Irland - landets roll i det nya Europa

6 röster
54411 visningar
uppladdat: 2000-11-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Inledning

"Jag har sett gårdagen, jag känner morgondagen"
- Inskription på Tutan Chamons grav

Som andra länder har Irland präglats av sin historia. I det nya Europa skall länder med olika historiska och kulturella förutsättningar försöka enas och samarbeta, i hopp om gemensam framgång. Medlemsländerna består ju av människor, och de etnografiska skillnaderna kan vara stora människor emellan.

Man brukar i folkmun tala om en "folksjäl", och är det något land i Europa som har en stark och intressant folksjäl så är det Irland. Sekler av engelskt förtryck, svält, katolicism och det keltiska arvet är beståndsdelar som byggt den irländska folksjälen. Anpassningen till det nya Europa och i den nya ekonomin genomförs av människor.

Hur kommer Irland och dess folksjäl kunna finna sin plats? Vilka nya vägar finns att välja? Hur påverkar det historiska arvet Irlands framtid?

1973 gick Irland med i EU (EG) och de senaste 30 åren har Irlands ekonomi utvecklats mycket och landet har gått från u-land till välfärdsstat på rekordtid. Politiska ingrepp kan behövas för att behålla välståndet, ingrepp som kanske inte går ihop med EU:s målsättningar.

Hur skall Irland kunna fortsätta att utvecklas i EU? Vilken plats kommer de att få i framtidens Europa? Vad har Irland för inflytande i Europa?


1.2 Syfte

Jag ämnar att i detta arbete besvara frågorna:

* Finns det någon "folksjäl", och hur påverkar den Irlands framtid i det nya Europa?

* Hur ser den politiska strukturen ut i Irland - skiljer den sig från övriga Europa?

* Hur påverkas Irlands ekonomi, som medlem i EMU?

* Inom vilka områden har Irland en mer framträdande roll

* Vilken är Irlands militära roll i Europa?

* Vilken roll har Irland fått i konflikten i Nordirland, och hur har detta gett dem inflytande i världssamfundet?

1.3 Metod

Jag har inhämtat information främst genom resurser på internet, som t.ex arkiv, officiella hemsidor och internetpublikationer av dagstidningar. Jag har dessutom tagit del av facklitteratur och reseskildringar.

Anledningen till att de flesta källorna är från internet, är en fråga om tillgång på litteratur. Förutom reseskildringar och guideböcker är utbudet om Irland väldigt begränsat. Dessutom är intresset för Irland överskuggat av konflikten i Nordirland.


2. Avhandling


2.1 Historia

"Irland är inte ett hem för gycklare av lättsinnigt kynne såsom det framställts utan ett hem av forntida ideal" - William Butler Yeats

Irland, eller Eire (den gröna ön), har varit bebodd i flera tusen år. 400 f.Kr kom kelterna till ön och tryckte undan urspungsbefolkningen. Kelterna hade en stark politisk och religiös organisation, som kom att skydda dem mot romersk kolonisation. Den keltiska religionen skulle vara dominerande til 400-talt e.Kr då kristendomen nådde Irland genom aposteln Patrick.

1172 landsteg Henrik II av England på den gröna ön. Engelsmännen började kolonisera ön och genomföra en medveten invandring. Engelska adelsmän och protestantiska irländare blev jordägare och irländare levde som statare. Nu fördrevs irländare och engelska puritister över hela ön; general Cromwell for fram med stor grymhet (1649-50) och den irländska befolkningen decimerades. Engelsmännen instiftade också nya lagar för att få all makt. Lagarna gjorde t.ex. att katolikerna inte hade någon rösträtt, deras barn fick inte gå i skolan, de fick inte ha en ordentlig anställning, de fick inte ens köpa mark av protestanterna. men det som tog hårdast var nog att man inte fick bygga några kyrkor och man fick inte ha offentliga gudstjänster.
Den franska revolutionen gjorde djupt intryck på den irländska befolkningen, både hos katoliker och en del protestanter. Man demonstrerade och krävde att man skulle avskaffa alla olikheter som gällde för folken inom de båda religionerna.
Den redan stora misären på Irland kulminerade med en svältkatastrof 1845-47, då potatisskörden slog fel (de fattiga livnärde sig i stor utsträckning på potatis). Hungersnöden berövade landet omkring 2 miljoner invånare, som svalt ihjäl eller emigrerade till USA och Canada

Snart höjdes röster om irländskt själstyre, sk "home rule". Först 1912 kom beslut om home rule, men första världskriget hindrade förverkligandet. 1916 inträffade det sk "påskupproret", där irländska republikaner (katoliker) slogs ner med kraft av engelsmännen. Det var början för en lång frihetskamp förirländarna.Befrielserörelsen Sinn Fein (iriska, ”vi själva”) skapades och efter val 1918 upprättade irländarna ett eget parlament och förklarade sig oberoende. Ett blodigt krig utkämpades mellan den republikanska armén, IRA, och brittiska styrkor

Helt självständig republik blev Irland först 1937. Men sex grevskap i nordöstra Irland (större delen av Ulster) förblev brittiska. I detta övervägande protestantiska område blossade den gamla konflikten upp på nytt i slutet av 1960-talet mellan katolikerna, som vill förenas med den katolska republiken Irland i söder, och protestanterna som vill fortsätta att tillhöra Storbritannien.


2.2 Folksjälen

"Ingen nation utan litteratur, ingen litteratur utan nation"
- William Butler Yeats

Även om britterna haft det formella herraväldet över landet i så många sekler, svarar de bara för 10% av det irländska folkets historia. Det är den keltiska perioden som främst ligger till grund för den irländska kulturen. Fortfarande idag talar en minoritet (uppskattningsvis 1%) på Irland det keltiska språket iriska. På varje skylt står ortsnamn både på engelska och iriska. Dessutom används iriskan på politiska naman och instutioner.

På 1800-talet förbjöds iriskan av engelsmännen, varpå en "underground-rörelse" startades och man lyckades behålla språket. Denna ständiga och underlägsna kamp mot engelsmännen för att bevara språk, kultur och religion har format den irländska folksjälen.

Och vad består då den irländska själen av? - Det är en stark identitetsbindning till historien och den katolaska kyrkan som förstärks av det keltiska arvet och förtrycket från engelsmännen, som oftast kommer till kulturella uttryck som litteratur, musik, teater.

Irland har en rad stora författare som idag hör till världslitteraturen; nobelpristagare som William Butler Yeats och Seamus Heaney, satirikern och upplysningsmannen Jonathan Swift och romanens förnyare James Joyce. Om man dessutom räknar med anglo-irländare (irländare i USA, Storbrittanien och Canada) finns författare som George Bernhard Shaw, Oscar Wilde och Edmund Burke att finna.

Anledningen till att Irland haft och har så stora litterära resurser beror enligt Beata Arnborg (Irland- tidernas ö, Xplorer Förlag, 1993), på att kelterna hade en förkärlek för storslagna äventyrsberättelser och stordåd samt att irländarna arbetade i underjordiska grupper tillsammans med franciscanermunkar under den engelska ockupationen skyddade, samlade och räddade kulturskatter och litterära verk. Detta har gjort berättandet till något gemensamt, ett vapen mot England och ett berikande för Irland.

I modern tid har den irländska kulturen varit mest uppmärksammad inom film och populärmusik. Irlands musikexport med artister som Sinead O´Connor, U2, Enya, Westlife, Van Morrison mfl är jämförbar med Sveriges, om inte än mer omfattande. Den irländska filmindustrin har blomstart sedan regissören Jim Sheridan kom med filmen "Min vänstra fot", som följdes av storfilmer som "The Commitments" och "I faderns namn". Film- och musikbranschen har på senare år blivit en respekterad bransch att räkna med. Detta beror på att branschen visat sig vara oerhört lukrativ och en aktiv del i ett lands ekonomi.

I det nya Europa är idag Irland ett litet land ekonomiskt politiskt, men ett stort land kulturellt. Musiken, filmen och litteraturen kan ge landet en viktig roll i kultureurop, och kan också på sikt påverka landets ekonomi.


2.3 Politisk struktur

Irland är en republik, vilket betyder att de har en president som statschef ch en premiärminister som regeringschef. Mary McAleese är en av fem kvinnor i världen som innehar en presidentpost idag. Hon är Irlands åttonde president, och den andra kvinnliga presidenten.

Irlands premiärminsiter heter Bertie Ahem. Han har abetat mycket tillsammans med Storbrittaniens premiärminister Blair för att lösa konflikterna på Nordirland. Den 31 juli i år pågick förhandlingar ledda av dessa två män om bland annat polisreformer i Nordirland (CNN.com). Dagens regering som Ahem leder är en koallitionsregering bestående av Fianna Fáil och Progressive Democrats. Regeringen bildades 27 juni 1997.

På Irland finns ett tiotal partier med inflytande, om än oftast lokalt inflytande. Fianna Fáil, som betyder "Ödets Soldater" är det största partiet och har suttit vid makten i 50 år de senaste 73 åren.

2 750 000 medborgare kan deltaga i presidentvalet på Irland i dag. För att kunna rösta måste man vara irländsk medborgare, 18 år och vara anmäld till ett valregister.Presidenten måste vara 35 år och irländsk medborgare. Presidenten sitter i 7 år och kan bara väljas om en gång. Valet sker i november månad.

Irland har en tvåkammarriksdag som är indelat i Dail (underhus) och Seanad (senat eller överhus). Dail har 166 medlemmar som sitter i 41 utskott. Medlemsantal skiftar då den irländska konstitutionen kräver att varje medlem ska representera 20-30 000 medborgare. Dock får ej ett utskott bestå av mindre än tre personer. Medlemmar i Dail kan sitta i max 7 år enligt konstitutionen, men en begränsning har lagstiftats till 5 år. Underhuset kan upplösas av presidenten på rådan av premiärministern (Taoiseach) när som helst. För att kunna väljas till underhuset måste man vara minst 21 år och ej avtjänat ett fängelsestraff som överstiger 6 månader.

I senaten sitter 60 representanter, varav 11 är tillsatta av premiärministern. Sex representanter är valda av universitetsgraduerade och de övriga 43 är tillsatta av en panel, bestående av representanter från arbetsmarknad, jordbruk, undervisning och kultur. Dessa 43 valda blir placerade inom just de områden representanterna som valde dem kom ifrån (likande departement). För att bli senator (Seanadóir) gäller samma premisser som för val av underhusrepresentant. Förutom dessa tre val, sker val till kommun (counties) och Europaparlamentet. Irland har endast 15 ledamöter i Europaparlamentet jämfört med Tysklands 99 och Sveriges 22.

Jämfört med de flesta andra europeiska stater har Irland styrts av ett och samma parti under lång tid. Detta kan innebära både för- och nackdelar för Irlands roll i Europa. Dessutom har Irland haft två kvinnliga presidenter, vilket inte heller är så vanligt i Europa. Det som är anmärkningsvärt är att det inte finns någon höger-vänsteropposition på Irland. Dagens politiska motsättning har sin grund i det inbördeskrig somföljde självständigheten 1921. Irland tecknade då ett fördrag med Storbrittanien som bland annat innebar att ön delades. Det parti som var för fördraget var Finn Gael, och det partiet som var emot var Fianna Fail. På senare år har nyare partier som Labour och Progressiv Democrats tagit fler och fler röster från de gamla partierna.


2.4 Ekonomi

Irland har utvecklats mycket välståndsmässigt de senaste 30 åren. Irlands GDP-tillväxt (ungefär som BNP) var 7.4% 1996 och höjdes till 9.8% året därpå. I juni i år slog Irland rekordet för export. Under denna månad exporterades varor från Irland med ett värde av 7.62 miljarder euro (5-60 miljarder SEK.). Detta gör Irland till den snabbast växande ekonomin i Europa. Den irländska ekonomin är på framfart, men hindras kanske av EU-ekonomin. Eftersom euron sjunker måste ECB försöka stäva utvecklingen med ränteförändringar. De flesta eu-länderna behöver låga räntor, medan länder som Irland, som är ett tillväxtland, skulle må bättre av en högre ränta då eurons fall höjer infaltionen.

När Irland gick med i EMU vid årsskiftet fick de över en natt en räntesänkning på 3 procentenheter. Medan Tyskland välkomnar sänkningen för att få fart på sin stillastående ekonomi, har kommentarerna från både Irland och Finland varit den rakt motsatta. I dessa länder går ekonomin bra, och en räntesänkning i det läget kan göra mer skada än nytta. I Finland var ökningen av industriproduktionen i januari hela 7,7 procent, enligt OECD:s siffror, och på Irland var den samma månad 12,9 procent, räknat på årsbasis, vilket kan jämföras med Tysklands mycket blygsamma 0,3 procent och Italiens negativa -0,3 procent.

Risken är att den irländska ekonomin överhettas och att inflationen då tar fart vilket slår tillbaka mot den egna ekonomin. Irlands ekonomi utgör dock bara knappt 1,5 procent av hela EMU-områdets ekonomi och har därför svårt att få tyngd bakom argument som missgynnar de stora EMU-ekonomierna Tyskland, Italien och Frankrike. Räntan kommer att vara lika hög i hela euroområdet. I ett idealtillstånd innebär det att alla elva euroländerna befinner sig i samma konjunkturfas.

Irland har beskyllts för att använda sig av skattedumpning för att locka företag till landet. Det paradoxala kan nu inträffa att Irland måste höja skatterna för att den vägen kyla av ekonomin när EU:s räntepolitik går dem direkt emot.

Irlands jorbruk uppgår till 6.3% av GDP, jämfört med Sverige där endast 0.4% av GDP är jordbruk. Turismen är en viktig inkomstkälla för Irland (jämfört med Sverige har Irland mer än dubbelt så mpnga turister per år). Andra stora resurser Irland stöttar sin ekonomi på är tex zink, bly, skog och fiske. På senare år har Irland anammat den nya ekonomin och satsat stora pengar på IT och utbyggnad av bredband.

Irland har en tradition av stor arbetslöshet, ofta upp emot 20%. En stor del av de arbetslösa är ungdomar, och hälften av Irlands befolkning är under 27 år. Ny satsning på utbildning och IT ska förhoppningsvis få bukt på arbetslösheten.

2.5 Nya områden - nya roller

Vid slutet av år 2000 kommer Irland vara ett välutbyggt och utvecklat IT-land. IT-företag och staten satsar tillsammans nästan 65 miljoner euro i ett projekt och 70 miljoner euro i ett annat, som bland annat kommer att innebära snabba kommunikationer inom Irland samt mot städer i Europa och USA. Det är telecombolaget Esat Telecom som använder järnvägsnätet för att lägga fiberoptik mellan 30 städer på Irland. Projektet kallas T50 och East Coast One (T50/EC1) och kommer förutom att bygga ut informationsnätet för internet förbereda för nästa generations mobiltelefoners nätkrav.

T50/EC1 kommer att bli en av de mest avancerade systemen för höghastighetsöverföring i Europa, och regeringen hoppas på att, genom att satsa på den digitala infrastrukturen, kunna skapa ett e-handelscentrum och it-centrum i Europa på Irland. T50/EC1-systemet kan ligga till grund för utveckling inom teknik och utvecklande av existerande företag och nystartande av företag på Irland.

I september i år började företaget 360networks att lägga en atlantkabel från Dublin, dels till USA och dels till centraleuropa. Idag delar alla länder i Europa på en amerikansk kabel, men Irland skall alltså nu lägga en egen, vilket kan ge landet inkomster och en mer framträdande position i den nya ekonomin. Projektet bekostas av staten och kommer att kosta ungefär 70 miljoner euro.

Geografiskt sett ligger Irland bra till för att vara en länk mellan Europa och Nordameika. Dessutom tillåter Irlands ekonomi och skatteläge en utbyggnad av nätet och en satsning på nyföretagande. Redan idag finns ett irländskt Silicon Valley, och irländska tillverkningsföretag inom databranchen börjar vinna marknadsandelar på den annars USA.dominerade marknaden. IT-revolutionen kan bli Irlands räddning, i fråga om roller i Europa.


2.6 Militär och diplomatisk roll

Irland är ett neutralt land likt Sverige, och deltog inte i 2:a världskriget. Irland är medlem av FN, OECD, Partnerskap för Fred och Europarådet. Landets armé består av 11 000 man och man har en reserv på c:a 14 000 man. Budgeten för bekostnaden av försvaret 1997 uppgick till 767 miljoner dollar, vilket motsvarar c:a 1% av landets GDP. Det finns ingen allmän värnplikt.

Internationellt har irländska trupper flera gånger ingått i FN:s fredsbevarande styrkor. 1997 skickades 750 man ut på 14 olika internationella uppdrag. Jämfört med Sverige, som nedrustat sitt försvar avsevärt, är Irland en liten nation militärt. Det som är anmärkningsvärt är att irländska trupper tillsammans med brittiska flera gånger blivit samstationerade, bland annat på Cypern.

Irland har inte varit kännt för att vara ett land med stora diplomater. De har inte haft någon större inblandning i konflikter som Israel-Palestina eller Jugoslavien-kriget. Men konflikten i Nordirland har naturligt blivit Irlands sak.



2.7 Konflikten i Nordirland

I Nordirland bor det ungefär en halv miljon invånare. Av dem är ca: 40% katoliker och resten protestanter. Katolikerna är nationalister och deras mål är lika rättigheter och sammanslagning med republiken Irland.Flertalet protestanter är unionister vilket innebär att de vill ha en fortsatt union med Storbritannien. Den katolska minoriteten har varit ekonomiskt och socialt missgynnad. Motsättningarna urartade 1969 till ett slags inbördeskrig, vilket gav den brittiska regeringen anledning att sända dit trupper. Extremgrupper från båda sidor har fortsatt att bekämpa varandra genom olika vålds- och terrordåd. På den katolska sidan spelar IRA en viktig roll.
1973 gick både Irland och England med i EU. Man trodde att banden då skulle öka. Visst ökade samarbetet framförallt inom handeln. Men gränsen mellan de båda länderna har fortfarande kvar sin symboliska betydelse för de skilda religionerna. När Tony Blair vann valet i Storbritannien våren 1997 togs fredsavtalen upp igen och IRA lade ner sina vapen. På påsken 1998 undertecknades avtalen och ett år efteråt kom ett genombrott då Tony Blair och Irlands premiärminister Bertie Ahern åkte till Belfast för att sätta press på Nordirlands politiska partier. Medlingen mellan Storbrittanien och Irland har sedan dess assisterats av Bertie Ahern, som bland annat hjälpt till att få igenom reformer för polisväsende och skola i Nordirland.
Irland tvingas hålla en neutral roll inför faktumet att det finns en mängd männsikor som i det härjade Nordirland som vill tillhöra Irland. Lyckas Ahern ytterligare med medlingen i konflikten kan Irlands diplomatiska roll förstärkas i världssamfundet. det finns en mängd tänkbara utgångar på konflikten i Nordirland, vilken det än blir kommer Irland att påverkas.

3. Sammanfattning
Irland är ett land med starka traditioner och ett stort kulturarv. Med en gedigen litterär tradition och en modern, växande kulturyttring inom musik och film kan Irland även i framtiden vara ett rikt kulturland. Kan en stark identitet ge Irland självfortroende och framtidstro som påverkar landets roll i Europa?
De omvälvningar som steget från u-land till i-land har inneburit har inte fått landet på kant, tvärtom - landets välfärdsutveckling pågår fortfarande. Irland gick 1973 med i EU och nu vid årsskiftet med i EMU. För att motverka inflation, har medlemsländerna sänkt räntorna. Kommer Irlands ekonomi att kunna fortsätta att blomstra, trots en räntenivå som satts med hänsyn till tyska, franska och italienska behov?
Irland har hoppat på IT-tåget och är snart ledande i Europa. Förhoppning om att bli länken mellan Europa och Nordamerika och tanken om Irland som centrum i Europa för e-kommers och it-utveckling kan i framtiden bli avgörande för Irlands fortsatta ekonomiska utveckling och roll i Europa och övriga världen.
Konflikten i Nordirland har förbättrats sedan Blair och Ahern började samarbeta i medlingen. Nordirlands framtid kan påverka Irlands framtid, i fråga om ekonomi, internationella relationer och världssamfundsstatus,

4. Slutsats

Jag ställde mig frågan om det fanns en "Irländsk Folksjäl" och huruvida den påverkade irländarna och deras framtid. Jag vågar påstå att irländarna är ett folk som påverkas enormt...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Irland - landets roll i det nya Europa

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-11-08]   Irland - landets roll i det nya Europa
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=305 [2018-05-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook