Islam

22 röster
38377 visningar
uppladdat: 2003-12-26
Anna Strand

Anna Strand 34 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Religionen

De flesta religioner i världen är uppkallade efter människor, till exempel; Kristendomen med Jesus Kristus, Buddhismen med Gautama Buddha i fronten, Zoroastrismen efter sin grundare Zarathustra och sedan Judendomen efter stammen Juda (i landet Judéen). Men så är inte fallet med Islam. Den religionen har ingen särskild anknytning till någon person eller till ett folk. Islam är en egenskapsbenämning. Vem som än har dessa egenskaper, vilken ras, land eller stam han/hon än lär komma ifrån, är en muslim Koranen tyder att bland alla folk har det i alla tider funnits goda och rättfärdiga människor som innehade dessa egenskaper, och alla var och är muslimer. Själva ordet Islam betyder lydnad och överlämnande, vilket betyder att man ska överlämna sig själv åt Guds vägledning. Det finns få som kallar Islam för ”Muhammedanism” vilket är en felaktig benämning för Islam och det är kränkande mot dess anda.

”Säg: Vi tror på Gud och på det Han uppenbarat för oss, och på det han uppenbarat för Abraham och Ismael och Isak och Jakob och Stammarna, och på det som blev givet Moses och Jesus och alla andra profeter av deras Herre. Vi gör ingen skillnad på dem och vi under kastar oss Honom.”

Budskapen, reglerna och tron i Islam

Det budskapet som uppenbarades för profeten Muhammad är Islam i sin alltomfattade, fullständiga och slutgiltiga form. Muhammad var enligt Koranen den sista profeten som sändes från Gud. Hans livsföring är det bästa exemplaret för muslimer. Budskapet han delgav muslimer är det slutgiltiga budskapet för dem som tror på Gud.
Islam är tro och regler och den delas oftast in i två delar.
Den ena och första delen är tron på Gud, hans profeter, hans böcker, änglarna, Domens dag och Guds ”Qadar” (ordningen i världen som sker efter Guds obegränsade, vetande, vilja och makt).
Den andra delen är Sharia (Islams regler), som omfatta tre element:
Dyrkan, och hur den bör upprättas.
Moralen och det goda beteendet.
Reglerna som styr relationer mellan människorna, såsom : familjenormer, social trygghet, arvslag, ekonomiska principer, brottslagar, och de internationella förhållanden.
För att man ska vara muslim så måste man tro på båda delarna, Sharia och tron. Dessutom måste man tro på att man ska rätta sig efter dem. Dessutom måste man tro på att man ska rätta sig efter dem. Skulle någon av Islams regler inte kunna följas pågrund av att hon/han har legitimt skäl (tvång, nödsituation, okunnighet och glömska) så betraktas den muslimen för en syndig muslim men inte för någon ”icke muslim”. Ångrar man sig och ber Gud om förlåtelse så förlåter Gud alla synder.

Att förneka Gud eller att dyrka någon/något med honom är den enda synden som inte förlåtes av Gud på Domens dag, fast det är om man inte tar avstånd från den synden under sitt liv. Det är dock ingen synd om man inte har informerats eller blivit felaktigt informerad om Islam.

Några lärda muslimer har konstaterat att alla saker är i regel tillåtna enligt Islam och de har också stöd för detta från Koranen, och profetens läran. Det är ju orimligt att Gud skapar dessa sakerna sedan för att förbjuda dem. Alltså är det bara några få saker som Gud förbjuder pågrund av starka skäl, och till människors nytta.
Historik

Profeten Muhammad föddes enligt dagens tidräkning år 570 i Mecka i Arabien. Sin första uppenbarelse fick han vid 40 års ålder, då började han sprida Islams budskap. Han och hans följeslagare blev förföljda och fick utstå mycket lidande. Muhammad blev då uppmanad av Gud att utvandra till Medina, en annan stad i Arabien. Muhammad levde tills han blev 63 år gammal och hade då ”fulländat sin profetiska mission”. Han lämnade inte efter sig några rikedomar eller annan egendom. Enligt Koranen levde han ett fulländat liv.

Islam har fempelare som visar hur man ska uppfylla Guds vilja som i Islam betraktas som Gudsdyrkan. De fem pelarna är en ram på vilken det andliga livet byggs.
Shahada (Trosbekännelsen): ”Jag vittnar att det inte finns någon gud annan än Allah och jag vittnar att Muhammad är Guds sändebud.”
Salat (Bönerna): Dessa skalla genomföras fem gånger om dagen. Bönerna styrker och uppmuntrar tron på Gud och inspirerar människan till en strävan högre mot moral och att uppfylla sina plikter som muslim enlighet med Guds uppenbarelse i Koranen och profeten Muhammads exempel. Bönerna renar hjärtat och kontrollerar begären och frestelserna till att handla felaktigt och ont.
Zakat (allmosan): är den årliga ”skatten” av ens egendom som skall ges som välgörenhet till behövande.
Saum (fastan): Fastan hör till månaden Ramadan som är den nionde i den islamiska månårskalendern. Under denna månad avstår muslimerna från mat, dryck och sexuella aktivitet från dess det ljusnar till dess mörkret har fallit på. Ramadan är verkligen en ”helgad månad”, med annan karaktär än årets övriga. Det är lugnt på dagen med lite folk på gatorna. På många ställen i muslimska länder stängs restaurangerna. Men på natten är det livligare. Moskéerna fylls med folk som gör ”tarawih” en sorts bön som görs under Ramadan. Under de tio sista nätterna samlas ännu mer folk i Moskéerna. En av de nätterna infaller Laylat al qadr, ”maktens natt”, då andaktens värde är särskilt stort. Det var under denna natt som Gud uppenbarade Koranen till profeten via ängeln Gabriel.
Hajj (vallfärden): Till Mecka vallfärdar muslimska pilgrimer under några dagar för att utföra de vallfärdsriter som är föreskrivna i Koranen och profeten Muhammads tradition. Detta inträffar på det islamska årets 12:e och sista månad enligt den islamska kalendern. Att utföra vallfärden en gång i liv3et är en plikt för varje muslim som är i stånd att göra det. I Mecka ligger helgedomen Kaba, centrum i muslimska världen.


Muslim

Vi lever i ett lagstyrt universum och allting i det följer den kurs som har bestämts för den. Den mäktiga, allt genomträngande lag, vilken styr allting som universum består av, från minimalaste dammkorn till de storartade galaxerna i världsrymden, är Allah’s lag, Skaparen och Härskaren över universum. Allt i universum är ”muslimskt” eftersom det lyder Allah genom att underkasta sig Hans lagar. Till och med den människa som vägrar att tro på Gud, eller ägnar någon annan än Allah sin dyrkan, är av nödvändighet ”muslim” åtminstone vad hennes fysiska existens anbelangar. Hela människans stadier från embryostadiet till kroppens upplösning till stoft följer den lag som Gud har föreskrivit var och en, så som muskelvävnad och all annan del på människans kropp. Tungan som vilken pågrund av okunnighet förfäktar förnekandet av Gud och bekänner sig till ett otal gudomar, är till själva sin natur ”muslim”. Huvudet som böjs godtyckligt inför alla andra än Allah är i grunden muslimskt. Hela kroppen lyder den Gudomliga Lagen.

Människan är konstituerad att hennes liv har två aspekter: två skilda aktivitetssfärer. En av dessa sfär är den hon finner sig vara fullständigt styrd av den Gudomliga lagen, där hon inte kan röra sig ur fläcken eller flytta sig ett steg iväg från den. Man kan inte kringgå den. Både hon och alla andra varelser är fången i naturlagens grepp och är tvungen att följa den. Men de5t finns också ett annat aktivitetsområde. Människan har begåvats med förnuft och intellekt. Hon har makten att tänka och göra omdömen, att välja och förkasta, att anamma eller rata. Hon kan välja vilken livskurs som helst. Båda dessa aspekter samexisterar i människans liv. I den första aspekten är hon, som alla andra varelser, född muslim, och följer alltid Guds befallningar och är tvungen att fortsätta med det. Men i den andra aspekten beträffar är hon fri att bli eller inte bli muslim. Här har hon givits valfrihet. Det är på det sättet som människan gör bruk av denna frihet som delar mänskligheten i två grupper; troende och icketroende.

Liv och död

Islams syn på livet är att det är en förnämlig manifestation av Allahs visdom och makt. Han är livets Givare och Skapare. Ingen förnuftig, normal människa skulle vilja förlora livet. Livet har skänkts av Allah till människan, och Han är den ende som har rätt till att ta tillbaka det. Därför förbjuder Islam alla slag av självmord och självförstörelse och uppmanar till tålamod när en älskad medmänniska går bort.

När Allah ger livet åt en människa är det inte utan avsikt som Han utrustar henne med unika egenskaper eller att Han ålägger henne vissa skyldigheter. Allah är den som hjälper människan att inse livets mening och förverkliga syftet med tillvaron. Livet är ett förtroende från Allah och människan är en förvaltare som bör ta emot detta förtroende med uppriktighet efter bästa förmåga och med medvetande om sitt ansvar inför Honom.

Livet kan räknas som en resa som utgår från en speciell punkt och slutar vid ett bestämt mål. Under denna färd är människan en resenär och borde bara göra det som är till nytta för henne. Hon bör alltså göra allt hon kan och göra sig själv redo att i vilket ögonblick som helst flyttas över till evigheten, när hennes tid går ut. Då kommer det att vara för sent att göra någonting för att hindra det eller försöka utsträcka tiden.

Ett liv efter detta

Om frågan ett liv efter detta har aldrig tillhört vetenskapens domäner utan helt och hållet religionernas domäner. Människan har bara sysslat med vetenskaplig forskning, i moderna betydelser, i ett par hundra år medan iden om livet efter detta har funnits till sedan urminnes tider. Alla Guds profeter har talat, om livet efter detta, så enhetligt att de enligt Islam måste ha fått en gudomlig uppenbarelse. Profeterna mötte ett starkt motstånd från folket, huvudsakligen beträffande frågan om livet efter detta, eftersom deras folk ansåg något sådant var helt omöjligt. Men angående anhängarna kan man fråga hur de kunde ge upp sina förfäders trosuppfattning och sedvänjor, medan de också med stor risk fick leva utstötta från sina familjer i resten av sitt liv. Kanske är svaret att de använde det sunda förnuftet och insåg sanningen.

Vid ett annat tillfälle säger Koranen att det är klart att de ”otrogna” inte har något logiskt stöd för sin förnekelse av livet efter detta. Den är bara baserad på gissningar. De ”otrogna” säger också: ”Det finns ingenting annat än vårt jordisk liv; vi dör och vi lever, och ingenting annat än tiden tillintetgör oss.” Men de har ingen kunskap om det, utan det är bara som de tror.
Det kommer en dag när hela universum kommer att förstöras och då kommer också de döda att återuppstå för att ställas till svars inför Gud. Denna dag kommer att vara början på det liv som aldrig slutar, och på denna dag, kommer varje person att bli belönad eller bestraffad av Gud i överensstämmelse med sina goda eller onda gärningar. Den förklaring som Koranen ger beträffande nödvändigheter av ett liv efter detta är densamma som människans moraliska medvetande kräver. Om det inte finns något live efter detta så blir i själva verket hela gudstron irrelevant, även om man skulle tro på Gud så skulle han då vara en orättvis och likgiltigt Gud som en gång skapat människan och sen struntat i hennes öde.

Det finns sålunda mycket övertygande skäl för att tro på livet efter detta enligt lärda muslimer:
Alla Guds profeter har uppmanat sina folk att tro på det.
Närhelst ett mänskligt samhälle är baserat på denna tro är det ett idealiskt och fridfullt samhälle, fritt från social och moralisk ondska.
Historien vittnar om att närhelst denna tro tillbakavisades kollektivt av en grupp människor, trots profetens upprepade varningar, så har gruppen straffats av Gud redan i denna värld.
Guds rättvisa och barmhärtighet har ingen mening om det inte finns något liv efter detta.

Domens dag

Koranen talar ofta om att Domens dag ska komma och att Gud då kommer att bestämma varje människas öde genom hennes goda och onda gärningar. Gud känner det fördolda, ingenting ungår Honom i himlarna eller på jorden, och det finns inte något mindre eller något större än detta, utan att det står i en tydlig skrift, för att Han ska löna dem som tror och gör goda gärningar; dessa ska få förlåtelse och en härlig lott. Men de som nedsätter Gud väntar sig ett plågsamt straff. De som missbrukar Guds gåvor och inte brydde sig om det tillkommande livet kommer att hamna i ett ytterst eländigt tillstånd på uppståndelsens dag. I Koranen nämns det som så här:

”Är väl den som Vi givit ett härligt löfte och som får det uppfyllt, lik den som Vi låter njuta av det jordiska livets vinning och som på uppståndelsens dag hör till dem, som överantvardas.”

Koranen nämner också det jordiska livet bara är en förberedelse för det eviga livet efter döden. Men de som förnekar detta blir slavar under sina passioner och begär. Sådana personer inser sin galenskap först då de är på väg att dö, då de är förgäves önskar en ny chans i denna värld. Deras eländiga tillstånd då de dör. Domedagens fasor och den eviga lycksalighet som är de uppriktigt troendes lön skildras i följande Koranverser:

”Ända tills döden nalkas någon av dem och han säger: ”Herre, låt mig vända om, så att jag må handla rättskaffens i sådant som jag försummat! Nej!” Detta är förvisso det ord han skall yttra, men bakom dem är en skiljevägg ända till den dag, då de skall återuppväckas. Och då det blåses i basunen, på den dagen finns inga förbindelser mellan dem, och de skall ej fråga efter varandra. Och de, vilkas vägskålar är tunga, dessa är de lyckliga. Men de, vilkas vägskålar är lätta, vilka tillspilloger sig själva att evinnerligen förbli i helvetet. Elden skall sveda deras ansikten, så att de ser dystra ut.”

Islam och familjen

I Islam fäster man en stor vikt i familjen, den är en institution som är lika gammal som människans historia. Det är från familjen som människorasen har utvecklats och inte tvärtom. Äktenskapet borde enligt Koranen genomlysas av lugn, kärlek och barmhärtighet. Koranen talar också om äktenskapet som ”profeternas väg” och profeten Muhammad har sagt:

”Äktenskapet är en del av min väg, den som avviker från min väg är inte en av oss.”

Äktenskapet
Det är en förpliktelse både mot livet som sådant och mot samhället. Det är en förpliktelse som de äkta makarna ska uppfylla både mot varandra och mot Gud. I den ska de finna ömsesidig tillfredsställelse och självförverkligande, kärlek och frid, barmhärtighet och lugn tröst och hopp. Det här beror allt på att äktenskapet i Islam betraktas som en rättfärdig och medvetenhandling. Sexuell behärskning kan vara en moralisk seger, fortplantning en social nödvändighet och sund hälsa ett tillfredställande sinnestillstånd.

I Islam tolererar man inga för- eller utom äktenskapliga förbindelser. Mannen och kvinnan kan träffas i sällskap med andra muslimer eller i familjen och diskutera och lära känna andra. Det kan pågå så länge som parterna önskar och då har de antagligen känt efter om de två skulle passa ihop. Det är viktigt att de tar god tid på sig så att de vet vad den andre tycker och tänker så att de kan passa ihop i all framtid. Detta markerar att Islam inte tycker att äktenskap ska gå efter fysisk attraktion som är övergående utan att det gäller att ha samma livsinställning och någorlunda lika åsikter. Koranen säger om detta så här:

”Till Hans tecken hör också att Han skapat hustrur åt er bland er själva, så att ni kan bo tillsammans med dem, och stiftat inbördes kärlek och barmhärtighet, här finns sannerligen tecken för människor som tänker efter.”

Vid livets mest prövande tillfällen påminner Koranen makarna om Guds lag och uppmanar dem att vara goda och kärleksfulla mot varandra och framförallt trofasta mot Gud. De islamiska stadgarna för äktenskapet gäller både för män och kvinnor, så om celibat inte rekommenderas till män så rekommenderas det inte heller till kvinnor. Det är ett erkännande av det faktum att även kvinnors behov är legitima och måste tas i beaktande, i själva verket betraktar islam äktenskapet som samma normala naturliga livsform för kvinnor som för män.
Äktenskap kan till och med vara viktigare för kvinnor, eftersom det bland annat tillförsäkrar dem en trygghet i ekonomiskt avseende. Hustrun är ensam ägare till allt hennes man givit henne i giftermålsgåva samt till allt som hon förvärvat före och efter giftermålet, det förekommer ingen ovillkorlig egendomsgemenskap mellan man och hustru, dessutom är det mannen som är skyldig att ansvara för familjens uppehälle och ekonomiska trygghet. Han måste även erbjuda kvinnan den typ av hjälp och betjäning som hon var van vid före giftermålet och enligt vissa teologer är hon inte juridiskt skyldig att utföra något arbete i hemmet, fastän hon kan göra detta och vanligtvis också gör det av en eller annan anledning, exempel som av samarbetsvilja, ekonomisk hänsyn och så vidare.




Äktenskapskontrakt
Äktenskapet är en gåva från Gud och är därför heligt, men det är samtidigt en social institution som ingås med hjälp av ett kontrakt. Islam har föreskrivit vissa åtgärder för att göra äktenskapet så långvarigt som möjligt, när två muslimer går in i ett äktenskapligt förbund så måste det finnas ett klart syfte att göra förbindelsen varaktig och fri från tidsbundna och tillfälliga avsikter. Proväktenskap, tidsbestämda äktenskap och alla äktenskap som verkar experimentberoende är av denna anledning förbjudna i Islam. Kontraktet kan innehålla olika villkor rörande äktenskapet, bland annat kan kvinnan ställa villkoret att mannen inte tar sig fler hustrur, skulle han ändå göra det så har hon rätt till skilsmässa. Kontraktet fungerar då som ett avtal mellan kvinnan och mannen. Tyvärr så fungerar inte det i vissa islamiska länder idag. Det beror på att kontraktet har mer blivit ett oåterkalleligt dokument och då att kvinnan har förlorat sina rättigheter. I vissa länder tillfrågas inte ens kvinnan före äktenskap utan det bestäms helt och hållet av hennes familj. Det strider dock helt mot islams principer, profeten Muhammad har sagt:

”En änka får inte giftas bort innan hon rådfrågats och en jungfru får inte giftas bort utan sin tillåtelse. Folket frågade: Hur kan vi veta om hon tillåter det? Han svarade: Hennes tystnad visar hennes tillåtelse.”

Som alla kontrakt skapar detta äktenskapskontrakt ett antal rättigheter och skyldigheter och islam uppmuntrar sina anhängare att fullfölja sina kontrakt, äktenskapskontraktet har dessutom en alldeles speciell status, eftersom familjen anses vara islams stöttepelare. Äktenskapskontraktet bör betraktas som ett uppriktigt, permanent förbund Men skulle det av någon orsak inte fungera väl kan det upphävas på ett hedersamt, rättvist och fredligt sätt.

Skilsmässa
Koranen och Hadith har fastslagit ett antal punkter då skilsmässa är tillåten och i vissa extrema fall ett måste, dock görs först alla ansträngningar att hålla ihop äktenskapet både av släkten och av samhället, det är för att skilsmässa är den tillåtna handling som Gud avskyr. Omgifte är också viktigt för islam, så fort väntetiden efter skilsmässa är över så uppmuntras parterna att söka en ny livskamrat.

Tron är det som binder samman den muslimska familjen, det är därför förbjudet för en muslim att gifta sig med en ateist eller en månggudsdyrkare, det är tillåtet för en muslimsk man att gifta sig med en troende kristen eller judisk kvinna, men detta är ingenting man rekommenderar, för detta finns också vissa förbehåll: Kvinnan måste förbinda sig att uppfostra parets barn även enlighet med islam. Om en gift man konverterar till islam och hans hustru är kristen eller judinna och inte vill konvertera, kan äktenskapet fortsätta som vanligt, om hustrun tillhör de förbjudna kategorierna och insisterar i sin otro, måste det äktenskapliga livet upphöra. Hon bör dock få tid på sig att tänka över saken först. I det fall då en gift kvinna konverterar till islam och mannen inte är muslim upphör det äktenskapliga livet omedelbart och kvinnan bör efter en rimlig tid begära juridisk separation.

Man och hustru
En familj ska fungera som ett miniatyrsamhälle där den nya generationen uppfostras i den islamiska andan och varsamt förs ut i samhället, följande uttalande av profeten Mohammad visar vilken anda som bör råda i familjen:

”O mitt folk, edra hustrur har vissa rättigheter över eder och ni har vissa rättigheter över dem, behandla dem väl, ty de är edra kompanjoner och anförtrodda medhjälpare.”

I islam så ser man mannen och kvinnan som nåt som komplettera varandra, ingen ska bestämma över den andra, var och en har sina individuella rättigheter och skyldigheter, tillsammans ska de bilda en fridfull och lycklig familj som ska utgöra basen för ett sunt och blomstrande samhälle. Det är viktigt att de nya paret sen skaffa sig en egen bostad, för även om släkten är viktig i islam så är hemmets lugna vrå högt värderad, för viktigaste är hustruns välfärd och äktenskapets stabilitet.

Enligt Islam så ska mannen behandla sin hustru med rättvisa och respektera hennes känslor samt visa henne godhet och hänsyn. Mannen får absolut inte visa henne någon motvilja eller utsätta henne för oro, det betyder att av den bestämmelsen så får mannen inte behålla hustrun bara för att göra så att hon lider eller för att hindra henne frihet, om han inte känner någon kärlek eller sympati för henne. Hustrun har rätt att kräva sin frihet från det äktenskapliga förbundet. Kvinnans första plikt är som partner att bidra till äktenskapets framgång, hon måste tänka på sin makes bekvämlighet och trivsel, mannen har lämnat sina ägodelar i hennes omvårdnad, om hon har tillgång till dem måste hon handskas med dem på ett , och sparsamt sätt.

När det gäller det intima samlivet så borde både mannen och hustrun göra sig åtråvärda för varandra. Enligt Koranen så är alla människor jämlika, bara att män och kvinnor är jämlika men inte identiska. Kvinnor blir gravida och föder barn, och männen är i jämförelsevis mer rationella och mindre känslosamma än kvinnorna, det är pågrund av det som de har tilldelats olika uppgifter inom familjen.

Barnen
Islam har insett att rollen som barnuppfostrare är en av de allra viktigaste i livet. Barn är ett av människans dyrbaraste tillgångar, islam ser dem som en slag oslipad diamant som sedan föräldrarna och samhället ska slipa på bästa sätt. Barn är en gåva och ett förtroende från Gud och när de föds kommer de direkt från hans ljus, barn är oskyldiga och kan vara ansvariga för sina handlingar förrän fram till puberteten. Och enligt Islams allmänna inställning till barnens roll så kan den sammanfattas i några få principer:
Det är en gudomlig befallning att inget barn får skada sina föräldrar. Föräldrar får inte åsamka sina barn någon skada eller försumma dem eller visa överbeskyddande attityd gentemot dem.
Barn är livets glädjeämne och anledningen till föräldrarnas stolthet, frön till fåfänga och orsak till oro och frestelse, föräldrarna skall akta sig för alltför stort högmod och uppmanas att hålla minnet att den andliga glädjen är den störst.
Barn har rätt till liv och jämlika möjligheter i livet, de har också rätt till äkta börd, det vill säga varje barn har rätt till en far och en mor, en av de mest lovvärda handlingar i Islam är att ta väl hand om barnen, profeten Muhammad tyckte mycket om barn och uttryckte sin övertygelse om att hans muslimska samhälle skulle bli berömt för sin godhet mot barn.
Barn skall erbjudas mesta möjliga omsorg, när det finns släktingar som är tillräckligt närstående för att kunna hållas ansvariga för barnens välfärd, är det deras uppgift att ta hand om dem, om det däremot inte finns några nära anhöriga, blir omsorgen en gemensam skyldighet för hela det muslimska samhället.

I olika sammanhang anför koranen exempel där föräldrarna visat sig ha fel om sina barn och där barnen missbedömt sina föräldrars position.
På andra ställen riktar Koranen skarp kritik mot dem som avviker från sanningen bara för att den är ny för dem eller står i mottsättning till deras familjetraditioner eller är oförenliga med deras föräldrars värderinga, det är sant att föräldrar har rätt till hänsyn, kärlek och lydnad. Men om de överskrida sina gränser och förgriper sig på Guds rättigheter, så måste barnen ta avstånd från dem.

När det gäller metoden för barnuppfostran har profeten Muhammad skissat en enkel bild av de olika utvecklingsstadierna:

”Lek med barnen tills de bli sju år, uppfostra dem mellan sju och fjorton år och var deras vän mellan fjorton och tjugoett.”

Barnen ska redan i början visas in i den islamiska omgivningen så att Islam blir naturligt för dem och så att de kan se hur den används i vardagslivet, ett exempel är bönen. Bönen kan man börja med vid 2-3 år, vid den åldern brukar barn härma rörelser, och då kan bönen bli som en lek. Att låta barnet be tillsammans med mamma och pappa är en fördel. Att sedan lära barnen att inte ljuga, inte slåss, vara givmilda och respektera vuxna är mycket viktigt under denna period, eftersom det tillhör Islams grundläggande principer, föräldrarnas exempel spelar en avgörande roll under denna första period. Barnet ska börja träna för bön och fasta, kanske en till två böner om dagen, fasta från frukost till mellanmål på eftermiddagen och så vidare, huvudsaken är att barnet är väl förberett och införstått med de plikter en vuxen muslim förväntas utföra.

Moralen inom Islam

Islam har satt några universella fundamentala rättigheter för människan och dessa ska upprätthållas och respekteras under all omständigheter. För att slå vakt om dessa rättigheter erbjuder Islam inte bara juridiska garantier utan även ett mycket effektivt moraliskt system. Islam lägger så stor vikt vid kärleken till Gud och kärleken till medmänniskan att den varna för överdriven formalism. Vi läser i Koranen:

”Fromheten består ej däri, att ni vänder era ansikten mot öst eller väst, utan fromheten finns hos dem som tror på Gud, den yttersta dagen, på änglarna, Skriften och profeterna och bortger sin egendom, hur kär de än håller den, åt sina anförvanter, åt faderlösa, fattiga, vägfarare och tiggare och för slavars frigivande samt förrättar bönen, ger allmosan och uppfyller sitt avtal, de tåliga i sorgen, motgången och nödens tid; det är dessa som är rättfärdiga, ja, dessa är de gudfruktiga.”

Vi har i dessa verser fått en vacker beskrivning av den rättfärdiga och gudfruktiga människan. Hon bör lyda nyttiga bestämmelse, men det är kärleken till Gud och medmänniskan som är viktigast.

Det finns fyra huvudpunkter:
Tron bör vara sann och uppriktig.
Måste vara redo att visa den genom goda gärningar mot våra medmänniskor.
Måste vara goda medborgare och stödja sociala organisationer.
Ens egna själ måste vara fast och orubblig under alla omständigheter.

Detta är den norm enligt vilken varje typ av uppförande bedöms och klassificeras som gott eller dåligt. Islam syftar till att övertyga människan om att det är Gud som hon har att göra med, och att Gud ser henne alltid och på varje plats. Hon kan gömma sig för hela världen men inte för Honom. Hon kan lura alla människor, men hon kan inte lura Gud. Hon kan fly från vem som helst men inte Gud.
Genom att sätta Guds välbehag som målet för människans liv, har Islam alltså fastställt högsta tänkbara moraliska normer. Detta öppnar obegränsade möjligheter för mänsklighetens moraliska utveckling. I kärleken till Gud och fruktan för Honom ger Islam en grund för handlandet, som får människan att lyda den moraliska lagen, även om hon inte utsätts för något yttre tryck. Genom tron på Gud och Domens dag ger Islam människan kraft och förmåga att med uppriktighet och allvar vinnlägga sig om ett moraliskt uppträdande.

Islam försöker inte genom något falskt sinne för originalitet eller modernism upprätta några nya moraliska värden och den försöker inte heller förminska vikten av de välkända etiska normerna eller utan anledning ge överdriven vikt till vissa av dem och försumma andra. Den tar upp samtliga erkända moraliska värden och ger med sinne för balans och proportion var och en av dem en passande plats och funktion i sin totala livsåskådning. Den vidgar utrymmet för människans individuella och kollektiva liv; hennes familjeliv, hennes medborgliga uppförande samt hennes aktiviteter inom det politiska, ekonomiska, juridiska, utbildningsmässiga och sociala området. Den täcker hennes liv från hemmet till samhället, från matbordet till slagfältet eller bokstavligen från vaggan till graven.

Islam föreskriver människan ett levnadssätt som är baserat på allt som är gott från allt som är ont. Den uppmanar inte människorna att bara praktisera dygden utan även att upprätta den och utrota lasten, att påbjuda det goda och förbjuda det onda. Den enda bakomliggande syftet med utformningen av denna gemenskap (Ummah) är att den ska utgöra en organiserad strävan för att upprätta och påbjuda det goda samt undertrycka och utrota ondskan.

De grundläggande islamiska moraliska principer är:

Gudsfruktan
Koranen nämner denna som en muslims främsta egenskap.

” Den förnämste av er inför Gud är den gudfruktigaste bland er.”

Ödmjukhet, blygsamhet, kontroll av passioner och önskningar, sannfärdighet, redbarhet, tålamod, orubblighet och trofasthet är moraliska värden som gång på gång understryks i Koranen. Som till exempel i följande verser:

”Och Gud älskar de tåliga.”

”Och tävla om att få förlåtelse av er Herre och ett paradis, lika stort som himlarna och jorden, som är berett åt de gudfruktiga, som delar med sig i lust och nöd och kväver sin vrede och har undseende med människorna. Ja, Gud älskar dem som gör väl.”

”Förrätta bönen, påbjud det tillbörliga och förbjud det otillbörliga och fördrag tåligt vad som händer dig. Detta är förvisso i sin ordning. Förvrid ej ansiktet mot massorna och gå ej spotskt på jorden. Gud älskar förvisso ingen, som är inbilsk och skrytsam.”

På ett sätt som sammanfattar en muslims moraliska beteende, sade profeten: ”Min Herre har givit mig tio befallningar: att alltid vara medveten om Gud, både enskilt och offentligt, att tala rättvist vare sig jag är arg eller nöjd, att visa måttfullhet både när jag är rik och när jag är fattig, att göra mig till vän med dem som brutit vår vänskap, att min tystnad skalla fyllas av tankar, att min blick skall innehålla en förmaning och att jag skall påbjuda det som är rätt.”

Soci... Ladda upp arbete

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Islam

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • dino sulieman 2006-05-21

    bra av dig

  • Jenny Frick 2006-05-17

    Allt utom sista rubriken..."Ar

  • Niklas Persson 2008-02-17

    väldigt väl gjord ext

  • Niklas Persson 2008-02-17

    väldigt väl gjord ext

  • Jimmy Karlsson 2010-05-07

    Du är duktig på att kopiera hahaha de mesta är ju från islamguiden.se

  • R t 2009-08-02

    nice;)


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Anna Strand [2003-12-26]   Islam
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2580 [2017-04-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mimers Brunn tipsar om

Studiemedel

Studiemedel hjälper dig att klara ekonomin medan du pluggar. Vi reder ut vad som gäller för dig som vill studera och utnyttja studiemedel. Studiemedel