Grupperingar (Aspero)

2 röster
8798 visningar
uppladdat: 2004-05-26

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Inledning

1.1 Bakgrund
Grupperingar är ett problem som följer oss genom hela livet. De som ingår i en grupp på dagis, fritids, i klassen eller på arbetsplatsen ser det inte som ett problem förstås. Värre är det för de som inte passar in någonstans…
Alla ska naturligtvis ha någon att umgås med och inte bli lämnad utanför, av någon dum anledning. Men hur är det egentligen på vår, i mångas ögon kanske, ”perfekta” skola?

1.2 Syfte och Problemformulering
Syftet med denna rapport är att jag vill få reda på hur eleverna här på Aspero uppfattar grupperingarna runt omkring dem. Min problemformulering lyder:
Vilka uppfattningar har Asperos åk. 2:or om hur grupper bland dem ser ut på skolan?

1.3 Metod och material
Jag valde att intervjua fem elever på Aspero. Eftersom det går betydligt fler killar än tjejer på skolan valde jag att intervjua tre killar och två tjejer. Detta ger mig ett rättvist resultat av vad jag ville undersöka. Det viktiga för mig var att få fram vad eleverna verkligen tycker, och att få fram det genom till exempel en enkät hade varit svårare. Man ska ju i en enkät ställa frågor som är lätta att förstå och svara på. Det hade blivit mycket text att skriva som svar på frågorna i och med att jag inte kan förutspå vad eleverna tycker och därigenom få fram kryssfrågor.
Genom en intervju skapar jag ju en diskussion med den jag intervjuar och kan sätta mig in i hur han/hon tänker vilket gör det mycket lättare för mig när jag sedan ska sammanfatta resultatet. Mitt material kort och gott är alltså elevernas tankar.

Frågorna jag ställde rörde naturligtvis grupperingar och deras syn på detta. Vart finner eleverna sig själva mest hemma, är grupperingar vanligare bland tjejer än killar. Sen tyckte jag även att det var viktigt att få reda på vad eleverna hade för tankar om varför grupperna finns över huvud taget och vad som spelar in i utformningen av en speciell grupp.

1.4 Teori
Centrum –periferi teorin.
Johan Galtung är en norsk fredsforskare som kommit med en teori om rangobalans.
Han menar på att samhället är uppdelat i beslutscentrum och periferi. Det kräver kanske en närmre förklaring. I beslutscentrumet hittar vi de högutbildade och betydelsefulla människorna, medan vi i periferin hittar de lågutbildade och mer obetydliga människorna. Man brukar tala om topdog –positioner och underdog –positioner.

Vad han vill visa med teorin är att med sådana här grupperingar i samhället blir det lätt missförstånd, som i längden kan leda till större konflikter. Detta när människor som befinner sig i periferin, vill ta sig därifrån, men inte lyckas med det.

I centrum finns många olika grupper, i periferin finns det dock ännu fler och i dessa grupper finns det människor som vill bli ”synliga” så att säga. Man brukar visa detta enligt bilden till höger:

2. Resultat
Att det finns grupper på vår skola framgår väldigt tydligt, och utan tvekan säger de tillfrågade eleverna att grupperna formas inom idrotterna. Men det sägs även att man umgås över gränserna och att sammanhållningen är bra. Fotbollsspelarna verkar vara bra på att blanda sig med andra idrotterna, men de är även bra på att behålla sina ”träningsgrupper” socialt.

Det framgår att man umgås med dem som ligger på samma ”nivå” som en själv. Detta innebär att killarna väljer att umgås med de som utövar samma idrott, medan tjejerna verkar umgås med de allra flesta. I alla fall om man ska tro de själva, de tycker nämligen inte att grupperingar är vanligare bland tjejerna än bland killarna. De menar att det märks tydligare att det är grupper bland killarna eftersom de är fler och då inte kan umgås i en enda stor grupp, som tjejerna faktiskt kan.
Killarna däremot är av åsikten att det faktiskt är vanligare med grupper bland tjejerna. De har faktiskt tänkt till över varför det är, såhär säger en av dem: ”Det är så för att killar kan klara sig själva och det kan inte tjejer. Tjejer har större behov av att prata av sig och inte lika lätt som killar att ta kontakt med folk de inte känner”. ”Tjejer är lite konstiga, de går ihop och stöter bort de som är annorlunda”, säger en annan av killarna.

Uppfattningen hos eleverna är att vad som är de främsta faktorerna till hur grupperna utformar sig är idrotterna och personligheterna. Tillbakadragna i en grupp, framfusiga i en grupp och så vidare, säger en av dem jag pratat med. Idrotten kommer också först, alla nämner detta och säger att det har att göra med att man lär känna de man tränar med och därför vill umgås med dem. Men dessa faktorer är inte de enda som svarspersonerna kommer med utan de säger att det påverkas av mycket annat också. Hemmiljön, och vilken skola man gått i tidigare, de som kommer utifrån, alltså inflyttade umgås ofta med varandra menar de. Mål i skolan har stor vikt i grupperna, att ingen åker snålskjuts på någon vad gäller skolarbetet säger en, men även intressen utanför skolans fyra väggar har betydelse. Det är svårt att umgås med folk som har helt olika åsikter och har en helt annan personlighet än en själv säger dem.

Att grupperna uppstår beror enligt eleverna på att man vill ha någon att vara med helt enkelt. Man vill känna gemenskap och trygghet och det kan vara svårt att känna ensam, eftersom man inte kan tycka om alla, kan man heller inte umgås med alla, menar dem. Därigenom kommer alltså grupperna.

3. Diskussion
Resultatet av undersökningen gav mig en mycket positiv bild av skolan som sådan. Det verkar inte som att grupperingarna som sådana är några problem för eleverna utan dem finns där för att alla ska må bra på något sätt. Teorin jag hade tänkt tillämpa för att kunna lösa detta problem, om det hade varit något problem, var den om rangobalans. Men någon rangobalans tycks inte finnas, vilket framgår tydligt i mitt resultat. Med rangobalans menas att en människa i ett utanförskap eller ”lägre stående” grupp försöker ta sig in i ett visst centrum.
Som bilden här till höger visar är att gränsen mellan periferin och centrum är nästintill obefintlig. Den är väldigt diffus och i och med detta skapas färre konflikter och eleverna verkar trivas med detta och må bra.

Alla elever på skolan tycks vara representerade någonstans, i någon grupp, och eftersom jag inte kan finna några direkta konflikter på skolan så antar jag att alla är tillfreds med hur det är nu. Sammanhållningen verkar bra och jag tror egentligen inte att det skulle vara några större problem att umgås med vem som helst på skolan. Alla har ju ett intresse som knyter de samman, nämligen idrotten.

Eftersom jag är tjej tyckte jag det killarna sa om att grupperingarna bland tjejerna var fler och tydligare än bland killarna. Jag är nog inte beredd att hålla med där. Det är nog så på många andra skolor, men jag tror inte att det är så på den här skolan. I egenskap av elev vill jag gärna visa er min syn på detta. Killarna på skolan är fler än tjejerna och umgås alltså i fler smågrupper än oss tjejer. Vi umgås de allra flesta tillsammans och trivs med det, sen är det förstås så att man inte alltid vill eller orkar umgås med samma personer. Då har vi lite mer valmöjligheter än killarna tycks det. Killarna umgås mer än oss i sina idrottsgrupper, fotbollen tränar ju i olika grupper och umgås oftast i de grupperna även i skolan. Eftersom fotbollskillarna är rätt så många blir det rätt många grupper där. Så jag anser att det är fler grupper bland killarna och de syns även tydligare där än vad de gör bland oss tjejer. Vi blandar oss nog mest med killarna, speciellt fotbollen, men ... Ladda upp arbete

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Grupperingar (Aspero)

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • elin strömberg 2004-08-25

    Hej Emma! Vilket bra arbete du


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Emma Nilsmark [2004-05-26]   Grupperingar (Aspero)
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se:8097/article?id=3193 [2017-01-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Liknande arbeten

Kunde inte hitta några liknande arbeten

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mimers Brunn tipsar om

Studentlitteratur

Trött på att betala en hel förmögenhet varje gång en ny kurs drar igång? Läs mer om hur du kan få pengar över till annat genom att sänka dina litteraturkostnader. Studentlitteratur