskrigets slut. Midjan skulle inte markeras, kvinnokroppen skulle vara rak och bröstlös...I Sverige hade vi dock konstnären Anders Zorn som vägde upp det hela i början av seklet med sina fryntliga Zornkullor. (se bilaga 2.)

1930-1950
Under 30, 40 och 50 och i början av 60-talet regerade kvinnor med formen. I en tillbakablick kan man väl konstatera att som smal på den tiden räknades de kvinnor som låg mellan 70 och 80 kilo. Vi dyrkade Anita Ekberg, Sophia Loren, Brigitte Bardot, Marilyn Monroe...Det gjorde dock inget om du hade markerad midja, svällande lår och yppig barm.

1960-1980
På 60-talet kom Twiggy med sin sjukligt magra kropp, men hon var inte den enda som påverkade kroppsmodet ( se bilaga 3.) I slutet av 60-talet slog nämligen hippierörelsen och flower powerperioden till med full styrka och alla slags utseenden och kroppsformer var tillåtna, Konstnären Botero målade svällande kvinnor som var både sensuella och njutningsbenägna.... Sedan kom 70-talet och det var då feministrörelsen tillät kvinnor att kasta såväl behån som kilovågen.. På 80-talet var det solbränt som gällde - alla sprang på solariet och detta med gym och träning anammades. Dock inte i någon extrem form. Mulligt var fortfarande ganska gulligt.

1990-2000
I mitten av 1990-talet kom Minimjölken, Lätta och en massa andra lågkaloriprodukter som skulle hjälpa oss i kampen ”när vi hade bestämt oss för att inte bli feta”. Med ett kort avbrott när H&M använde Anna-Nicole Smith som underklädesmodell och även storlek 42 kvinnor fick visa upp sig, så har vi ända inne i 2000-talet anammat muskler, tvättbräda och sundhet som ett kroppsideal. Madonna är kanske den som tydligast visat vägen genom åren, från gullig och mullig till förvisso kvinna, men ändå mest ett slags androgynt muskelpaket (se bilaga 4). Nu ska vi kvinnor också, till en späd kropp, ha välformade, gärna stora bröst.

Men trots dessa uppenbara olikheter finns också genomgående vissa likheter då det gäller skönhetsideal. Skönhetsideal är nämligen till viss del medfödda och till viss del föränderliga, hur stor del av varje vet man inte. Det medfödda är kopplat till vår sexualitet och innebär att hjärnan signalerar till oss när vi stöter på någon med de egenskaper som behövs för att ge frisk avkomma. Ett exempel på sexuell attraktionskraft är att män, generellt sett, dras till kvinnor vars midjeomkrets är mindre än 70% av höfternas, hur kommer det sig? Män söker automatiskt kvinnor som har störst chans att ge dem avkomma. Under exempelvis graviditeten är midjemåttet större än normalt, hon är under denna period inte fertil och således dras inte männen på samma sätt till henne. Det här med storleken på exempelvis läppar och ögon hör alltså till viss del samman med vårt medfödda beteende. Varje detalj är inte direkt ett bevis för hälsa och förmåga att föda barn men kanske som helhet.

Hur ska man då se ut för att anses tidlöst snygg i alla kulturer? Jo, människan har ett behov att bry sig om form och utseende. Ett symmetriskt utseende tilltalar vårt konstnärliga sinne samtidigt som det måste finnas lite asymmetri för att inte bli tråkigt. Man har också bevisat att det genomsnittliga utseendet är vackert. Genom att smälta in olika människors ansikten i varandra såg man att ju fler ansikten som ”smältes” in i bilden, dvs. ju mer genomsnittligt utseende, desto vackrare uppfattades ansiktet. Tillsist är det självklart en attraktiv inre personlighet som är viktigt för att folk ska bli intresserade av oss. Men det råder ingen tvekan om att vi i dag lever i den mest skönhetsterroriserade perioden i historien. Det är strikta normer för manligt respektive kvinnligt utseende. Liknande mekanismer som påverkar kvinnor gäller också för män. Nu ska även de vara sexiga och vackra.

5:2 Hur påverkar det unga kvinnor i dagens samhälle?

I och med att man i tonåren går igenom en stor kroppslig och identitetsmässig process blir man särkilt påverkbar. I kopplingar mellan ungdomars självkänsla, ideal och handlingsstrategier har bland annat ätstörningsproblematiken och användningen av anabola steroider diskuterats. Det är inte särdeles svårt att lista ut att utseende och personlighet till viss del hör ihop. Personligheten beror bl.a. på den miljö man växer upp i, men omgivningen behandlar dig efter ditt utseende. Detta låter kanske som en klyscha men studier har visat att det faktiskt förhåller sig så. Vackra förskolebarn får exempelvis mindre bestraffning, mer uppmärksamhet och information i skolan än mindre vackra barn får. Omgivningens bemötande påverkar självkänslan vilket leder till bättre kontakt med människor för de som är vackrare än andra. Kort sagt verkar det som om t o m din personlighet beror på ditt utseende.

Att dagens skönhetsideal leder till mycket fysiskt och psykiskt lidande i västvärlden är redan allmänt känt. Anorexifallen blir allt fler samtidigt som allt fler och allt yngre människor bantar. Nu visar det sig att det inte bara är i den industrialiserade världen som denna utveckling sker. I Göteborgs Posten kunde man söndagen den 23 april läsa att antalet unga kvinnor med ätstörningar i Indien ökar som en följd av att västvärldens skönhetsideal sköljer in över landet via media. I en rapport om orsakerna till ätstörningar lägger det brittiska läkarförbundet(BMA) skulden på mediernas fokusering på ett smalt, avmagrat skönhetsideal.
Förbundet anser att de onormalt fettfria kroppar som visas i modereportage kan kopplas direkt till det ökande antalet fall av självsvält (anorexia) och hetsätning (bulimi). BMA:s forskningschef Vivienne Nathanson påpekar att bilden av trådsmala modeller står i skarp kontrast mot vikt och kroppsform hos de flesta kvinnor och flickor, vilkas vikt ökar.

När killarna tar anabola steroider och GHB, tar tjejerna amfetamin. Killarna vill vara stora och tjejerna smala och drogerna ger just de effekterna.
Bo Flodin på fält- och missbruksenheten i Borås har mött tonårstjejer som blivit amfetaminberoende på grund av ett smalt skönhetsideal.
”Jag vet att det i vissa fall har drivit unga tjejer vidare i deras missbruk.” Han är rädd att för att ungdomarna ska få för sig att amfetamin är ett bra sätt att banta på. ”Det är det inte. De blir istället narkomaner och får ätstörningar.”

Kvinnor har haft korsetter, en period blektes huden för att man skulle vara så vit som möjligt, det opereras bort revben för ett ännu smalare utseende, ut sugs fett och in sprutas det silikon.
Det säger Margareta Larsson, butikschef på The Body Shop i Karlstad, om kvinnoidealens påverkan på andra kvinnor.

5:3 Vilka är det som styr skönhetsidealen?

Det finns egentligen inget riktigt svar på den här frågan, men det finns gott om teorier…

Genom en ökande individualiseringstendens har ansvaret för kroppens utseende och förändring lagts på individen. Förr skapades kriterier och standard för skönhet av konstnärer, författare och samhällets makthavare. För att bli förebild och utgöra skönhetsideal måste man synas och de som syntes på den här tiden var mestadels kungligheter och andra personer ur samhällets översta skikt. Idag finns som vi alla vet media och den som nu utgör förebild kan vara precis vem som helst. Det finns folk som hävdar att plastikkirurger orsakar skönhetsidealiserandet. Det finns folk som hävdar att plastikkirurger orsakar skönhetsidealiserandet, men det vill plastikkirurgen och författaren till plastikkirurgioken dementera. Han menar att plastikkirurgin är ett medel för att hjälpa människor som lider svårt av sin situation. ”Jag skulle aldrig hålla på med det här om jag inte visste att jag gjorde stor nytta. Man måste komma ihåg att det är bara individen själv som vet hur det känns att leva med ett "utseendehandikapp",” säger Per Hedén.

Holland är det land där man har flest skönhetsoperationer per capita. Detta beror troligen på alla dem som kommer från de forna kolonierna i Asien och som vill operera bort sina sneda ögon.
”Operationerna går oftast genom sjukvårdssystemet, vilket skulle kunna tolkas som att staten tycker att de ska opereras, och de medicinska skäl som anges är psykologiska. Det intressanta här är att se hur stat och individ samspelar”, menar Susanne Lundin (redigerare till boken ”Kroppens tid” och är verksam vi etnologiska institutionen i Lund. ”Dagens fokusering på kroppen yttrar sig på många sätt: det byggs allt fler gym, kvälls- och veckopress är ständigt fulla av olika skönhetsråd och plastikkirurgerna har bevisligen fått mer att göra”.

Claes Ekenstam, idé- och lärdomshistoriker i Göteborg, tillika kroppspsykoterapeut pekar på några av de utvecklingslinjer som bidragit till vår inställning till kroppen. ”Våra umgängesvanor med stark självkontroll och regler för beteenden härrör från 1700-talets estetiserande aristokrater. Kyrkans traditionellt negativa syn på människans köttsliga syndfullhet har haft betydelse, men också filosofins nedvärdering av känslolivet.”

Men de flesta anklagar marknaden som ”moder” till skönhetsidealen. De påpekar också att den inte har startats utav oskyldiga tonåringar utan av vuxna. Där finns det ju en kolossal potential. Inte minst inom jogging- och gymkulturen. Det är dyrt att gå på gym, och man kan tjäna fantastiska pengar på gympadojor, kläder och annan utstyrsel. Bantningspulver och piller är en annan miljardindustri. Så har vi alla dessa kampanjer som även kommer från officiellt håll, som att man ska äta lättmargarin för att det är mindre fett än smör och att man ska springa för hjärtat. Man rör sig inte längre för att det är skönt. Det kan bli ett tvång att springa.

5:4 Vad kan man göra för att ändra på det?

En del menar att man ska prata om det…… Andra tycker att det stjälper i stället för att hjälper. De menar att det rekryterar offer i stället. Ungdomstidningarna som Frida t.ex. har ofta med skrämmande reportage om just anorexi och andra ätstörningar. De vill förklara för sina läsare (tjejer i 13-16 årsåldern) att de duger som de är. De behöver inte banta eller lyfta sina bröst för att passa in på någons krav.

Ordföranden för tidningen fettpärlan, Lars Åhman, tycker att man ska följa hans råd och dra till med drastiska åtgärder. Följande punkter kommer ur hans bojkottlista.

- Köp ingenting som säljs med löfte om att du blir smal när du använder produkten.
- Köp ingenting som säljs med kopplingar mellan lycka och vara smal.
- Köp ingenting som säljs med reklam där alltför smala fotomodeller används som lockbete.
- Köp ingenting som säljs med kränkande reklam för oss överviktiga eller för andra.
- Låt dig inte förnedras av att det finns dom som lever på att du ska känna dig olycklig av att du inte är trådsmal.

Dessa punkter är lite väl drastiska som sagt, men kanske kan vara till nytta för någon, men i grund och botten gäller att varje enskild individ måste försöka att uppskatta sig själv för den hon är.

”Jag tycker att framförallt skolan borde ta ett mycket större ansvar. Gymnastiklärare borde till exempel lära ut kroppskännedom, något som är minst lika viktigt som att kunna springa fort”, menar psykologen Ulla Sandklef. Ulla menar att vi måste hitta tillbaka till lusten att finnas till. Att vi måste lära oss kroppens teater, att utstråla glädje och självförtroende genom dans, rytmik, kropp och relationsträning.

”Självfallet påverkar den rådande trenden de unga, men i grunden handlar det om det egna självförtroendet, vad du själv utstrålar. Ett barn som blivit mobbat eller fått en pik för en detalj i utseendet kan fokusera på det i flera år. Så länge man själv försöker dölja obefintliga bröst i stora tröjor till exempel, då märker andra det. Men om du är stolt över dig själv är det ingen annan heller som bryr sig om hur du ser ut.”
Hon tar Barbara Streisand som exempel, kvinnan som rekommenderades att operera näsan, men vägrade och i dag är känd för att vara vacker med just sin jättekran.
”Kvinnor tänder på Gerard Depardieu just för hans näsa, blev Rod Stewart verkligen sexigare när han gjorde sin näsa mindre?” frågar hon sig.

De som är fastställda vid att det är medierna som verkligen skapar våra ideal skulle svara såhär på den frågan:

Det är bara de som köper reklam och de som anställer och använder modeller som kan ändra på det. Det är modeskaparna och de stora sminkföretagen som syns mest med sina idealkroppar och ansikten. För oss privatopersoner är enda sättet för att slippa se detta att stänga av TV:n och aldrig mer sätta på den och sluta köpa tidningar, men även om vi gjorde det skulle vi ändå inte komma ifrån det helt. Det skulle fortfarande finnas skyltreklam ute med dessa " perfekta " kroppar.
Det är bara företagen som kan ändra idealbilden. Det är de som skapar våra ideal.

6. Slutsatser

Som jag nämnde tidigare så har min ståndpunkt ändrats ju längre jag har kommit i mitt arbete. Från början var jag väldigt kritiskt inställd till medierna och deras påverkan, men nu när uppsatsen börjar närma sig sitt slut så vet jag ju faktiskt att man inte kan skylla allt på medierna. Om inte medierna hade funnits så hade det säkert varit något annat som hade styrt våra skönhetsideal. Som sagt, skönhetsideal har ju funnits i alla tider. Problemet just nu är att idealet inte är naturligt. De flesta kvinnor är inte skapta så som modellerna på affischerna. Har man en smal midja så brukar man vanligtvis inte ha stora bröst och tvärtom. Dessutom så finns det ju väl underbyggda vetenskapliga undersökningar som säger att våra skönhetsideal också har en biologisk förklaring och är djupt rotade i våra primitiva egenskaper som bland annat styr våra fortplantningsbehov.
Något annat som jag reflekterat över under arbetets gång är den dubbelmoral ungdomstidningarna ger. När tidningar som t.ex. Frida med jämna mellanrum har med reportage om ätstör...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: skönhetsideal i dagens samhälle

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-11-27]   skönhetsideal i dagens samhälle
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=334 [2018-05-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook