Medeltiden

25 röster
62551 visningar
uppladdat: 2003-12-28
XXXXX XXXXX

XXXXX XXXXX 30 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Sammanfattnin

Det tidigmedeltida Europa
År 500 kollapsade det västromerska riket och folkvandringarna började, de flesta var germaner. Dessa skapade stora riken, de viktigaste var Franerriket. Som bredde ut sig i stora delar av väst- och central Europa. De norra Europa var glesbefolkat och de flesta var självförsörjande sig inom jordbruk. Feodalismen växte fram då man var beroende av militär säkerhet och kungen var i behov av hjälp med att styra sitt rike. I början var jordbruket primitivt och avkastningen var låg, så småningom utvecklades det och därmed ökade befolkningen.

Arabvärlden
En ny religion trädde i kraft då profeten Mohammed på 600 talet i Mekka predikade för Islam som betyder Underkastelse och Hängivenhet. Man skulle underkasta sig för den enda och allsmäktige guden Allah. Mohammeds uppenbarelser samlades i en bok som kallas Koranen. Högre uppsatta män ser Mohammed som ett hot eftersom han vänder sig mot arabernas gamla gudar. Mohammed flyr till Medina, då börjar den islamska tidräkningen. Det kallas Hijra då han flyr till Medina. Araberna tar effektivt över Mellanöstern, detta för deras stridskonst då de lovas en plats i himmeln då de dör i strid. De bildar en stormakt med Bagdad som centrum. Deras ledare kallas Kalif som betyder ställföreträdare. Riket faller sönder på 700-talet då först perser sen osmanska turkar tar över. De heter så för deras ledare hette Osman. 1453 intar de Konstantinopel, dagens Istanbul, vilket är slutet för det östromerska riket.

Högmedeltida expansion och senmedeltida kris
Högmedeltiden (1050-1030) menas med högtiden för medeltidens Europa. Jordbruket utvecklas och avkastningen ökar, med det ökade befolkningen till det dubbla. Handeln tar fart och det bildar större städer runt borgar, kloster och kyrkor. 1350-talet kommer digerdöden till Europa och en tredjedel av Europas befolkning dör. Den återkommer och håller befolkningen nere så de överlevande får en hög standard när bönderna blev friare och löner höjdes.

Stånd, kyrka och kungar
Det växte fram en ideologi som bestod av tre stånd, ”De som ber”, ”De som strider” och ”De som arbetar”. I den första gruppen ingick munkar, präster och biskopar, de som stred bestod av riddare, soldater och adeln. I den sista ingick bönder och borgare. De tre stånden hade olika representanter som delade makten med kungen. De kunde stifta lagar och bestämma skatter. Kungen vann mer makt genom att ta skatter och betala soldater och ämbetsmän. Kvinnorna har inget att säga till om i samhället, kyrkan var männens värld. Kyrkans uppfattning var att kvinnan skulle underkastas mannen. England och Frankrike inleder det Hundraåriga kriget (1337-1453). De Franska riddarna hade inte lika stor roll då de engelska bågskyttarna blev allt effektivare då de kunde träffa på ett par hundra meters avstånd. Engelsmännen fick sin vilja igenom då den franska adeln blev tvungen att betala skatt.

Det medeltida Norden
De nordiska krigarna, Vikingarna härjade mellan år 800-1050 på de Brittiska öarna, nordvästra frankrike och en del av Centraleuropa. Det blev svårare att härja lika mycket då dessa länder blev allt rikare och kunde rusta upp sig till ett starkare försvar. Detta och den kristna tron som kom till Skandinavien satte stopp för dessa vilda färder. Kyrkan växte till sig, kungen fick mer makt och en adel uppstod. Detta medförde att bönderna fick mindre att säga till om i samhället och tappade makt i tinget, men det sjönk aldrig så lågt så de blev livegna. På senmedeltiden kom digerdöden och detta drabbade Norge värst. 1397 skapades Kalmarunionen, ett förbund mellan de nordiska länderna. Ca 1430 blev det uppror i den svenska Bergslagen av de svenska bönderna under ledning av Engelbrekt Engelbrektsson. Olika slag ägde rum fram till 1520 då Kristian II kröntes till kung av Stockholm.

Världsbild och Religion
Européer började utforska jordklotet genom världsomseglingar, Columbus till Västindien där spanjorerna kort efter härjade och utplånade en stor del av den ursprungliga indian befolkningen genom krig och sjukdomar. När Columbus upptäckte Västindien förstod man att världen inte var så liten som man trodde. Vetenskapsmän började gå emot den katolska kyrkan som var övertygade om en geocentrisk världsbild, medan vetenskapsmännen ville ha det till en heliocentrisk världsbild. De bevisade detta naturvetenskapligt genom observationer på stjärnhimmeln som blev allt mer avancerad. Detta banade iväg för en vetenskaplig revolution under 1600-talet. Med Reformationen menades att den medeltida kyrkan splittrades och furstar tog över kyrkan. Länder bröt sig loss från den katolska kyrkan och klostren stängdes och kyrkliga egendomar gavs till staten. Häxjakten startade på 1500-talet och höll på till 1600-talet. Då avrättades 60 000 människor, ca 80 % kvinnor.

Nationalstater och enväldiga kungar
Den tidigmoderna perioden medförde ett system av nationalstater. Dessa var överlägsna då de tog skatter från medborgarna och satte ihop enorma arméer som användes mot de andra nationalstaterna och för säkerheten. Staterna med kust började bygga krigsfartyg som gav dom makt över haven och gentemot den befolkningen utanför Europa. Eftersom varje stat ville vara längst fram i utvecklingen började dom tävla och rusade fram i utvecklingen jämfört med andra länder. Det vanligaste var en envåldshärskare, en kung som Ludvig XIV. Han var kung av Frankrike. Holland och England var nästan de ända europeiska länderna utan envåldshärskare.

Norden: Från union till nationalstater
Stockholms blodbad ledde till uppror lett av Gustav Vasa. Sverige bröt sig ur Kalmarunionen.
Vasakungarna ökade statskassans kapital genom ökade skatter. Dessa användes till uppbyggnad av en krigsmakt.

Europa på gränsen mellan gammalt och nytt
1500-talet i Europa medförde ökad befolkningstillväxt i städerna och på landsbygden. Detta pga. högkonjunktur. Men Europa fick också lida av en inflation som varade längre än någon annan tidigare. Bönderna blev rika på detta genom att sälja sitt spannmål dyrt medan arbetarna blev allt fattigare. Östeuropéer sålde spannmål när priserna var höga och tjänade massor på detta men det fanns inte någon stark kung som kunde hålla tillbaka godsherrarna så bönderna blev livegna. Under1600-talet tog högkonjunkturen slut och befolkningstillväxten minskade. Syd- och Mellaneuropa led av ekonomisk kris så Amsterdam och London växte fram till ekonomiska världsstäder.






2. Feodalismen
Vad är feodalism? Ordet feodalism kommer från latinskans ”feodum” som betyder län. ”Feodalism är ett samhällssystem med en storgodsägare och livegna bönder” står det på www.skolutveckling.se.
Feodalismen innebar att en kung delade upp sitt rike till olika adelsmän eller stormän. Dessa kunde han då lita på för att dom svor en trohetsed och blev vasaller under kungen. Dessa kunde styra de mindre länen lättare eftersom kungen skulle styra hela riket. Dessa länsherrar delade i sin tur ut delar av länet till andra adelsmän och riddare. Dessa blev då vasaller under länsherren. Alla vasaller skulle kriga för kungen när de behövdes och de lägre adelsmännen skulle hjälpa vasallerna.

Anledningen till feodalismens uppkomst var en del olika faktorer. En av dom var att under medeltiden var inte staten lika mäktig som den en gång hade varit i de antika samhällena. Kungen hade svårigheter att kontrollera över avlägsna delar i sitt rike. Det var svårt för honom att ta skatt pga. många var självförsörjande genom jordbruk och pengar var en ovanlig syn. Skatter fick då tas in i form av varor som bönderna producerade, men det var problem att transportera dessa genom hela landet eftersom det inte fanns några bra vägar. Detta är en av anledningarna till att feodalismen uppkom.

En annan anledning till feodalismens uppkomst är de militära behoven. Europas feodalism växte fram i Franerriket under 700-900-talet. Landet var då indraget i många krig. Många av krigen startade de själva, men blev också anfallna från söder av araber från både Spanien och Nordafrika och vikingar från norr. Denna press av att ständigt vara på en militär topp krävde ett effektivt vapen. Detta var riddarna som i sina rustningar var framgångsrika på fälten. Det enda negativa var kostnaden för dessa dyrbara rustningar. Detta kunde motsvara kostnaden för ett hus i dagens penningvärde. Det krävdes också lång utbildning för att lära sig konsten att slåss i dessa tunga klädnader. För att lösa detta problem fick de som utnämndes till riddare bli befriade från skatt och fick landområden så bönder kunde arbeta för riddaren så han kunde träna upp stridskonst utan att behöva tänka på något annat. Genom detta fick de råd med den tämligen dyra rustningen och vapnen, och fick övat tillräckligt länge för att bli stridsdugliga.

USA kan man också säga är ett samhälle uppbyggt på feodalism. Det är inte ett feodalt samhälle, men det är lite likt. Med en president som har den mesta makten, under honom finns det guvernörer som har makt i varsin stat, ungefär som län. Dessa guvernörer har väldigt stor makt, de kan t.ex. upphäva dödsstraff osv.
Under guvernörerna är det borgmästare som var och en har hand om varsin stad. Dessa har också stor makt. Saudi-Arabien är ett land annat land som förknippas med feodalism.

3. Hur levde en bonde under 1500- och 1600-talet?
Bönderna var basen i det feodalismiska samhället, dvs. att denna majoritet försörjde de övre delarna i den feodalismiska hierarkin. Dessa bönder hade väldigt låg status i jämförelse med godsherrar och riddare. Men de var dock inte slavar, utan de var s.k. livegna bönder. Detta innebar att han hade sin egen bit mark som han brukade och ett eget hem. Men när han behövdes var han tvungen att arbete för godsherren. Bonden fick inte gifta sig, flytta eller dylikt utan godsherrens tillstånd och om detta beviljades skulle de betala en avgift.

De vanligaste grödorna i Europa var råg och vete, men i Sverige dominerade korn. Fast jordbruket var mycket primitivt vilket medförde att avkastning var otroligt låg. Den var oftast inte högre än att för varje sått korn fick man högst två tillbaka, och hälften var man tvungen att spara till nästa års odling. Detta gjorde att bönderna ibland levde på svältgränsen. Redskapen i det primitiva jordbruket kunde bestå av spadar, hackor av trä och en ådra, en sorts plog. Detta för att järnet var för dyrt. Dragdjuren var oftast oxar, men dessa övergick senare till hästar eftersom hästarna var starkare och uthålligare. Nackdelen var dock att dessa åt inte bara gräs, utan ville också ha havre. Detta fick man då odla utanför de vanliga odlingarna. Ådrarna byttes så småningom ut mot de tyngre hjulplogarna som tillsammans med hästen utförde ett effektivt arbete. Det var vanligt med tvåskifte under den tidiga medeltiden, dvs. att man delade upp marken i två delar. På den ena delen odlade och den andra fick vila ett år, s.k. träda.. Nästa år bytte man. Men senare övergick man till treskifte, detta är ett liknande sätt då man delar upp marken i tre delar. Den ena delen såddes på våren, den andra på hösten och den tredje låg i träda. Detta var då ett mycket effektivare sätt som tillsammans med hästen och hjulplogen gav högre avkastning. Bondens familj var i de allra flesta fall det vi idag kallar kärnfamilj, dvs. man, hustru och barn. Möjligen att något ogift barn bodde hemma fortfarande, men man levde aldrig i stora familjer. För att bondgården skulle fungera fick man samarbeta och dela upp arbetet. Hustrun fick ta hand om barnen och skötte de mesta i hemmet. Samtidigt som mannen försörjde familjen genom jordbruket, skötte djuren, sådde och skördade marken m.m. Kvinnan var i och med detta en mycket betydelsefull del i familjen men detta ledde ändå aldrig till någon jämställdhet. Mannen hade laglig rätt till att bestraffa sin hustru fysiskt så länge det inte ledde till död eller bestående men. Medellivslängden var lägre för kvinnor än män, c:a 30 år. Detta bl.a. för att kvinnan födde många barn under en kort tid och detta under usla förhållanden. Förutom detta så utförde hon sina dagliga arbeten som krävde mycket energi.

Att bo i en liten by var det vanligaste sättet att bo. Byn gav stor gemenskap och alla arbetade tillsammans i för en så stor effektivitet i jordbruket som möjligt. Alla hade sina egna åkrar men man arbetade tillsammans genom de olika momenten. Varje by hade en bystämma, dvs. en sorts styrelse för byn som bestämde t.ex. hur byn skulle byggas och hur arbetet för åkrarna skulle delas upp. Kyrkan var väldigt mäktig under medeltiden. I slutet av medeltiden ägde de en tredjedel av Europas makt. Detta pga. donationer av mark och kyrkan var också rik pga. den var befriade från skatt och att många testamenterade en del av sina rikedomar till kyrkan. Kyrkan drog också in pengar genom skatt. En tiondel av vad folk producerade tog de som skatt varje år. Dessa rikedomar gick åt bl.a. utbildning som skolor och universitet. Prästen i byn var oftast en lärd man som kunde både läsa och skriva. Han nådde ut till många genom sin predikan som de flesta i byn var på. Han predikade inte bara för kristendomen utan han berättade också nyheter eftersom konungar använde kyrkan som en förmedlare till folket. Detta var mycket klokt då kyrkan var mäktig och alla gick och lyssnade på prästerna. Prästernas uppgift var att vaka över bybornas relation till den övernaturliga världen. Han följde dom genom hela livet med uppgifter som dop, konfirmation, giftermål och begravning.


4. Förändringar av samhället under 1500- och 1600-talet som ändrade människans världsbild och hur staten växte fram.

När portugiserna från 1400-talets mitt och fram började med seglingar ner söderut längs Afrikas kust som de stora världsomseglingarna började ta fart. Det var portugiserna eftersom de har en så stor kust och hade lång erfarenhet inom segling på atlanten. De hade instrument som kompass och mätare för solens höjd över horisonten och kunde då bestämma var dom var och var dom skulle åka. 1492 fick italienaren Christofer Columbus en utrustad expedition av den spanska kungen Ferdinand och hans hustru Isabella. Eftersom man redan då visste att jorden var rund så skulle han segla västerut till Asiens ostkust, men han hade fel när det gällde jordeklotets storlek som han uppskattade till tre fjärdedelar av den verkliga storleken. Han kom till det som heter Västindien idag. Då fick man en relation till jordens egentliga storlek. Detta utmanade dock inte den gamla världsbilden som de flesta Européer hade då. Man trodde att jorden var i centrum för universum, en så kallad geocentrisk världsbild. Våran planet i mitten med solen, månen och fixstjärnor kretsande i perfekta cirklar runt om. Ett universum i balans som styrdes av en gudomlig plan.

När påven fick reda på att den julianska kalendern gick 11 minuter fel om året bad han den polska astronomen Nicolaus Copernicus om hjälp. Han löste detta problem genom att placera solen i universums mitt, den så kallade heliocentriska världsbilden. Det blev då enklare att räkna ut den retrograda rörelsen. När man observerar planeternas banor en längre tid märker man att dom de verkar slå knut på sig. Att de inte rör sig i perfekta cirklar. Detta är den retrograda rörelsen. Copernicus var början till den vetenskapliga revolution som världen skulle få skåda.

Tysken Johannes Kepler som efterträdde Tycho Brahe som kejserlig matematiker i Prag förklarade Copernicus upptäckt med att planeterna rörde sig i ellipser, en sorts rörelse som är oval formad. Detta var Keplers första lag. Hans andra var att ju närmare planeterna är solen ju snabbare rör de sig i dessa ellipser. Galileo Galilei uppfann teleskopet som han kunde titta på planeterna och deras rörelser bättre än någon annan hade gjort innan. Med detta bevisade han att Copernicus och Keplers teorier var sanna. Förr var vetenskapen mest filosofi, men nu började man observera och laborera, empiri. Detta gjorde att man fick en ny syn på universum efter den vetenskapliga revolutionen. Man började förstå att universum kunde förändras. Detta var kyrkan emot och kritiserade detta. De sa att gud hade skapat universum och det var oförändligt. År 1600 dog vetenskapsmannen G. Bruno när han brändes på bål för att han trodde på liv på andra planeter. Kyrkans och vetenskapsmännens syn på världsbilden skiljdes åt och detta splittrade dom. Detta påverkade Martin Luther, som oktober 1517 spikade upp ett plakat på slottskyrkans port i Wittenberg. Dessa var teser, dvs. påståenden. Dom sade bl.a. att frälsning kunde bara fås genom Guds nåd, inte genom något man gjort. Detta betydde då att man inte behövde några präster som kunde agera länk mellan gud och folket. Luther ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Medeltiden

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • My Bergström 2007-09-26

    tack!strålande grabben.

  • Gabriel Aasa 2005-04-08

    klart MVG!! hur bra som helst

  • Benjamin Albertsson 2005-09-20

    Aa den ee jätte bra men undrar

Källhänvisning

XXXXX XXXXX [2003-12-28]   Medeltiden
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2588 [2017-05-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in