Ärftlighet

4 röster
31714 visningar
uppladdat: 2004-05-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
Detta är ett ämne som jag tycker är väldigt intressant, ärftlighet överhuvudtaget är intressant men i det här arbetet valde jag att ha med frågor om ärftlighet som intresserar mig mest och frågor som jag funderar på och vill ha svar på. Hur ärftligheten av ögonfärg fungerar är intressant eftersom man egentligen inte behöver få samma färg på ögonen som någon av sina föräldrar, hur kan det vara så? Det är en intressant fråga. Även kön är intressant att läsa om, hur könet bestäms, vad som gör att det blir en pojke eller en flicka och när det bestäms.
Många saker som vi ärver påverkas ändå av miljön, man kanske inte tänker på det, för det gjorde jag inte själv, men när jag läste om det tyckte jag att det skulle vara kul att ha med i mitt arbete och ge lite exempel på.
Efter att ha läst lite om färgblindhet, vad det är och hur det ärvs, valde jag att även ta med en fråga om det som jag tycker är intressant och som jag tror många funderar på.
Med nedanstående frågeställningar påbörjar jag mitt förhoppningsvis intressanta och lärorika arbete om ärftlighet.

Frågeställningar

 Hur är det möjligt att ett barn till två brunögda föräldrar, kan få blå ögon?
 Varför är de flesta som blir färgblinda av det manliga könet?
 Vad bestämmer vid en graviditet om det blir en pojke eller en flicka och i vilket stadium?
 Vad har miljön för samband med ärftligheten?

Metod
Jag bestämde mig ganska snabbt för vad jag ville skriva om för ämne men fick läsa och kolla runt i lite böcker innan jag bestämde mig för vilka frågeställningar jag ville ha med.
När jag bestämt mig för vilka frågor jag skulle ha med kollade jag först vad det stod om genetik och ärftlighet i vår lärobok (”Naturkunskap B”, från 2001) Det jag hittade där var inte mycket fakta och den fakta som fanns tyckte jag var väldigt svår att förstå. Sedan tog jag hjälp av vår lärare, som tog fram fakta ur en annan lärobok från 2000. Därifrån har jag fått den mesta fakta, det var mycket enkelt beskrivet och stod mycket mer om just de frågor jag undrade över. Därför valde jag att använda mig av den istället.
Jag lånade också boken ”Den fantastiska människokroppen” från skolan, där det också stod bra fakta i, dock inte så mycket.
För att hitta ytterliggare fakta om ärftlighet och för att få ett sammanhang i arbetet, lånade jag även två böcker från statsbiblioteket, ”Vår arvsmassa” av Lars Wieslander och ”Gen-väg?” av Mats Fors. Dom handlade om genetik i allmänhet och svåra att ta ut bra fakta ur och hjälpte mig därför inte speciellt mycket i mitt arbete.
Fortfarande efter detta så hade jag ont om fakta om färgblindhet, jag sökte därför på Internet genom en söksida på färgblindhet och hittade en bra hemsida som är skapad av ett privat ögonsjukvårdsföretag och därför litar jag på den information som står där. Mer om färgblindhet kunde jag inte hitta.
Nu kanske jag inte har använt mig av så många källor men jag tycker definitivt att jag har fått svar på mina frågor.
Avhandling

o Hur är det möjligt att ett barn till två brunögda föräldrar kan få blå ögon?
Vilken ögonfärg vi får bestäms av gener som finns i våra kromosomer. I vår kropp har vi 26 kromosompar där den ena är en X-kromosom, som kommer från modern och den andra är enY-kromosom som kommer från fadern. Totalt har vi alltså 46 kromosomer, varav 23 kommer från fadern och 23 från modern. Varje sådan kromosom kan innehålla över 1000 gener. Dessa gener innehåller anlag, då man i ett kromosompar har ett anlag från modern och ett från fadern.
En av dessa 1000-tals gener i en kromosom innehåller då anlag för ögonfärg, ett anlag från modern och ett från fadern. Dessa behöver dock inte innehålla anlag för samma färg.
Men skulle det vara så att de innehåller anlag för samma ögonfärg, kallas det att man är homozygot, innehåller de istället anlag för olika ögonfärg, kallas det att man är heterozygot.
Hos en heterozygot människa är anlaget för brun ögonfärg s.k. dominant, det är alltså den färg personen har på ögonen, men personen har anlag för blå ögonfärg, vilket kallas att den färgen är recessiv och kan ändå föras vidare till nästa generation.

För att ett barn till två brunögda föräldrar ska kunna få blå ögon krävs därför att båda föräldrarna är heterozygota, alltså att både mamman och pappan har anlag för blå ögonfärg, vilket måste förekomma i dubbel uppsättning för att barnet ska kunna få blå ögonfärg.

o Varför är de flesta som blir färgblinda av det manliga könet?
Anlaget för det felaktiga färgseendet är recessivt och sitter i X-kromosomen. Y-kromosomen saknar anlag som påverkar färgseendet, därför är risken större att bli färgblind för en pojke som bara behöver ha fått anlaget för färgblindhet från mamman, medan flickor måste ha fått anlaget från både mamman och pappan för att bli färgblinda. Hos flickor med ett anlag för ”friskt” färgseende och ett anlag för färgblindhet, är det ”friska” färgseendet alltid dominant.
1
Kvinnor som har en färgblindhetsgen, men inte är färgblinda, kan ändå föra denna gen för färgblindhet vidare till sina barn. Detta händer i 50% av fallen.
Inte bara färgblindhet är vanligast hos män, det är likadant med andra ärftliga sjukdomar, att de flesta som drabbas är män.
2


o Vad bestämmer vid en graviditet om det blir en pojke eller en flicka och i vilket stadium?
Könscellerna hos en människa har endast en halv kromosomuppsättning, alltså 23 kromosomer. Detta för att dessa vid en befruktning sedan går samman och fostret får 23 kromosomer från mamman och 23 från pappan.
Hälften av sädescellerna kommer därför att få en X-kromosom och den andra hälften en Y-kromosom. Därmed är det sädescellen som bestämmer vilket kön barnet får.
Det finns alltså lika många X- som Y-kromosomer och chansen att det blir en pojke eller en flicka är lika stor.
Om den sädescell som befruktar äggcellen har en X-kromosom, får alla cellerna hos barnet två X-kromosomer, vilket betyder att barnet blir en flicka. På samma sätt är det om just den sädescell som befruktar äggcellen har en Y-kromosom, då barnet istället blir en pojke.
Därmed vet vi nu också att könet bestäms så snart som äggcellen blir befruktad, då antingen en X- eller Y-kromosom befinner sig i sädescellen som befruktar äggcellen.
3

o Vad har miljön för samband med ärftligheten?
De flesta egenskaper vi har bestäms inte bara av generna, utan även faktorer i miljön, vår livsstil och hur vi använder och behandlar vår kropp, spelar roll.
T ex kan man som person ha talang för någonting, t ex inom idrott, där man kan ha förmågan att springa fort. Den förmågan påverkas av arvsmassan, men för att bli en duktig idrottare krävs också mycket och hård träning.
Lång blir man oftast och någon eller båda föräldrarna är långa, dock gäller det att även få i sig rätt och rikligt med näringsämnen för att kunna växa sig lång.
3
Ett annat exempel är att om en växt på ett ställe växer väldigt bra på grund av t ex soligt klimat, inlandsklimat etc. medan en likadan växt växer mycket dåligt på ett ställe med motsatt klimat. Tar man då den sistnämnda växten och planterar på ett soligt och vindskyddat ställe, skulle den växa och bli frisk. Där ser man hur miljön påverkar en viss växt utseende. Desamma gäller oss människor.
1
Även vår livsstil påverkar arvsmassan. Det finns bl. a många sjukdomar som förorsakas av det sätt vi lever på, dem kallar vi gärna livsstilssjukdomar.
Hjärt- och kärlsjukdomar är oftast något som vi människor ärver, men det behöver inte betyda att vi får en sådan sjukdom, för det beror nämligen mycket på vilken livsstil vi har, alltså hur vi lever vårt liv, t ex om vi motionerar eller äter alldeles för mycket fett, vilka många gör idag p.g.a. den tillgång vi har till feta produkter. Desamma gäller motionen då samhället idag har utvecklats så mycket att maskiner ersätter de jobb man tidigare använde kroppen till att göra.
Andra arvsrelaterade sjukdomar som också påverkas av vår livsstil är bl. a leversjukdomar ,då risken ökar om man får i sig stora mängder alkohol, precis som risken för lungcancer ökar för den som röker.
3


Sammanfattning
I detta arbete om ärftlighet har jag valt att ta ut frågor som intresserar mig och säkert många andra. Den första av de frågor jag valt att ta med handlar om hur ett barn till två brunögda föräldrar kan få blå ögon. Denna fråga är i ord ganska svår att förklara därför har jag även använt mig av en bild så att man tydligt ser hur jag menar.
Min andra fråga jag ställde mig var hur könet på ett barn bestä...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ärftlighet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-03-07

    Bra information.

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-24]   Ärftlighet
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=3142 [2018-10-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook