OS genom tiderna

14 röster
47787 visningar
uppladdat: 2000-10-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning



En gång vart fjärde år samlas tusentals människor från i stort sett all världens nationer för att under ett par veckor tävla om heder och vinnarkänsla i dom Olympiska Spelen. Men detta är ingen ny förteelse. Redan dom gamla grekerna samlades ett par dagar under antiken för att tävla i olika idrottsliga grenar. Genom åren har detta spektakel förändrats till det överlägset största idrottsevenemang där miljontals människor sitter framför TV-apparaterna och hejar fram sina nationers deltagare.

Men detta har, från att vara en kamp om heder, blivit en kamp där pengar är det viktigaste. En vinnare får stora pengar från sponsorer och det är inte längre frågan om att deltaga, vilket från början var syftet med de Olympiska Spelen, utan om att vinna.



Den Internationella Olympiska Kommittén har även den blivit så styrd av pengar och allt som oftast står det om mutskandaler i tidningarna i samband med att en värdstad ska utses inför nästa Olympiska Spel.





Frågeställning



De Olympiska Spelen är helt klart det bästa som händer inom idrottsvärlden. Den tanken delar jag säkert med ett antal miljoner människor världen över.

Men hur började det hela egntligen? Varför började man använda så kallade Olympiska Spelen? Hur har utvecklingen gått genom åren? Hur stort engagemang har det varit? Vad står alla symboler för inom de Olympiska Spelen? Varför förekommer det mutor vid val av värdlandet? Hur stor roll spelar pengarna? Hur kommer OS att bli i framtiden? Det är många frågor som cirkulerara när man nämner de Olympiska Spelen eller kanske till och med bara när man ser de fem sammanflätade ringarna på vit botten. Varför? Hur? Vem? Vilka? Ja frågorna är många.





Metod



Genom att läsa om hur de Olympiska Spelen har gått till från det gamla anikens Grekland fram till de moderna spelen som senast hölls i Atlanta vill jag få reda på utvecklingen. Som hjälp använder jag mest uppslagsverk, speciellt de lite äldre från 1900-talets mitt. Eftersom IOK har en egen hemsida har jag även stor hjälp här där man förmodligen kan hitta det mesta inom de Olympiska Spelen.

SVT gjorde lagom till årsskiftet två dokumentärer om sporten genom årtusendet. Anledningen till att jag valde att skriva mitt arbete om OS var därför. Denna film kommer att vara till stor hjälp då det andra avsnittet endast handlade om OS. Här finns mycket information att hämta. Floppar och toppar förekommer i mängder men framför allt alla minnen.





Bakgrund till de Olympiska Spelen



I antikens Grekland hade de olika städerna sina egna kalendrar och tideräkningen för en Olympiad var komplicerad men från och med 200-talet användes Olympiaderna som grund för en gemensam tideräkning bland de grekiska staterna. Det var den grekiske historikern Timaois som tog OS 776 f.Kr, vilket är det första kända OS som hållits, som utgångspunkt för sin tideräkning; en Olympiad börjar med OS och slutar i och med invigningen av följande spel. Men om en Olympiad inte kan hållas slutar en Olympiad exakt fyra år efter att den har börjat.



Det finns flera olika teorier om varför man en gång började hålla de Olympiska Spelen. En teori är att Herakled instiftat dem efter att ha vunnit en seger över kung Augias.

En annan teori är att självaste Zeus startade dom till åminnelse av att Kronos störtat i Tartaros.

En tredje teori är att Pelpos ibstiftat spelen efter att han hade vunnit över Hippodameias fader i kapplöpning.



De Olympiska Spelen hölls på Olympia som är beläget i norvästra Peloponesos. Här fanns ett av världens underverk, Zeusstatyn, vilekt troligen var en stor anledning till att spelen lades just här.



De Olympiska Spelen var väldigt betydelsefulla och alla krig i dåtidens Grekland ”ställdes in” när det var dags att hålla ett olympiskt spel. När spelen väl var över så fortsatte krigen åter.

Numera är Olympiad en felbenämning på själva spelen men redan Herodotos använde ordet som förklaring till spelen.



Under de antika Olympiska Spelen brann en helig eld under spelen som hyllning till gudarna, främst då Zeus. Den ”eviga” elden brann inte bara under OS-dagarna. I ett tempel hölls den ständigt vid liv. Efter två av fem dagars tävlingar fick inbjudna tävla på stadion om vem som kom först till mål med en tänd fackla i handen. ”Målet” var ett offerbål där 100 oxar var offrade.

Romarna, som också hade något som liknade de Olympiska Spelen i Grekland, tände alltid eld som tecken på en stor fest eller att något annat viktigt var att vänta.



Det var endast fria män av hellenistisk härkomst som tilläts att deltaga i spelen. Ogifta kvinnor var förbjudna även som åskådare förutom Demeters prästinna som fick tillåtelse att betrakta spelen på åskådar-plats.



Tävlingarna anordnades efter den första eller den tredje fullmånen efter sommarsolståndet och pågick i en dag. Dock var det bara löpning som stod på programmet. Man sprang en stadionlängd vilket motsvarade 192,57 meter.





Utveckling och nederlag



År 468 f.Kr förändrades spelen en aning. Speldagarna utökades till tre och man festade i fem. Det tillkom även nya grenar. Från och med 468f.Kr tävlade man i löpning 2 stadionlängder (385,14 meter), löpning 7-24 stadionlängder (1 346 – 4 614,5 meter), femkamp, brottning, knytnävskamp, kappkörning med fyrspann, pankration (= blandning mellan boxning och brottning där händer och armar lindades metallbeslagna remmar), tävlingar för ynglingar under 20 år, vapenlöpning, kast med spjut, diskus, längdhopp, höjdhopp, hopp uppifrån en höjd samt tävlingar för härolder och trumpetare där man mätte röst- och ljudstyrka.



De fem dagarna var alltid det samma.

Dag ett ägnades helt åt religiösa ceremonier. Man offrade till Zeus och Hera och avlade den Olympiska Eden framför Zeus-statyn.

Den andra dagen var den högtidliga dagen med intågning på stadion och då ynglingarnas tävlingar ägde rum. Under den tredje dagen tävlade man i långdistans- och kortdistanslöpning, brottning, boxning och pankration. Den näst sista dagen ägnades åt kappkörning, hästkapplöpning, femkamp och avslutades alltid med vapenlöpning.

Den sista dagen följde avslutningsceremonierna med prisutdelning i Zeustemplet, där segrarna mottog olivkransen av de purpurklädda, lagerkrönta domarna. På denna dag uppträdde även skalder, filosofer med flera inför folket.



De Olympiska Spelen urartade så smått efter en tid och blev en kamp mellan professionella idrottsmän än en kamp om ära och lagerkrans mellan amatörer. Värt att tillägga är att redan då fick olympiasegrar oerhörda vinster. De kunde belönas med pengar, pension dill dödsdagen eller till och med gratis mat för resten av livet.



Den klassiska Olympiska perioden förändrade så småningom karaktär och gick tillsammans med yrkesidrotten döden tillmötes, dock med ett fåtal blomstringsperioder. Namnet behölls dock ända till 393 e.Kr då kejsar Teodosius I förbjöd dem 394 samtidigt som han flyttade Zeus-statyn till Konstantinopel. Dessvärre förstördes statyn av en eldsvåda här år 475.

År 395 invaderades Olympia av västgoterna och Olympia plundrades. År 426 förstördes Olympia av en eldsväda och år 522, 551 och 580 raserades byggnadsverket av jordbävningar. Floden Kladeus svämmades över och begravde ruinerna i ett fem meter tjockt lager av lera och slam.

Olympia föll i glömska och till och med namnet försvann då platsen senare kallades för Andilalo. Lokalbefolkningen använde den sten de kunde komma åt från ruinerna som byggnadsmaterial.



Många försök gjordes att återuppliva de Olympiska Spelen under historiens gång. England försökte anordna de Olympiska Spelen årligen mellan 1612 och 1644 och då gick de under namnet Cotswold Olimpick Games. Man anordnade även spelen mellan åren 1660 och 1852. Grekerna anordnade åter igen de Olympiska Spelen i Aten åren 1859, 1870, 1875 och 1889. Men troligen det mest framgångsrika försöket gjordes i svenska Ramlösa i mitten av 1800-talet.



År 1766 återupptäckte teologen och arkeologen Richard Chandler Olympia och den tyske arkeologen Johann Joachim Winckelmann framförde 1767 planer på att gräva ut Olympia. Men han blir sedemera mörded 1768 i Trieste innan han hinner sätta sina planer i verk.

År 1787 upptäckte den franska arkeologen Louis Francois Sébastian Fauvel det berömda Zeus-templet och 1813 kartlägger en brittisk expedition Olympia och dess omgivningar



Dock svämmade floden Alfeios över och all utgrävning täcktes ytterligare en gång av slam och lera.

I oktober 1875 började en tysk expedition på nytt att gräva ut Olympia-området och dessa utgrävningar höll på till 1881.



Detta var början till baron Pierre de Coubertins idéer om att återuppta spelen vilket hände bara tre år senare då han startade den Internationella Olympiska Kommitten (IOK).





Den Internationella Olympiska Kommittén

C.I.O, Comité International Olympique



År 1892 lade baron Pierre de Coubertin fram idén om att återuppta de Olympiska spelen i en modern tappning från de gamla grekerna.

På en kongress i Sorbonne, Frankrike, 1894 lades förslaget om att bilda en gemensam kommitté som tillvaratog de olympiska tankarna som hade börjat växa fram. Kongressen godtog förslaget om att starta upp den Internationella Olympiska Kommittén.



Den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) bildades således på initiativ av Coubertin den 23 juni år 1894. de Coubertin tillsatte själv den första kommittén där han invalde, förutom sig själv: D. Bikélas (Grekland), von Boutowski (Ryssland), Jiri Guth (Böhmen), V. G. Black (Sverige), A. Cuff (Nya Zeeland), W. M. Sloane (USA), J. B. Zubiaur (Uruguay), Lucchesi-Palli (Italien), C. Herbert (England), lord Ampthill (England), F. Kémény (Ungern) samt E. Callot (Frankrike).



Tanken var att det första Olympiska Spelet skulle hållas år 1900 i Paris med de Coubertin befarade att entusiasmen skulle svalna till dess. de Coubertin övertalade så Vikelas att Aten skulle få anordna spelen redan 1896. Kongressen beslöt så att de första Olympsika Spelen i modern tid skulle hållas i Aten 1896 och följas av Paris 1900.

Vikelas valdes som president för kommittén och de Coubertin valdes som ordförande. Dock redan efter spelen i Aten övertog de Coubertin Vikelas roll som president.



Eftersom spelen i Aten blev så lyckade ville grekerna att OS skulle hållas i Aten för gott men detta lyckades de Coubertin att avvärja.

Dock blev spelen i Paris 1900 misslyckade och en grupp amerikaner ville starta en ny olympisk organisation under namnet International Olympic Games. Även detta lyckades de Coubertin att avvärja.



1908 började de Coubertin att intressera sig mer åt den ceremoniella delen av spelen. Han hade synpunkter på ländernas inmarch, prisutdelningen och han återupptog den antika idén om att man ska avlägga den Olympiska Eden.

År 1914 designar han själv den Olympiska flaggan och från och med OS 1920 användes den för första gången.



1915 avsäger sig de Coubertin presidentposten inom IOK och schweizaren Godefroy de Blonay tar över. Samtidigt överförde han IOKs handlingar från Paris till Lausanne och än idag är det huvudsäte för den Internationella Olympiska Kommittén.

Direkt efter det att första världskriget slutat återtar de Coubertin presidentposten och har den fram till kongressen i Prag 1925 där han utses till hedersordförande, en titel som aldrig mer kan utges till någon annan.



Den 2 september 1937 avled Pierre Frédy, baron de Coubertin av en hjärtatack då han var ute och promenerade. Dagen efter hittades han på en parkbänk. de Coubertin blev 74 år gammal.

På senare tid har IOKs medlemsantal utökat sig själv genom att varje land som blir medlemmar ska ha en representant. De större länder eller de länder av sportslig vikt har rätt till att ha två eller tre delegater med i IOK.



IOKs huvudspråk är engelska och franska och alla delegater ska ha goda kunskaper inom dessa områden. Delegaterna ska även vara ekonomiskt oberoende och ha en god social ställning. Dock behöver de ej ha goda idrottsliga kunskaper eller administrativa kvalifikationer.



Varje medlem av IOK ska betala sina egna resor och uppehälle vilket har debatterats flitigt på senaste tid. Mutskandaler har varit en del av uttagningarna till OS där de sökande städerna betalar stora summor pengar till de olika delegaterna för att fiska röster.





De Olympiska Spelen i modern tid



Som jag tidiagre nämnt startades den Internationella Olympiska Kommittén sin verksamhet 1894 och två år senare skulle de första spelen i modern tid hållas i Athen. Dock deltog endast 280 deltagare från 15 nationer där bästa nation blev Grekland.



Fram till och med de Olympiska Spelen 1996 i Atlanta har Europa stått värd för 17 spel, Nordamerika 6, Asien 2 och Oceanien 1. Sydamerika och Afrika har än så länge aldrig fått anordna ett olympiskt spel.

Somliga orter har stått som värdar mer än en gång. Vad gäller sommarspelen är det Paris (1900 och 1924), Rom (1908 och 1960), Berlin (1916, inställt, och 1936), Los Angeles (1932 och 1984) samt London (1944, dock inställda, samt 1948).



I antiken inställdes krig p.g.a OS. Men i modern historia är det tvärt om, OS ställs in på grund av krig. Sommarspelen i Berlin 1916 blev inställda på grund av det första världskriget och spelen 1940 i Helsingofrs och 1944 i London på grund av det andra världskriget.

Sommarolympiaderna i modern tid utgår från spelen i Athen 1896 och numreras även om spel hålls eller inte. Ett exempel på detta är Barcelona-OS 1992 var det 22:a olympiska spelet men den 25:e olympiaden eftersom tre spel har fått ställas in p.g.a världskrig.



Deltagarantalet har stigit konstant med undantag av Saint Louis 1904, Los Angeles 1932, Melbourne 1956, Tokyo 1964, Montreal 1976 samt Moskva 1980.

I Aten 1896 deltog 280 deltagare representerande 15 nationer och i Atlanta hundra år senare deltog 10 303 personer som representerade hela 197 nationer.

Att deltagarantalet har minskat i ovanstående spel har sina orsaker. Delvis så beror det på att det är icke-Europeiska städer som arrangerat de Olympiska Spelen och på så sätt var det dyrt att skicka många representatner från de europeiska nationerna.



Men även en del bojkotter har ägt rum. Delar av den tyska delegationen till OS 1896 bojkottade spelen på grund av de Coubertins spel.

I Antwerpen 1920 bojkottades Tyskland, Ungern, Österrike, Bulgarien och Turkiet på grund av första världskriget. Fyra år senare i Paris fick dock ej Tyskland medverka som ytterligare resultat från första världskriget.

I Berlin 1936 ville Hitler bojkotta alla judar men det var bara tyska judar som inte fick ställa upp. Detta ledde till att Spanien som ensam nation bojkottade spelen.

I London 1948 bojkottades än en gång Tyskland, denna gång tillsammans med Japan som resultat av andra världskriget. Dock var det en före detta tysk soldat som råkade bo i ett område som övergick till Frankrike efter kriget som tog guldmedalj för Frankrike.

Spanien, Holland, Schweiz, Irak och Libanon bojkottade spelen i Melbourne på grund av politiska skäl.

Rhodesia blev hemskickade från OS i München 1972 efter det att de protesterat mot den tyska rasismen.

I Montreal-OS 1976 fick Taiwan ej deltaga och detta resulterade att hela 22 nationer från Afrika ställde sig på Taiwans sida och for hem.

Till Moskva-OS 1980 startade den amerikanska presidenten Jimmy Carter en bojkott och detta slutade med att 26 stater som var nära relaterade till USA bojkottade spelen. Detta fick till följd att vid OS 1984 i Los Angeles bojkottade 14 länder, med Sovjetunionen i spetsen, spelen som protest mot USAs aktion fyra år tidigare.





Olympiska begrepp



Den Olympiska symbolen:

1914 användes den olympiska symbolen för första gången. Symbolen som har utformats av de Coubertin består av fem sammanflätade ringarna med färgerna (från vänster räknat) blått, gult, svart, grönt och rött. Den gula och den gröna ringer ”hänger” i de andra ringarna.

Coubertin utformade den så att den skulle stå för enheten mellan de fem kontinenterna förenade av olympismen. Blått står för Europa, gult för Asien, svart för Afrika, grönt för Oceanien och rött för Amerika.

Flaggan som består av ovanstående ringar liggande på vit botten skulle representera all världens nationers flaggor som vid den tiden alla hade vitt på sin nationsflagga.

Men på grund av första världskriget användes symbolen för första gången vid de olympiska spelen i Antwerepen.



Det Olympiska Mottot:

Mottot för de olympiska spelen är: ”Snabbare högre starkare” (”Citius Altius Fortius). Dette motto lades fram redan då den Olympiska Kommitéen bildades 1894.

Valspråket för spelen är: ”Det viktigaste med de Olympiska Spelen är inte att vinna utan att deltaga, ty det vesäntliga i livet är inte att segra utan att kömpa väl”.

Valspråket antogs efter det att de Coubertin sagt dessa vid invigningen av Berlin-OS 1936.



Den Olympiska Hymnen:

Den Olympiska Hymnen komponeradas till OS-premiären i Aten 1896. Musiken är skapad av Spyridon Samáras och texten är skriven av poeten Kostis Palamás.

Dock antogs den inte som officiell Olympisk Hymn förrän spelen i Tokyo 1958. Hymnen har förekommit vid samtliga Olympiska Sommarspels invigningar allt sedan started 1896.



Den Olympiska Eden:

Denne infördes vid spelen i Antwerpen 1920 och svärs av fanbärarna i en halvcirkel framför podiet. En aktiv från värdlandet håller den Olympiska Flaggan och svär:

”På vägnar av alla tävlande utlovar jag, att vi som deltar i dessa olympiska spel skall respektera och följa de regler som styr dem, i sann sportsmannaanada, till ära för sporten och till heder från våra länder”.

Dock ändrades texten under 1960-talet till ”… till heder för våra lag” i stället för ”… till heder för våra länder” eftersom detta ansågs för nationalistiskt.

Sedan 1972 svär också en funktionär från värdlandet en ed som låter:

”På vägnar av alla domare och ledare lovar jag, att vi skall tjänstgöra i dessa spel med fullständig opartiskhet, respekterande och följande de regler som styr dem, i sann sportsmannaanda”.





De Olympiska sommarspelen 1896-1996



Nr. År Plats Nationer Deltagare Sporter Grenar Bästa nation

1 1896 Athen 15 280 9 43 Grekland

2 1900 Paris 26 1 066 18 87 Frankrike

3 1904 St Louis 13 681 15 94 USA

4 1908 London 21 1 999 21 105 Storbritannien

5 1912 Stockholm 28 2 490 14 102 Sverige

6 1916 Berlin I N S T Ä L L D A S P E L

7 1920 Antwerpen 29 2 668 20 151 USA

8 1924 Paris 44 3 070 17 126 USA

9 1928 Amsterdam 46 3 014 14 109 USA

10 1932 Los Angeles 37 1 328 15 116 USA

11 1936 Berlin 49 3 956 20 129 Tyskland

12 1940 Helsingfors I N S T Ä L L D A S P E L

13 1944 London I N S T Ä L L D A S P E L

14 1948 London 59 4 064 18 136 USA

15 1952 Helsingfors 69 4 879 18 149 USA

16 1956 Melbourne 67 3 113 17 145 Sovjet

1956 Stockholm 29 158 1 6 Tyskland

17 1960 Rom 83 5 348 18 150 Sovjet

18 1964 Tokyo 93 5 081 20 163 Sovjet

19 1968 Mexico City 112 5 423 19 172 USA

20 1972 München 121 7 173 22 195 Sovjet

21 1976 Montreal 92 6 024 22 198 Sovjet

22 1980 Moskva 80 5 217 22 203 Sovjet

23 1984 Los Angeles 140 6 797 22 221 USA

24 1988 Söul 159 8 465 24 237 Sovjet

25 1992 Barcelona 169 9 370 26 257 OSS

26 1996 Atlanta 197 10 303 27 271 USA

Totalt: 105 851







Avslutning



Såhär i efterhand då jag läst igenom mitt arbete anser jag att jag själv är nöjd med resultatet. Självklart finns det mer att skriva om; De Olympiska Vinterspelen, floppar och toppar genom tiderna, kanske mer detaljerat om utvkeclingen, olika framgångar, vem fick sitt genombrott i ett OS mm.

Det finns som sagt mycket mer att skriva om men jag har fått med d...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: OS genom tiderna

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-10-24]   OS genom tiderna
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=295 [2017-11-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in