Islänningasagor

6 röster
1647820 visningar
uppladdat: 2004-01-29
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Hur och när uppkom sagorna?

De flesta sagorna skrevs ner under 1200-talet och i början av 1300-talet.
Sagorna handlar om saker som hände mellan 900- och 1100-talet.
En del menar att sagorna har berättats vidare från generation till generation från det att de hände. Medan andra menar att sagorna berättades ”ungefär” som de var från början och fick inte sin riktiga handling förrän de skrevs ner.

Men varför rådde en sådan litterär aktivitet just på Island?
Många bönder på Island var rika och hade råd att lägga pengar på att resa, studera och skriva. De kunde alltså ägna mycket tid till litteraturen.
År 1000 blev kristendomen officiell religion på Island, med den kom också det latinska alfabetet och böcker blev allt vanligare. Redan på 1100-talet fanns det en del litteratur och grammatik på isländska.
Kyrkan på Island ställde sig positivt till den inhemska litteraturen och höll utbildningar i ”skrivkonst” för att bevara den. Men det måste ändå betraktas som ett under, att man kunde skapa och mångfaldiga en litteratur i världsklass på den tiden.



Vad handlar sagorna om?

De flesta av sagorna är grundade på verkliga händelser. De handlar om allt mellan himmel och jord, liv och död. Men främst är det tvister, dråp och hämndaktioner som hamnar i centrum. De flesta sagor börjar med en presentation av alla inblandade.

I en del sagor finns långa, invecklade kataloger som redogör för de inblandade släkterna.
Tex:
Han var son till Dala-koll. Hans moder hette Torgerd och var dotter till Torstein röd. Moder till Torstein röd var Aud den djuptänkta, dotter till Kettil flatnäsa, som var son till Bjärn buna, son till Grim herse från Sogn.

För oss som läser de här släktredogörelserna nu kan de verka mycket invecklade och onödiga, men för dem som levde då var det förstås intressant att veta vem som var släkt med vem.

Vem skrev ner sagorna?

Det är mycket tack vare Snorre Sturlassons insatser som islänningasagorna blev nedskriva och väl bevarade. Han föddes år 1179 på en gård på västra Island och uppfostrades av en mäktig hövding, vars gård var Islands kulturella centrum. Redan som ung studerade han latin, teologi, geografi och historia. Han skaffade sig sedan också stort inflytande genom sina äktenskap. Bland annat blev han ordförande två gånger i det isländska parlamentet (alltinget). Snorres maktbegär gjorde att han ofta hamnade i konflikter, han blev mördad år 1241 av sin svärson, som gjorde detta på uppdrag av den norske kungen.

I början av 1220-talet skrev Snorre Sturlasson en handledning i ”sagokonst” för sina samtida skalder. Med den lade han också den oumbärliga grunden för dagens studier av isländsk diktkonst. Detta resulterade i den prosaiska Eddan.

Två andra stora författare av islänningasagorna är Are frode och Sämund frode. Den stora majoriteten av sagornas och dikternas författare är dock anonyma.


Hur är sagorna skrivna, i vilken stil?

Sagornas konst ligger mycket i sättet som de är skrivna, den skarpskurna dialogen består av realism och verkningsfulla repliker. Språket är rakt på sak. Många scener är blodiga, det är öga för öga och tand för tand som gäller och framför allt är det viktigt att behålla självkontrollen.
Stilen är på det hela taget kärv och opersonlig, objektiv och saklig, ibland riktigt rå. Handlingen sätter inte känslor, utan våld och stridigheter i centrum.
Sagorna innehåller inga tankar, utsmyckningar eller psykologiska förklaringar. Det är bara det ”synliga” som skildras.


Några olika sagor…

Landnamabok Är egentligen ingen saga, men vi tyckte den var anmärkningsvärd så vi tog med en ändå. Det är ett isländskt ättedokument som innehåller 3000 namn på olika personer och 1400 ortsnamn.

Njals saga består av tre avsnitt med varsin huvudperson och räknas som den förnämsta av de isländska sagorna. Själva huvudhandlingen består av en blodsfejd mellan Gunnars och Njals ätter, som orsakats av Gunnars hustru Hallgerd. Trots detta förblir de mycket goda vänner. I det andra avsnittet kommer sagans höjdpunkt, branden på Bergtorshval, där Njal och hans hustru bli innebrända.

Egil Skallagrimssons saga, en saga av Snorre Sturlasson. Den är en av de främsta bland islänningasagorna. Sagan handlar om Egil som var en av den hedniska tidens främsta författare. Det som gör sagan ovanlig och speciell är att det psykologiskt inträngande porträtt, som den ger av en enskild person.


Liten ordlista- med ord från islänningasagor

blodsfejd- långdragen och intensiv strid där mord är inblandat

färja- forsla (ingen får färja honom = ingen får ge honom skjuts)

förlikning överenskommelse i godo mellan två tvistande parter

ger inte tappt- ger inte upp

inginge- ingick

i somligt- mycket av något (ära och rykte kommer ni få i somligt)

namne- person med samma namn som en annan i fråga

skogsgångsman- ett straff som går ut på att ingen får hjälpa den dömde på något sätt

spordes vi...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Islänningasagor

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Jenny Håland 2007-10-06

    bra :D

Källhänvisning

Magdalena Johansson [2004-01-29]   Islänningasagor
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2677 [2018-02-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in