Buddha

47 röster
52610 visningar
uppladdat: 2004-05-20
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Buddha levde på 500-talet f.kr. i indien. När han föddes fick han namnet Siddharta. Han växte upp i palatset isolerad från det verkliga livet utanför. Han var en prins som vid sin födsel förutspåtts bli en stor härskare eller en frälsare.

På Siddhartas tid i Indien var många hinduer, även han själv. Hinduer tror på återfödelsen och på världsjälen, Brahman. Den hinduiska läran menar också att de val man gör i sitt nuvarande liv återspeglas i det senare livet. Det finns ett system som ordnar människorna efter deras handlingar, kaster. De som tillhör en låg kast har gjort sämre val än de som tillhör en högre kast. Personer med låg kast ansågs därför vara mindre värda.

Siddharta, som var prins, tillhörde den högsta kasten, braminerna. Trots sin ställning och sitt liv i lyx kände prinsen att han saknade något. Han hade både fru och barn men hade varken upplevt sorg eller ålderdom. Han var inte äns medveten om att det förekom.

Vid trettio års ålder bestämde han sig för att bege sig ut till staden. Till sin förskräckelse och förundran såg han en gammal man, ovårdad och trasigt klädd. Därefter såg han en sjuk man i svåra plågor, sedan en död man bäras i väg. Till sist såg han en mager och ynklig asket med ett leende på läpparna. Siddharta fann då att ett liv som asket skulle hjälpa honom att hitta meningen med livet.

Han begav sig därför till en skog. Där levde han i många år i svält och i största enkelhet. Under dessa år i skogen kallades prins Siddharta för Gautama. Livet som asket hjälpte honom dock inte att hitta meningen med livet. Men det hjälpte honom en bra bit på väg. Han hörde en musiklärare säga till sin elev att man inte skulle spänna strängarna för löst för då skulle det inte uppstå något ljud. Å andra sidan skulle man inte spänna dem för hårt för då skulle de gå av. Siddharta förstod att han höll på att gå av och ändrade väg; varken ett liv i lyx eller ett liv i asketism var den rätta vägen till sanningen.

För första gången på många år tvättade Siddharta sig och åt så mycket han behövde. Därefter påbörjade han en djup och lång meditation. Efter 49 dagar hade han funnit sanningen och blivit "den upplyste", som Buddha betyder. Sin första predikan höll han i Benares och den kallas därför Benarespredikan. Där talade han med sina lärljungar om de fyra sanningarna om lidandet som han kommit fram till. Benares ligger vid floden Ganges. Platsen är helig och aktas av buddhister.

Buddha menade att alla kan finna meningen med livet genom den gyllene medelvägen. Lidandet, som Buddha kallade människans plågor, kan man därigenom också bli kvitt. Om man börjar släppa taget om de oväsentliga sakerna i livet, som pengar och andra onödiga ägodelar, kan man börja känna medlidande med det som skapats. I stället för att se saker ur sitt eget perspektiv ska man öppna sinnet och se genom ett djupare och mer universellt perspektiv. Endast då kan man komma till insikt om meningen med livet och orsaken till lidandet och stoppa det.

En vägledning till detta levnadssätt är den åttafaldiga vägen som innehåller råd man kan följa för att lyckas. De fyra sanningarna och den åttafaldiga vägen kan jämföras med kristendomens tio budord. Inom kristendomen är det dock en snävare väg att följa, de är snarare regler än råd.

Som många andra religioner framhåller buddhismen att man inte ska "löna ont med ont". Man ska inte göra saker som man själv inte vill bli utsatt för. Jag tycker att Buddha framförde, liksom Jesus, många goda tankar. Men där Jesus visar på En väg visar Buddha på Sin väg.

Fastän Buddha var bramin ansåg han att alla var lika mycket värda. När man dör faller ens jag sönder för att bilda ett nytt jag. Liksom inom hinduismen sägs det att man återföds. Man ingår i åtefödandets kretslopp, samsara. Strävan i livet ska gå ut på att bryta samsara. Enligt hinduismen får man då sin plats i världssjälen. Buddhister menar att man når ett evigt vilande tillstånd, Nirvana.

Eftersom Buddha menade att alla människor är lika mycket värda var det många kastlösa och människor av låg kast som följde honom. Han var hindu men grundade buddhismen, som visserligen inte skiljer sig så mycket från hinduismen. Jag ser återigen en parallell till Jesus: Jesus var jude men grundade kristendomen.

En grundläggande tanke inom buddhismen är att ingenting är beständigt. Det är en punkt som skiljer Buddhas lära från den hinduiska. Hinduer tror på någon form av gud. För buddhister är även gudar obeständiga, och någon faktisk gud erkänner de inte.

Buddhisman finner man främst i sydöstra och östra Asien. Eftersom andra religioner präglat dessa länder blandas den ofta med till exempel taoism och konfucianism. Det finns två större grenar inom buddhismen: theravada-buddhism, "den stora vagnen" eller de gamlas väg, och mahayana-buddhism, "den stora vagnen".

Buddhismen kom förmodligen till Sri Lanka tack vare en indisk kung som hette Asoka. Han var kung på 200-talet f.kr. då buddhismen nådde sin höjdpunkt i Indien. I samband med att den unge muslimska fursten Babur erövrade Indien infördes islam. Det ledde till att buddhismen praktiskt taget försvann.

Inom theravada menar man att vägen för att bryta återfödandets kretslopp, samsara, oftast går genom en tillvaro som munk eller nunna. Theravada-buddhismen kallas ofta därför för hinayana, den lilla vagnen, eftersom den begränsar vägen till frälsningen. I länder som Sri Lanka och Thailand har theravada-buddhismen stor utbredning.

Mahayana kallas den stora vagnen eftersom den gör vägen till brytandet av samsara möjlig för fler människor. Man behöver inte leva som munk eller nunna utan kan i stället ta hjälp av de himmelska hjälparna, boddhisattvor. Boddhisattvorna har blivit upplysta men avstår, precis som Buddha, från nirvana för att hjälpa andra. Buddhismen kom till Kina på 100-talet e.kr. Därifrån spreds buddhismen på 500-talet till bland annat Japan. Där blandades buddhismen med nationalreligionen shinto.

I Thailand går alla pojkar i kloster. För de flesta blir tiden i klostret kort men några fortsätter att vara munk för resten av livet. En buddhistisk munk klär sig i brandgula tygstycken som han virar kring kroppen. En tratition är att munkarna på morgonen går ut för att tigga mat för dagen. Det är vanliga människors uppgift att förse munkarna med mat. Människorna får tillfälle att förbättra sin karma och tackar därför munkarna för att de får ge dem något.

Källförteckning
Facklitteratur och skönlitteratur
Nylund, Bo, och Melker Wesslegård Religion 1996 Västerås
Sundström, Erland och Sten Rhode Religionskunskap 1975 Nacka
Uppslagsböcker
Nationalencyklopedin 1996 Höganäs


Buddha levde på 500-talet f.kr. i indien. När han föddes fick han namnet Siddharta. Han växte upp i palatset isolerad från det verkliga livet utanför. Han var en prins som vid sin födsel förutspåtts bli en stor härskare eller en frälsare.

På Siddhartas tid i Indien var många hinduer, även han själv. Hinduer tror på återfödelsen och på världsjälen, Brahman. Den hinduiska läran menar också att de val man gör i sitt nuvarande liv återspeglas i det senare livet. Det finns ett system som ordnar människorna efter deras handlingar, kaster. De som tillhör en låg kast har gjort sämre val än de som tillhör en högre kast. Personer med låg kast ansågs därför vara mindre värda.

Siddharta, som var prins, tillhörde den högsta kasten, braminerna. Trots sin ställning och sitt liv i lyx kände prinsen att han saknade något. Han hade både fru och barn men hade varken upplevt sorg eller ålderdom. Han var inte äns medveten om att det förekom.

Vid trettio års ålder bestämde han sig för att bege sig ut till staden. Till sin förskräckelse och förundran såg han en gammal man, ovårdad och trasigt klädd. Därefter såg han en sjuk man i svåra plågor, sedan en död man bäras i väg. Till sist såg han en mager och ynklig asket med ett leende på läpparna. Siddharta fann då att ett liv som asket skulle hjälpa honom att hitta meningen med livet.

Han begav sig därför till en skog. Där levde han i många år i svält och i största enkelhet. Under dessa år i skogen kallades prins Siddharta för Gautama. Livet som asket hjälpte honom dock inte att hitta meningen med livet. Men det hjälpte honom en bra bit på väg. Han hörde en musiklärare säga till sin elev att man inte skulle spänna strängarna för löst för då skulle det inte uppstå något ljud. Å andra sidan skulle man inte spänna dem för hårt för då skulle de gå av. Siddharta förstod att han höll på att gå av och ändrade väg; varken ett liv i lyx eller ett liv i asketism var den rätta vägen till sanningen.

För första gången på många år tvättade Siddharta sig och åt så mycket han behövde. Därefter påbörjade han en djup och lång meditation. Efter 49 dagar hade han funnit sanningen och blivit "den upplyste", som Buddha betyder. Sin första predikan höll han i Benares och den kallas därför Benarespredikan. Där talade han med sina lärljungar om de fyra sanningarna om lidandet som han kommit fram till. Benares ligger vid floden Ganges. Platsen är helig och aktas av buddhister.

Buddha menade att alla kan finna meningen med livet genom den gyllene medelvägen. Lidandet, som Buddha kallade människans plågor, kan man därigenom också bli kvitt. Om man börjar släppa taget om de oväsentliga sakerna i livet, som pengar och andra onödiga ägodelar, kan man börja känna medlidande med det som skapats. I stället för att se saker ur sitt eget perspektiv ska man öppna sinnet och se genom ett djupare och mer universellt perspektiv. Endast då kan man komma till insikt om meningen med livet och orsaken till lidandet och stoppa det.

En vägledning till detta levnadssätt är den åttafaldiga vägen som innehåller råd man kan följa för att lyckas. De fyra sanningarna och den åttafaldiga vägen kan jämföras med kristendomens tio budord. Inom kristendomen är det dock en snävare väg att följa, de är snarare regler än råd.

Som många andra religioner framhåller buddhismen att man inte ska "löna ont med ont". Man ska inte göra saker som man själv inte vill bli utsatt för. Jag tycker att Buddha framförde, liksom Jesus, många goda tankar. Men där Jesus visar på En väg visar Buddha på Sin väg.

Fastän Buddha var bramin ansåg han att alla var lika mycket värda. När man dör faller ens jag sönder för att bilda ett nytt jag. Liksom inom hinduismen sägs det att man återföds. Man ingår i åtefödandets kretslopp, samsara. Strävan i livet ska gå ut på att bryta samsara. Enligt hinduismen får man då sin plats i världssjälen. Buddhister menar att man når ett evigt vilande tillstånd, Nirvana.

Eftersom Buddha menade att alla människor är lika mycket värda var det många kastlösa och människor av låg kast som följde honom. Han var hindu men grundade buddhismen, som visserligen inte skiljer sig så mycket från hinduismen. Jag ser återigen en parallell till Jesus: Jesus var jude men grundade kristendomen.

En grundläggande tanke inom buddhismen är att ingenting är beständigt. Det är en punkt som skiljer Buddhas lära från den hinduiska. Hinduer tror på någon form av gud. För buddhister är även gudar obeständiga, och någon faktisk gud erkänner de inte.

Buddhisman finner man främst i sydöstra och östra Asien. Eftersom andra religioner präglat dessa länder blandas den ofta med till exempel taoism och konfucianism. Det finns två större grenar inom buddhismen: theravada-buddhism, "den stora vagnen" eller de gamlas väg, och mahayana-buddhism, "den stora vagnen".

Buddhismen kom förmodligen till Sri Lanka tack vare en indisk kung som hette Asoka. Han var kung på 200-talet f.kr. då buddhismen nådde sin höjdpunkt i Indien. I samband med att den unge muslimska fursten Babur erövrade Indien infördes islam. Det ledde till att buddhismen praktiskt taget försvann.

Inom theravada menar man att vägen för att bryta återfödandets kretslopp, samsara, oftast går genom en tillvaro som munk eller nunna. Theravada-buddhismen kallas ofta därför för hinayana, den lilla vagnen, eftersom den begränsar vägen till fräl...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Buddha

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Sara Gustafsson 2008-02-07

    arbetet var ganska bra tycker

  • awaz sinan 2011-11-29

    mycket bra

Källhänvisning

nadja trygg [2004-05-20]   Buddha
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2905 [2017-07-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in