Svensk stormaktstid

20 röster
31212 visningar
uppladdat: 2003-12-28
XXXXX XXXXX

XXXXX XXXXX 30 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1.

Östersjön var viktig för vår stormakt, och resten av Nordeuropa. Varför? Vad ledde vår strävan efter Östersjövälde till?: Geografiskt, ekonomiskt och militärt?
Ekonomiskt

Att kontrollera handeln i Östersjön har varit en viktig punkt ända sen Hansan regerade Östersjöns handel under 1300-talet. Från Ryssland kom det hampa och lin som var viktigt för tågvirke och segel. Detta fraktades från Ryssland på floden Duna till Östersjö kusten vid Riga, där de såldes till främst holländska och engelska handelsmän. Men det var inte bara i Riga som var en stor stad för de ryska exportvarorna utan även både Reval och Narva var viktiga.
Spannmål var viktigt när populationen ökade i Väst- och norra Europa. Spannmålet fann man i Polen som skeppades längs floden Weichsel till Danzig som var den viktigaste hamnstaden i Östersjön. Sverige exporterade järn och tjära. Detta var viktigt i båtbygget då tjäran var till skrovet och järnet till bultar och kanoner, samt andra vapen. De svenska järnkanonerna var vida kända i hela Västeuropa och de var de mest använda. Stockholm blev då norra Östersjöns viktigaste varuförmedlare då Sverige fick ökad export. Östersjön var också viktigt för att den var länken för export ner till Central- och Sydeuropa för just de varorna. När Sverige under stormaktstiden hade en stor del av Östersjöns stora hamnar så vann man mycket då man kunde ta tull som behövdes för att finansiera de dyra krigen. Man ville också uppnå merkantilism, dvs. att man ville ha mera export än import. Att producera fler varor inrikes betyder mindre import som kostar pengar. Erövrade man fler länder fick man tillgång till flera varor som jag nämnde innan. Genom detta blir man då ett rikare land då man som sagt inte behöver betala kostnader för import.

Sveriges strävan efter ägandet av Östersjön ledde till att stora pengar gick till militären och man var på ständig jakt efter pengar under hela stormaktstiden även om man från början var ett rikt land då Gustav Vasa hade fyllt kassakistorna. Men krigen krävde så stora resurser så trots att Sverige fick bidrag från Frankrike räckte det inte till då Sverige hade stora utgifter för krigen. Under denna tid när man började se botten på kassakistan tog kronan lån. Man sålde eller gav bort gods och rätten till att ta upp skatt från skattejorden. Detta ledde till en stor skillnad i ägandet av mark. Kyrkan ägde mycket mark innan, men denna tog man nu och sålde till adeln. Då fick de kontroll över nästan två tredjedelar av rikets jordräntor och skatter. På detta sätt fick adeln stor makt i Sverige, och kronan var mycket beroende av dem.
Detta ledde till reduktion. Dvs. att kronan tog tillbaka de jordinnehav som högadeln hade fått och skulle dra in pengar på skatteinkomsterna. Många ansåg högadeln som oduglig i den förmyndarregering dom satt i så nu fick kungen själv välja vilka rådgivare han ville ha. Detta ledde till att kungen blev envåldshärskare. Reduktionen ledde också till indelningsverket som innebar att varje soldat hade sitt eget soldattorp där han och hans familj försörjde sig själva tills det blev krig och mannen kallades samtidigt som kvinnan och barnen fick sköta torpet. Detta var väldigt effektivt då man utan besvär kunde samla ihop en stor och stark armé på nolltid.

Geografiskt

Som stormakt är det väldigt viktigt att kontrollera stora landområden, vilket visar att man har makt. Men länderna runt Östersjön fick under Sveriges stormaktstid agera buffert, dvs. att de var sköldar för den Svenska fastlandet mot de anfallande länderna. Man ville också utöka sitt rike för ett stort rike ingav till mycket respekt.

Hela stormaktstiden ledde geografiskt till att Sverige i slutet vann mark. Man fick hela syd- och västkusten. Dvs. Bohuslän, Skåne, Blekinge och Halland, som var danskt innan. Man vann även Pommern av tyskarna, detta genom fransmännens goda vilja för att de skulle kunna få hjälp av Sverige ifall det blev krig mot tyskarna. Även Härjedalen och Jämtland tog man av normännen.

Militärt

Östersjön var också viktig av militäriska skäl. Om man hade alla länder runt Östersjön behövde man inte oroa sig över att bli anfallen från havet. Dessutom som jag skrev innan för Sveriges del så kunde Baltikum och de yttre delarna i riket agera buffert. Det var också viktigt för att ha en säker transport över Östersjön då man inte behövde stöta på några faror ute på vattnet.

Under hela vår stormaktstid var Sverige en fruktad krigsmakt. Detta inte för att vi var många, utan pga. våran taktiska krigsföring. Vid slaget i Narva så fullkomligt slaktade vi ryssen med hjälp av den s.k. ryttarpistolen. Detta var ett mycket kraftig vapen, men bara på nära håll. Så de svenska styrkorna marscherade rakt mot ryssarna. Detta utan att skjuta, och när de kom på nära håll, dvs. ett par meter, så avlossade samtliga sina gevär. Varje gevär avlossar ca 10-15 kulor som sprider sig. Detta ledde till enorma skador för ryssarna. Taktiken var den att man hellre skadade än en dödade för att en skadad kräver två andra som sköter om honom. En död soldat är det inget att göra åt. Under det trettioåriga kriget uppfann även Gustav II Adolf tillsammans med en man som hette Lennart Torstenson ett s.k. lätt artilleri. Det var lättare kanoner än vad man hade förr då man bara radade upp kanonerna och lätt dom stå där till slaget var över. Nu kunde man pressa bak fiender genom att flytta fram kanonerna och använde dom i hela slaget. Detta bidrog till många segrar. En annan beryktad svensk krigsmetod var den ”svenska drycken”. Det var en dryck som innehåll avföring och urin. Detta användes som tortyr vid utpressning då det är i allra högsta grad var osmakligt att dricka.

2. Det svenska stormaktsväldet gick som bekant under. Varför? Nämn två anledningar till detta! Varje anledning skall, naturligtvis, motiveras och exemplifieras!

Enligt min mening finns det två anledningar till varför Sveriges tid som stormakt tog slut. Den första var att Karl XII:s fälttåg medförde att han inte gav eftervärlden någon arvinge och hans död blev då en faktor till slutet av vår första och hittills enda tid som stormakt. Men det var inte bara hans fel, Karl XI hade lämnat ett rikt land till sin son, men det var också många revanschsugna fiender där ute som bara låg och väntade på rätt tillfälle. Till slut tog Sveriges resurser slut och fienderna blev för många.

Som sagt var en anledning Karl XII. Under sitt liv var han praktiskt taget hela tiden ute på fälttåg. Detta gjorde att han aldrig hade tid till att slå sig till ro och skaffa fru och barn vilket ledde till att när han dog fanns det ingen arvinge som kunde hålla riket i det skick det var.
Sverige hade i slutet på sin storhets tid både utländska och inhemska problem. De utländska problemen var följande, när Sverige gick in i Ryssland mot Poltava 1709 där de förlorade stort så kom en negativ vändpunkt för den svenska militären. Detta var ett mycket kritiserat beslut då många historiker debatterar för vad som kunde ha hänt ifall han hade återvänt från sitt fälttåg hem till Sverige. En betydande orsak till Sveriges förödande förlust var bl.a. för att det blev den kallaste vintern i mannaminne. När ryssarna använde sin berömda taktik att bränna ner alla ladugårdar osv. så svenskarna inte fick något spannmål eller någonstans att värma sig frös många svenskar ihjäl. De få som överlevde flydde till Ukraina där de bodde tills 1714 när de senare red hem med Karl XII i spetsen. Under tiden hade en del inhemska problem hänt i Sverige. Medan Kungen, Karl XII, hade varit ute på ett 18-årigt fälttåg så hade en man vid namn Görtz makten i Sverige. Han hade utnämnts till statsminister. Men var nästan som en enväldig kung då Karl XII inte kunde påverka mycket eftersom det var otroligt långa avstånd då man på den tiden inte hade samma kommunikationsmöjligheter som idag. Görtz var en mycket dålig ledare för Sverige. Under hans tid hade Sverige inflation och det blev mycket fattigt. När Karl XII dog i Norge, 1718, så fanns det ingen arvinge. Med tanke på de knappa resurserna och de många fiender som Sverige hade, var det nog ingen som hade ambitioner stora nog att leda Sverige i ännu ett krig. När Ulrika Eleonora tog över som drottning abdikerade hon nästan direkt och lämnade över makten i Fredrik I:s händer, hennes man. När han får makten sluter Sverige fred med många länder och förlorar mycket stora jordområden 1721 när fredsavtalen slöts. Fredrik I var dock inte någon envåldshärskare utan en ny regeringsform tog fart. Inom adeln bildades två politiska grupper. Hattar och Mössor. Mössornas ledare, Arvid Horn som var en pensionerad officer var en stark förespråkare för en utrikes- och ekonomisk politik. Han var dessutom mycket positiv till det Engelska styrelsesättet. Hattarna, som mest består av unga officerare, tyckte att Sverige skulle ta revansch på Ryssland. Hattarna var också emot det Engelska styrelsesättet för att de tyckte att vi ska hämta intryck och idéer från Frankrike. Dessa båda grupper hade makten växelvis under den andra halvan av 1700-talet. År 1772 gör Gustav III en statskupp där de båda politiska gruppernas styre bryts.

Som jag nämnde fick Sverige för många fiender och för knappa resurser. Detta gjorde att man inte kunde fortsätta som förut. Sveriges många fiender var bl.a. Ryssland, Polen – Saschen, Danmark m.fl. Sverige hade bara ett val, att sluta fred. Det var detta som beslutades 1719 då man slöt fred med Hannover och förlorade då Bremen- Verden. 1720 slöts det fred med Preussen och där förlorade vi H...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Svensk stormaktstid

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • sofia nielsen 2010-01-22

    Okej det ser ut som om du kan väldigt mycket om stormaktstiden men kan du detta? i europa levde kristna människor som tillhörde antagligen den protestantiska kyrkan, den katolska kyrkan eller den grekisk-ortodoxa kyrkan. i vilka delar av europa levde de ?

Källhänvisning

XXXXX XXXXX [2003-12-28]   Svensk stormaktstid
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2585 [2017-05-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in