Blodgrupps labb

3 röster
15456 visningar
uppladdat: 2004-02-06

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Blodgruppsbestämmelse

Bakgrund: Varje år behövs det 30 000 nya blodgivare i Sverige som substitut för de som slutar p.g.a. ålder och sjukdom. Personer som råkar ut för olyckor eller på annat sätt förlorar för mycket av sina 4-6 liter blod måste få nytt blod för att överleva. Men det går inte med vilket blod som helst, det är därför viktigt att ha vetskap om premisserna för blodtransfusion. Redan på 1400-talet försökte man ge blod till den döende påven Innocentius VIII, det slutade dessvärre i ett tragiskt dödsfall. Inte för än efter 1: a världskriget kunde man kartlägga varför alla personer inte kunde ge blod till varandra. Det var österrikaren och doktorn Karl Landsteiner som upptäckte ABO-systemet. Hela sanningen bakom denna vetenskap var emellertid inte känd i och med detta. Inte för än på 40-talet kunde det konstateras att ytterliggare en faktor spelade in vid en blodtransfusion, det s.k. rh-värdet.
Det har alltså bara varit möjligt att genomföra totalt riskfria blodöverförningar i 60 år. Något som idag räddar många liv.

Material: Objektglas, Tandpetare (∙2), minilancett, antikroppslösning-A och –B.

Utförande: Ett hål i valfritt finger gjordes med hjälp av minilancetten. Två droppar blod placerades på objektglaset. Antikroppslösning-A och -B sattes till de båda dropparna,
Nobelpristagaren Karl Landsteiner
som 1930 fick priset för sina upptäckter
av AB0-systemet.

lösningarna blandades ordentligt med blodet med hjälp av en tandpetare per droppe.

Resultat: Ingen skillnad på proverna mer än att det ena färgades mörkt.

Slutsatts: Provet färgades mörkt p.g.a. att lösningarna hade olika färg, detta för att det ska bli enklare att hålla isär dem. Detta är alltså ingenting att ta hänsyn till.

I blodplasman finns fria antikroppar. Antikropparna är proteiner som kodar för vissa oligosakarider som återfinns som utstickande svansar från de röda blodkropparna. Det finns två typer av antikroppar, A och B. När antikropp-A träffar på en oligosakarid som kodar för antikropp-A sker en agglutination, antikroppen attackerar blodkroppen. Den praktiska effekten blir att blodet klumpar sig.

I enlighet med försöket tillsattes båda typer av antikroppar utan att blodet klumpade sig. Följaktligen finns inga oligosakarider på de blodkroppar som undersökts, blodet har fenotyp 0 (noll) och genotyp ii, recessivt homozygot anlag. Fenotyp 0 innebär också att båda typer av antikroppar finns i plasman, något som är negativt då personen i fråga inte kan ta emot blod från personer med andra fenotyper än just 0. P.g.a. att 0 inte har några oligosakarider är den vad som kallas universaldonator, alla kan få blod från en 0:a (frånsett rh-värdet). Fenotyp AB har inga antikroppar och kallas därför för universalmottagare.

Denna kunskap ger oss följande flödes diagram över blodtransfusionsmöjligheter.


0


A B


AB


Blodgrupp är precis som alla genetiska egenskaper ärvda av personens föräldrar. Har man fenotyp 0 finns 6 olika kombinationer av föräldrarnas fenotyper.


I Sverige ser fördelningen över blodgruppstillhörigheten ut så här:

Blodgrupp (genotyp) % av Sveriges befolkning
A (I^A I^A, I^A i) 47
B (I^B I^B, I^B i) 10
AB (I^A I^B) 5
0 (ii) 38

Av klassens 18 deltagande hade eleverna följande blodgrupp:

Blodgrupp (genotyp) % av klassen
A (I^A I^A, I^A i) 50
B (I^B I^B, I^B i) 5,5
AB (I^A I^B) 5,5
0 (ii) 39

Land Blodgrupp
Sverige A
England B
Kina 0

Selektion utan synbar fenotyp ger upphov till denna variation. Eftersom förökning till största del sker inom en nation hålls värdena relativt konstanta. Populationerna har varit isolerade, men i takt med ökande internationella relationer kommer alltså värdena att förändras. I jämförelse med övriga Sverige höll sig klassens värden bra. Detta tyder på att klassen är en god representant för Svensson Sverige.

Källor: http://netdoktor.passagen.se/haelsa/fakta/blodgivare.shtml
http://www.geblod.nu/historia.asp

Frysning och färgning av leukocyter

Bakgrund: De vita blodkropparna (leukocyterna) utgör kroppens immunförsvar. Vid angrepp av t.ex. virus eller bakterier går leukocyterna till motangrepp. Leukocyterna utgör grunden till att människor kan överleva sjukdomar, utan ett immunförsvar skulle minsta virus angrepp kunna leda till döden. Det är därför viktigt att studera hur blodkropparna beter sig och ser ut för att finna effektiva botemedel mot immunförsvagande sjukdomar som AIDS, och andra leukocytrelaterade sjukdomar exempelvis Leukemi.


Material: Objektglas (∙2), metanol,

Utförande: En bloddroppe placerades på objektglaset och drogs ut med det andra objektglaset så att ett tunt lager med blod bildades. När blodet hade torkat täcktes blodet med metanol under tre minuters tid utan att torka. Provet lämnades sedan att torka i dragskåp. När torkningsprocessen slutförts, genom gicks en process för att färga de vita blodkropparna. Färgningen varade i c:a 20 minuter. Överbliven färg sköljdes bort från objektglaset med kranvatten. Resultatet studerades i mikroskop.

Resultat: Vid observation av det färdiga provet konstaterades att alla leukocyter hade färgats lila. De röda blodkropparna samt övrigt innehåll förblev ofärgat. Detta gjorde att det nu med ökad lätthet gick att studera kroppens krigare, de vita blodkropparna. Många olika typer av leukocyter iakttogs, med varierande storlek och form. Nedan illustreras de olika typer som fanns.













Slutsatts samt presentation av leukocyter: Det finns en rad olika leukocyter med varierande uppgifter. De vita blodkropparna bildas främst från stamcellerna i benmärgen. De 7000 leukocyterna/mm^3 blod har i snitt en livslängd på fem dagar. Flest är de så kallade lymfocyterna, som däremot är små celler med relativt enkel uppbyggnad. Dessa delas upp i T-lymfocyter respektive B-lymfocyter. Sorten B har till uppgift att bilda antikroppar mot främmande ämnen, medan T-sorten attackerar celler med främmande antigener och till intet gör dessa. Vid inflammationer är det resterna av detta dråp som bildar det som vardagligt kallas var.

Granulocyter kallas en annan typ av leukocyter. Dessa är tillsammans med sina antikroppar ett effektivt försvar mot maskar och andra tarmparasiter. Man skiljer på eosinofila, neutrofila och basofila granulosyter. Dessa har det gemensamt att de har små korn i cellplasman, s.k. granulae där av namnet. De olika granulocyterna är namngivna efter sin a respektive förmågor att binda vissa färgämnen. De har till uppgift att ta upp och bryta ner främmande partiklar, främst ute i vävnader.

Den största leukocyten har namnet monocyt, eller makrofag som blir deras namn efter en dag ute i vävnaden. Makrofagerna deltar i det ospecifika försvaret och spelar en viktig roll i sårläkningsprocessen.
1 plasma 2 erytrocyt (rödblodkropp)
3 granulocyt 4 monocyt/makrofag 6 trombocyt/blodplätt
Bild: http://www.omv.lu.se/monaapple/anatomi/cirkulat/popup/blod.htm


Källor: http://home.swipnet.se/marymoon/leukemi6.htm
http://home.swipnet.se/morticia/hivsjukdom.htm
http://www.omv.lu.se/monaapple/anatomi/cirkulat/popup/lc.htm
http://www.neuro.ki.se/neuro/KK2/eosinofi.html
Bra Böcker lexikon, tryck: Brepols Belgien 1983

Monogenetiska karaktärer

Bakgrund: Våra gener går som konstaterats tidigare i arv från generation till generation. En viss fenotyp kan ges uttryck flera generationer efter att den senast fått uttryck. Länge trodde man att avkomman var en mix av de båda parentala individerna. Detta var Mendel först med att motbevisa. I stället konstaterade Mendel att specifika gener ärvs och ger uttryck beroende på dominanta eller recessiva egenskaper. Genom att kartlägga (sekvensera) var alleler för en viss genotyp sitter kan man bl.a. förutse och åtgärda ärftliga sjukdomar.

Material: Frågeformulär med frågor om personen fenotyp.

Utförande: Formuläret fylldes i och data från de närvarande klasskamraterna samlades in.

Resultat: Totalt resultat hos Sveriges befolkning

Fenotyp/genotyp % av Sveriges befolkning Fenotyp/genotyp % av Sveriges befolkning
R (RR,Rr) 85 r (rr) 15
F (FF,Ff) 33 f (ff) 67
B (BB,Bb) 56 b (bb) 44
T (TT,Tt) 78 t (tt) 22
H (HH,Hh) 67 h (hh) 33
S (SS,Ss) 19 s (ss) 81


Totalt resultat i klass N3b

Fenotyp/genotyp % av klassen Fenotyp/genotyp % av klassen
R 90 r 10
F 48 f 52
B 38 b 62
T 100 t 0
H 71 h 29
S 24 s 76

Beräkning av allel – och genotypfrekvens: M.h.a. Hardy Weinbergs lagar p + q = 1 och p^2 + 2pq + q^2 = 1 kan allelfrekvensen räknas ut. Lagen gäller ej i en population där mutationer inträffar och där sexuellselektion förekommer.

För att statuera ett exempel utförs här hela beräkningen av fenotypen R, tungrullning, därefter anges resultaten utan visa bakomliggande beräkning.

q = rr. q^2 = 0,1  q = √0,1 ≈ 0,31 = 31% p + q = 1  p = 1 – 0,31 ≈ 0,69 = 69 %

p = 69%
q= 31%

Allel Frekvens i %
R 69
r 31
F 28
f 72
B 21
b 79
T 100
t 0
H 46
h 54
S 13
s 87

Genotypiska frekvensen:

q = rr. q^2 = 0,1  q = √0,1 ≈ 0,32 = 32% p + q = 1  p = 1 – 0,32 ≈ 0,68 = 68 % p^2 + 2pq + q^2  0,68^2 ≈ 0,47 = 47%  Antalet individer med genotypen RR ≈ 47%.
2pq = 2 ∙ 0,32 ∙ 0,68 ≈ 0,43 ≈ 43%  Antalet individer med genotypen Rr ≈... Ladda upp arbete

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Blodgrupps labb

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Alex Olsson [2004-02-06]   Blodgrupps labb
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2700 [2017-03-30]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Liknande arbeten

Kunde inte hitta några liknande arbeten

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mimers Brunn tipsar om

PM Guide

Hur skriver man den perferka uppsatsen på universitetet? Mimers Brunn reder ut alla begrepp och hjälper dig! PM Guide