att leva under andra världskriget

13 röster
41756 visningar
uppladdat: 2000-10-30
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vi har nu fått uppgiften att, utifrån den bok vi läste i svenskan, skriva om hur det var att leva under andra världskriget. Den bok som jag läste heter ”Krigsvinter” och är skriven av Jan Terlouw. Den handlar om en pojke som lever i Nederländerna i slutet av krigstiden, omkring 1943-1945. Därför så ska jag också försöka att rikta in min uppsats så mycket som möjligt till den här platsen, och den här tiden.
Redan nu så har jag också insett att det kommer att vara mycket svårt att hitta tillräckligt med information om arbetet. Det är väldigt lätt att hitta information om andra världskriget, man väldigt svårt att hitta information om hur det var att leva under den tidsperioden.
Jag kommer att försöka beskriva hur man levde, hur mycket mat man hade, vilka kläder man hade o.s.v. Men eftersom jag tror att det kan bli mycket svårt att hitta information så att jag kan skriva så väldigt mycket på det, så kommer jag också att gå in lite mer på andra världskriget i stort, hur det gick till och vilken roll Nederländerna hade i det.
För att hitta information så kommer att försöka söka mig till faktaböckerna, de få som finns…på Internet så finns det inte så mycket om hur man levde under den här tiden. Och om man ska försöka hitta filmer som är från den här tiden så kommer jag nog inte att få riktigt den information jag vill ha, plus att det kommer att ta mycket längre tid.

ANDRA VÄRLDSKRIGETS FÖRLOPP

1939:

23 augusti. Tyskland sluter icke-angreppspakt med Sovjetunionen.
25 augusti. England sluter försvarsallians med Polen.
1 september. Tyska trupper tågar in i Polen utan krigsförklaring.
3 september. England och Frankrike förklarar krig mot Tyskland.
17 september. Sovjetunionen anfaller Polen.
28 september. Polen delas mellan Sovjetunionen och Tyskland.
5 oktober. Sedan det sista polska motståndet krossats inträder en halvårslång paus i kriget mellan Tyskland och västmakterna.
30 november. Rysk-finska ”vinterkriget” bryter ut.

1940:

12 mars. Finland och Sovjet sluter fred.
9 april. Tyskland angriper Norge och Danmark. Danmark kapitulerar, Norge gör motstånd.
10 maj. Tyskland angriper Nederländerna, Belgien och Frankrike. Winston Churchill blir Englands premiär- och krigsminister.
15 maj. Nederländerna kapitulerar.
28 maj. Belgien kapitulerar.
29 maj-3 juni. Brittiska och franska trupper evakueras från Dunkerque till England.
5 juni. ”Slaget om Frankrike” börjar, tyskarna fortsätter sin snabba framryckning.
10 juni. Italien går med i kriget.
14 juni. Tyskarna tågar in i Paris.
15 juni-28 juni. Sovjet ockuperar de baltiska staterna.
22 juni. Frankrike ingår stillestånd med Tyskland. Stora delar av landet ockuperas, och Vichyregimen under Pétain i södra delarna av landet samarbetar med tyskarna.
28 juni. England erkänner general de Gaulle som ledare för ”de fria franska styrkorna.
10 augusti. Tyskarna inleder flyganfall mot England, men hindras av britternas effektiva jaktflygplan. Hitler inställer den planerade invasionen i september.
13 september. Italien anfaller Egypten från sin koloni i Libyen.
28 oktober. Italien anfaller Grekland från det 1939 erövrade Albanien, men drivs snart tillbaka.
9 december. Britterna går till motoffensiv i Nordafrika.

1941:

11 mars. Genom lag ställer USA krigsmateriel till de allierades förfogande.
Mars-april. Tyskar och italienare under Rommel går till motoffensiv i Nordafrika.
April-maj. Tyska och italienska trupper erövrar Jugoslavien. Och Grekland. Gerillarörelser börjar göra motstånd.
22 juni. Tyskland angriper sovjet. Finland sluter upp på tysk sida 29 juni.
14 augusti. Roosevelt och Churchill utfärdar Atlantdeklarationen om demokratiernas krigsmål.
8 september. Tyskarna inleder belägringen av Leningrad, som befrias först 1943.
Oktober. Den tyska propagandan kungör officiellt att den ryska krigsmakten är likviderad.
2 december. Tyska förband tränger in i Moskvas förstäder, men slås tillbaka. Sträng kyla sätter in.
7 december. Japanerna gör ett överraskande blixtangrepp mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii i Stilla Havet.
8 december. USA och Storbritannien förklarar krig mot Japan.
11 december. Tyskland och Italien förklarar krig mot USA.

1942:

4 juni-6 juni. Japanerna förlorar slaget vid Midwayöarna, det blev en avgörande vändning i Stillahavskriget.
September. Tyskarna når Stalingrad.
23 okrober-3 november. Montgomerys brittiska styrkor (”ökenråttorna”) besegrar Rommels armé vid el-Alamein i Nordafrika.
8 november. Allierade trupper landstiger i Franska Nordafrika.

1943:

31 januari. Tyska 6:e armén kapitulerar vid Stalingrad.
9 juli. Brittisk-amerikanska trupper invaderar Sicilien.
12 juli. Ryssarna inleder en motoffensiv på östfronten.
25 juli. Mussolini tvingas avgå och han fängslas.
3 september. Italien kapitulerar.




1944:

6 juni. ”Dagen D”: brittisk-amerikanska trupper under general Eisenhower inleder invasionen i Normandie.
25 augusti. Paris befrias.
19 september. Sovjet och Finland sluter vapenstillestånd.
23 oktober-26 oktober. Japanska flottan besegras i Leytebukten.

1945:

Februari-april. Tyskland ockuperas från väster av amerikanska, brittiska och franska trupper. Från öster blir de attackerade av Sovjet.
30 april. Hitler begår självmord i sin bunker i Berlin.
7 maj. Tyskland kapitulerar villkorslöst.
6 augusti. Den första atombomben exploderar. Den är amerikansk och den exploderar i Hiroshima, Japan.
9 augusti. Den andra atombomben fälls av amerikanarna över Nagasaki, Japan.
2 september. Japan kapitulerar och därmed är Andra Världskriget slut.

HUR KOM NEDERLÄNDERNA IN I KRIGET?

1933 så lyckades Hitler ta makten i Tyskland. Det var ett Tyskland som bara för 15 år sedan hade förlorat andra världskriget. Många tyskar var upprörda för den sakens skull. De hade tillbringar flera år i krig bara för att sen inte vinna någonting alls på det, Tyskland förlorade bara land. I det fredsavtal som skrevs under när första världskriget tog slut så stod det att Tyskland bara fick ha 100 000 man rustade för krig, och de fick inte ha några man i Rhenlandet, gränsområdet till Frankrike.
Redan bara ett par år efter att Hitler tagit makten så började han bryta mot fredsavtalets regler. Han lät alla pengar gå till upprustning av krigsmakten, och 1936 så tågade han in i Rhenlandet. Även fast han gjorde detta så mötte han inget som helst motstånd från stormakterna eller från FN. I mars 1938 så tågade han in i Österrike, fortfarande utan att möta något motstånd från de andra länderna. Och i september 1938 så kunde han också helt lugnt tåga in i Tjeckoslovakien, efter att ha rådgivit med de andra stormakterna. Han lovade dem att han inte skulle ta mer än den västra delen av Tjeckoslovakien. Men i mars 1939 så tog han även resten av landet. Nu började Hitler rikta siktet mot Polen. Tyskland krävde att man skulle få bygga en trafikförbindelse till den tyska Ostpreussen. Polackerna gick inte med på detta, och därför så hotade Hitler med krig. Men nu tyckte inte stormakterna att man kunde sitta och titta på längre, de förklarade att Polen skulle få hjälp vid ett angrepp.
Men det räckte inte riktigt. Den 1 september 1939 så attackerade Tyskland Polen. Bara ett par dagar senare så förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Nu hade världskriget startat på riktigt. Tre veckor senare så hade Hitler helt tagit makten över Polen.
Den 10 maj 1940 så gick Tyskland till angrepp mot Frankrike. Men de tog inte den ”vanliga” vägen, utan istället så passade de på att ta Nederländerna, Belgien och Luxemburg.
Innan detta inträffat så gjorde Nederländerna vad de kunde för att försöka behålla neutraliteten. Och de gjorde inte heller så väldigt mycket motstånd när tyskarna tågade in 1940. Kungafamiljen och regeringen flydde i exil till London. Landet förblev ockuperat under fem år, ändå tills kriget tog slut. Under ockupationen så bildades den Holländska hemliga motståndsrörelsen. De gjorde vad de kunde för att strida mot nazisterna. De nästlade sig in bland tyskarna och fick reda på viktig information, som de sedan kunde sända till de allierade. Över 23 000 medlemmar förlorade sitt liv under den kampen.
Men svårast var den ändå för de Nederländska judarna. Precis som judarna i Tyskland och alla andra länder som Tyskland regerade över, så blev de skickade till arbetsläger eller förintelseläger. Men det var några judar som klarade sig genom att gå under jorden. Motståndsrörelsen hjälpte dem ofta genom att skaffa dem mat och husrum.
Svårast var det för den Holländska befolkningen vintern 1944-1945, då svår hungersnöd uppenbarade sig. Tusentals människor dog av svält.
Efter andra världskriget så har holländarna dock lyckats resa sig igen. De har byggt upp sina städer och sin ekonomi. Idag är Nederländerna en blomstrande nation.

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN UNDER DENNA TID

Sett ur vetenskaplig synpunkt så är krig väldigt bra. För då så uppfinns fler saker än vid något annan tillfälle. Tyvärr så är det mest krigsmateriel som uppfinns. Men exempel på några viktiga uppfinningar som fanns på denna tid är: radarn som uppfanns av i England under 1930-talet, penicillinet som gjorde det lättare för soldaterna vid fronten och atombomben som uppfanns av amerikanarna.
Andra viktiga uppfinningar som gjordes under denna tid är dessa:
1939: Automatkoppling för bilar. (USA)
Syntetiskt vitamin K. (USA)
Diskmaskin. (USA)
Djupfryst färdiglagad mat. (USA)
Raketer som vapen i luftstrid. (Sovjet)
DDT. (Schweiz)
Framkallande av nederbörd genom ”molnsådd” (Frankrike)
1940: Jeep. (USA)
Invasion med fallskärmstrupper. (Tyskland)
Akustiska minor. (Tyskland)
Megnetron (elektronrör för radar m.m.) (Storbritannien)
Betatron (elektronaccelerator) (USA)
1941: Första kommersiella TV-nätet. (USA)
Gasturbindrivet lokomotiv. (Schweiz)
Aerosolsprayflaska. (USA)
Katapultstol för flygplan. (Tyskland)
Programstyrd reläreknemaskin. (Tyskland)
Tyrelene. (polyesterkonstfiber) (USA)
1942: Raketgevär (”bazooka”) (USA)
Napalm (USA)
Kärnreaktor (USA)
1943: Streptornycin (midicin) (USA)
Automatisk andningsapparat för fridykare (”aqualunga”) (Frankrike)
1944: Konstgjort njure. (Nederländerna)
Raketdrivet jaktflygplan i bruk. (Tyskland)
Readrivet jaktflygplan i bruk. (Storbritannien och Tyskland.)
Readriven aerodynamisk robotbomb. (V1) (Tyskland)
Orlon (polyakrylkonstfiber) (USA)
Hi-fi-grammofonskivor. (Strobritannien)
1945: Atombomben. (USA)

HUR BODDE MAN?

Under den tiden som kriget pågick så var det bäst att bo på landet. I städerna så bombade de allierade tyskarna, och det var inte lika mycket mat där. På landet så kunde man köpa mat av de lokala bönderna som gjorde sitt bästa för att odla mat så att det räckte till så många som möjligt. Därför var det många som flydde från städerna ut på landet. Där bodde de hos sina vänner och släktingar. Ofta så var ett litet hus på landet alldeles överfullt med vänner och släktingar som gjorde sitt bästa för att komma undan kriget.
Alla i familjen var tvungna att hjälpa till för att få mat på bordet. Maten var dyr, och man fick slita för att få ihop pengar. Även barnen fick hjälpa till. Saker som man kunde göra var att springa ärenden eller hjälpa folk med saker som gått sönder. På det viset slet man varje dag i flera år för att hålla hakan över vattenytan.
Klockan åtta så var det utegångsförbud, då var det bara de tyska soldaterna som vistades ute.
Det fanns ofta inte heller någon elektricitet i husen. På vintrarna så fick man elda för att hålla värmen uppe, och man använda lampor som gick på olja.
Men det var i alla fall inte så många som inte hade någon plats alls att bo på, nästan alla hade husrum på något ställe. Alla hjälpte alla med rum. Om det kom någon främmande människa fram till huset och frågade om han fick husrum över natten så var det en självklarhet att han fick det.

HUR VAR DET MED MATEN?

Det var ofta svårt att hitta mat, särskilt under vintrarna. Alla icke-judiska holländare fick så kallade ransoneringskort. Det gjorde att de judar som gått under jorden fick ändå svårare att klara sig, de hade mycket svårt att få tag på någon mat. Idén med ransoneringskort var helt enkelt att man bara fick köpa en viss mängd mat varje dag. Detta kort kunde betyda liv eller död. Om man tappade bort det eller fick det stulet så var det väldigt svårt att hitta någon mat. Det hände att motståndsrörelsen gjorde attacker mot de hus där korten förvarades så att man skulle kunna få tag på mer mat.
Mycket mat skeppades till Tyskland för att underhålla den stora tyska militären. Man mer eller mindre brydde sig inte om vad som hände med människorna i de ockuperade länderna.
Det var mycket svårt att få tag på någon färsk mat eller några fina grönsaker. Man åt ofta konserverad mat.
Under den så kallade ”hungervintern” 1944-1945 så omkom i de västra delarna av Holland omkring 20 000 människor av svält, köld och sjukdomar. I storstäderna kunde man nu knappt få tag på någon mat alls. Det var också mycket ont om bränsle. Man högg ned träden i parkerna för att få tag på ved. Man kunde se långa tåg av människor på rostiga cyklar som gav sig ut på landet för att söka efter mat och bränsle. Under vissa perioder så åt man vad som helst, till exempel tulpanlökarna.

PÅVERKADES LIVET AV HÄNDELSER I ANDRA LÄNDER?

Eftersom Nederländerna var ockuperat av Tyskland och därför mer eller mindre inblandade i kriget så måste ju livet bli påverkat av vad som hände i andra länder. Ett bra exempel på det är, som jag tidigare nämnt, att tyskarna fraktade mycket mat från Nederländerna till Tyskland. Tack vare det så blev det ofta hungersnöd i Nederländerna.
Nederländerna var också ofta attackerat av de allierades flyg. Självklart så var målen inte civila, utan man siktade på tyska mål, men det hände ändå ganska ofta att civila holländare blev skadade. I slutet av kriget så sköt de allierade på allt som rörde sig på vägarna. Eftersom det bara var tyskarna som hade bilar så sköt flyget på alla bilar som rörde sig på vägarna.
Vid sidan av vägen så fanns det små hål som man kunde hoppa ned i och ta skydd om vägen blev attackerad. Hålen var exakt anpassade för att en man skulle få plats och där kunde man bli sittande i någon timme och det var stora flygoperationer på gång.
Eftersom Holland var en del av Stortyskland under andra världskriget så var det ju Tyska regeringen som bestämde i Holland. Den holländska regeringen hade mer eller mindre försvunnit när tyskarna ockuperade landet. Därför var det också tyskarna som bestämde över allt som hände, de bestämde även vad som skulle stå i tidningarna och vad som skulle sändas i radio. Därför stod det nästan bara i tidningarna hur tyskarna gjorde allt större framsteg och vilka avskum judarna var. Men efter hand så växte fler och fler små lokala tidningar upp. De var olagliga och trycktes på hemliga platser. Där stod det om vad som verkligen hände i krigen, och om sådant som holländarna behövde och ville veta. Även i radio kunde man efter ett tag höra hemliga sändningar som rapporterade om sådant som tyskarna inte ville veta. De radiosändningarna kom från England.

VAD ARBETADE MAN MED?

Eftersom Nederländerna var ett ockuperat land så var det ganska många som var arbetslösa och det var ganska många som också blev tvångsrekryterade av tyskarna för att gå ut i kriget mot de allierade.
De som klarade från att gå ut i kriget hade annars liknande yrken som de vi har idag. Om man då räknar bort de högteknologiska yrkena, förstås. Det fanns bagare, präster, poliser, handelsmän, lärare m.m.
Även fast Nederländerna var ockuperat så fungerade samhället ändå som vanligt. Samma yrken som man hade innan kriget fanns kvar och de levde också kvar efter kriget.
Självklart var det också ganska många som var arbetslösa. Det långa kriget kunde inte passera Nederländerna utan att lämna en liten svart fläck, kriget tog ut sin rätt. Det var svårare att få tag på jobb än vad det var tidigare. Samhället blomstrade inte direkt

KONST, LITTERATUR OCH FILM FRÅN DENNA TIDSPERIOD

1939
 Bertolt Brecht ger ut sitt teaterstycke ”Mor Courage”. Den är ett angrepp på kriget, på dess meningslöshet och grymhet.
 Den amerikanske författaren John Steinbeck ger ut boken ”vredens druvor”. Där berättar han hur bönderna i Oklahoma tröttnar på torkan och ger sig iväg till Kalifornien för att söka lyckan.
 Filmen ”Borta med vinden” kommer ut. Den är baserad på Margeret Mitchells roman som har samma namn. Handlingen utspelar sig i Amerika under inbördeskriget. Huvudrollerna spelades av Vivien Laigh och Clark Gable.

1940
 Charlie Chaplin spelar in filmen ”Diktatorn”, som är en satir över Stalin och Hitler.
 Kort före sin död så målar Paul Klee målningen ”Död och eld”.
 Michail Sjolochov, en sovjetisk författare, ger ut den sista delen av ”Stilla flyter Don”. Det är en bok som behandlar första världskriget och revolutionstiden i Ryssland.
 Ernest Hemingway, den amerikanske författaren, skriver klart sin bok ”Klockan klämtar för dig”. Det är en roman som handlar om spanska inbördeskriget, sett ur en republiansk synvinkel.

1941
 Den tyske landsflyktingen Max Beckmann målar sin tavla ”Perseus”.
 Citizen Cane, en amerikansk film som är skriven och regisserad av Orson Welles kommer ut. Welles spelar själv huvudrollen. Den skildrar en tidningsmagnats uppgång och fall.
 Romanen ”Rid i natt” av Vilhelm Moberg kommer ut.

1942
 Det första separatutställningen av den amerikanske målaren Jackson Pollock äger rum i New York. Pollock är grundaren av den så kallade tachismen, som är en abstrakt expressionistisk konstriktning. Han försökte uttrycka känslor genom färgfläckar direkt på duken.

1943
 Hermann Hesses roman ”Glaspärlespelet” utkommer.
 Eyvind Johanssons politiska roman ”Krilon” blir färdig.
 Operetten ”Oklahoma” framförs i New York av Richard Rogers och Oscar Hammarstein. Det blir en världssuccé.

1944
 Albert Camus gör färdigt sitt skådespel ”Caligula”.

1945
 Den franska filmen ”Paradisets barn av Marcel Carné blir färdig. Huvudrollen spelas av Jean-Louis Barrault.
 Romanen ”Dvärgen” av Pär Lagerkvist utkommer.

D-DAGEN

Den 6 juni 1944 så inleds invasionen av Normandie i sydvästra Frankrike. Den dagen har också kallats D-dagen, eller D-day. Det var en hemligt planerad operation som amerikanarna och britterna planerat tillsammans (se bild på nästa sida). Meningen var att man skulle driva ut tyskarna ur Frankrike, för att sedan gå uppåt i Europa, mot Tyskland. Under hårda strider så lyckades man befria Nederländerna i september 1944-maj 1945. Man började men att rädda södra delarna av landet. Därför så var det bara de norra delarna som fick uppleva den svåra vintern då det inte fanns någon mat, vintern som senare skulle bli känd som ”hungervintern”.
D-dagen kom att bli vändningen i det långa kriget. Britterna och amerikanarna lyckades ta sig hela vägen fram till Tyskland, samtidigt som de...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: att leva under andra världskriget

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Lucas Goodwin 2017-01-19

    vilka källor?

Källhänvisning

Inactive member [2000-10-30]   att leva under andra världskriget
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=302 [2018-07-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook