Missbruk bland ungdomar

7 röster
32616 visningar
uppladdat: 2003-12-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Hur viktigt är det förebyggande arbetet och samhällsengagemanget?

Innehållsförteckning

 Inledning
 Syfte
 Frågeställning
 Fakta
 Sammanfattning
 Egna åsikter och tankar
 Källförteckning

Inledning

Långt innan dagens moderna mediciner fanns tillämpades växter och örter som läkemedel och rusningsmedel vid olika högtider och ceremonier. Människan har sedan urminnes tider även sökt berusning för nöjes skull. Våra egna vikingar var ökända för sitt ursinniga raseri efter att dom intagit flugsvamp. Redan på denna tid försökte man stävja bruket av rusningsgivande örter och växter med restriktioner, regler och förbud då man visste att det kunde medföra ett beroende om man inte begränsade användandet. I dag ser vi ett ökat intresse för dessa ”alternativa droger” som rusningsmedel i stället för alkohol. Detta bruk av alternativa droger kan ge såväl fysiskt som psykiskt beroende och är många gånger en inkörsport till tyngre och starkare droger som amfetamin, heroin, hasch m m… Vad dagens användare av dessa droger skiljer sig från t ex. indianerna är att dom redan då hade restriktioner av användandet för att inte drogerna skulle ta överhanden. När jag var ute på internet blev jag förbluffad över hur lätt det var att handla dessa växter eller frön till dom samt manualer hur dom ska beredas för at ge rus. Däremot var det ingen varningstext om eventuella biverkningar eller faror med varan.
Jag har här därför tagit med information om olika sorters droger och hur dom fungerar för att ge en första inblick och lättare skapa förståelse för gemene man om varför det ibland slutar som det gör för vissa individer.


Syfte
Meningen med mitt arbete är att försöka få en inblick i varför unga människor väljer att prova och använda droger (främst alkohol, tobak och narkotika.) Jag vill också betona hur viktigt det är med förebyggande åtgärder innan man hinner hamna i ett missbruk.


Frågor som jag funderar på är:
 Vad räknas som missbruk
 Alternativa droger
 Alkohol och narkotika
 Blandmissbruk
 Vilka konsekvenser kan man få av ett missbruk?
 Vad gör man som anhörig när en vän eller närstående hamnar i ett missbruk?

Vad räknas som missbruk

Utvecklingen av missbruk och annat avvikande beteende kallas ofta ”karriär” både i dagligt tal och i forskningssammanhang. En missbrukskarriär går vanligen från legala droger (alkohol, tobak) till illegala hasch, amfetamin, mm. Från lättare missbruk till tyngre missbruk. Att injicera Heroin betraktas som att ha nått toppen av karriärstegen, eller botten om man så vill. Individens strävan efter status och identitet brukar anges som drivkraft att klättra vidare på stegen. En annan är att man blir klassad som avvikande från samhället och man identifierar sig själv som missbrukare. Användning av legala droger kommer i 99% före användande av illegala droger oavsett vid vilken ålder bruket har inletts. Har man provat en drog är det lätt att man vill prova en annan, en s k övergång till andra droger. Det är inte säkert att man slutar med den förra drogen utan man adderar en ny till sitt missbruk och riskerar därmed att bli beroende av flera droger samtidigt. Men man behöver inte följa karriärstegen från drog till drog utan stannar ofta vid en drog. Det är främst personliga egenskaper och livsstil som styr vilken eller vilka droger man använder.


Alternativa droger

Alternativa droger är ett nytt samhällsfenomen som innebär att man använder naturens tillgångar som människan gjort i tusentals år före oss. Det finns blad på vissa växter som verkar lugnande om man tuggar dom, sen finns det vissa som verkar uppiggande vid tuggning. Det finns olika örter, svampar, sporer och frön som har olika egenskaper som kan liknas vid olika narkotiska preparat. Dessa produkter från naturen är många gånger varken narkotikaklassade eller läkemedelsklassade och kan därför användas utan restriktioner från samhället. Men därför är dom inte alltid ofarliga utan kan många gånger leda till både fysiskt som psykiskt beroende. Dessa växter och örter brukar benämnas Alternativa droger och är populära hos främst studenter och ungdomar som är miljömedvetna.

KAT

Catha Edulis växer främst i Östafrika och på Arabiska halvön. Växtens blad dvs. den del som växer ovan jord används som narkotiskt medel genom att den tuggas. Bladen innehåller ämnena katin och katinon, som båda har en verkan som liknar amfetamin. Kats huvudsakliga verkan är centralstimulerande. Låga doser ger känslor av upprymdhet, välbefinnande och kraftkänsla. Ruset ger känslor av att man har gott minne och är smart. Psykiska störningar och skador vid katmissbruk är sömnsvårigheter, retlighet och depression. I svårare fall förekommer också psykoser, paranoia och självmord. Kat är även fysiskt och psykiskt beroendeframkallande.

GHB

GHB är en förkortning av Gamma Hydroxy Buturat och är en organisk syra som syntetiseras illegalt och används som berusningsdrog. Det är även en kroppsegen substans (en signalsubstans i basala delar av hjärnan.) GHB började användas i syntetisk form för 30 år sedan i Tyskland som narkosmedel vid operationer. Pga att det är svårdoserat och behäftat med en rad olika biverkningar används det inte längre som anestesimedel. Överdos av GHB kan leda till koma, blodtrycksfall, bradykardi (långsam hjärtfrekvens), oregelbunden puls, kramper mm…

Alkohol och narkotika

Sverige har i den moderna tiden alltid haft alkohol som främsta berusningsmedel. Bland ungdomar används alkohol främst för att bli berusade, vilket i många sammanhang ses som helt acceptabelt. Fram till 60-talet var det mest artister och konstnärer som använde sig av narkotika som berusningsmedel. Inom sjukvården använde man olika amfetaminpreparat som medel mot övervikt. Vid början av 60-talet började det komma in rapporter om personer som injicerat amfetamin under längre tid, alltså missbrukat. Omkring -65 började cannabis användas i storstäderna främst av ungdomar. Narkotikamissbruket ökade kraftigt i slutet av 60-talet och spred sig till småstäder och byar runt om i landet. 1979 kartlades missbruket i Sverige och antalet missbrukare uppskattades till mellan 10 000 – 14 000. 1992 gjordes en ny kartläggning och då var antalet ca. 14 000 – 20 000.

Blandmissbruk (alkohol och bensodiazepiner)

En undersökning från 1990 visar att 25 % med alkoholrelaterade problem också använder Bensodiazepiner. Rohypnol blev under 90-talet populärt bland alkoholister som medel mot ångest vid bakfylla. Eftersom medicinernas verkliga effekt på nervsystemet varar längre än den upplevda finns läkemedlet ofta kvar i kroppen nästa gång man intar alkohol. Det kallar man för oavsiktligt blandmissbruk. Dom direkta effekterna av blandmissbruk kan variera kraftigt, men vanligast är:
 Exceptionellt stark inverkan av alkohol
 Minnesförlust
 Beteendestörningar

Minnesförlust kan leda till överdosering av sömn- och lugnande mediciner med medvetslöshet och livsfara som följd. Beteendestörninga kan visa sig i form av aggresivitet, lättretlighet och frånvarande blick. Regelbundet blandmissbruk leder snabbt till ökad läkemedelstolerans vilket medför ett snabbt beroende som är en omfattande process att bli fri ifrån.

Effekter av Bensodiazepiner

I mindre doser ger bensodiazepinerna sömn, lindring av ångest och viss muskelavslappning. Men känsligheten för preparaten är olika för olika personer och för höga doser kan ge dom helt motsatta effekterna. Detta kan leda till att patienter som får preparaten mot t ex. sömnlöshet och ångest får ännu större problem och läkaren kan få svårt att skilja på besvär orsakade av preparatet självt och besvär som preparatet skulle bota. Man brukar också prata om s k rebound-effekt eller rekyleffekter. Med detta menas att den som plötsligt slutar äta sina tabletter tillfälligt får tillbaka sina problem i förstärkt form. Dessa rebound-fenomen brukar försvinna efter någon eller några dagar men kan skrämma patienten att fortsäta med sina mediciner. Preparaten kan ge upphov till yrsel, sluddrigt tal och huvudvärk. I sällsynta fall minnesluckor, förvirringstillstånd, hallucinationer och i värsta fall medvetslöshet. Vid högre doser kan preparaten ge ruseffekter med lyckokänsloroch även plötslig aggresivitet. Bensodiazepinerna har förmågan att förstärka verkan hos ett speciellt ämne (GABA) som finns i vårt nervsystem. GABA eller Gamma-amminosmörsyra fungerar som en broms i våra nerver. Nerverna kan prata med varandra genom att ändarna på nerverna släpper ut ämnen som simmar över till nästa nerv och på så sätt får impulsen att gå vidare. För att styra impulserna finns också s k signalsubstanser som antingen kan förstärka eller försvaga en impuls. Nerverna har specielle mottagarställen (receptorer) för dessa signalsubstanser och varje signalsubstans har sin speciella receptor. Bensodiazepinerna kan fästa på sådana nervceller som har GABA-receptorer och ger då en dämpande effekt på andra signalsubstanser som har till uppgift att förstärka impulser. Bensodiazepiner verkar alltså bara på nerver som har mottagare för GABA vilket skulle kunna förklara preparatets låga giftighet. Det tar ca. 1 vecka för kroppen att göra sig av med en dos bensodiazepiner. Men nedbrytningen går saktare hor äldre människor varför dom riskerar att samla på sig mer och mer av preparaten om dom tas för frekvent.

Konsekvenser av missbruk under tonåren

Drogmissbruk bland ungdomar är ett allvarligt folkhälsoproblem i dagens samhälle. Tonåren är en mycket viktig tid i individens utveckling. Den avvikande livsföring användning av alkohol och narkotika ger skapar mer problem för en tonåring än för en vuxen. Ungdomens förmåga att fungera socialt påverkas, deras psykiska hälsa liksom skolgång och arbetsförmåga. Alkohol och andra droger stör utvecklingen hos ungdomar genom att utplåna skillnaden mellan arbete och lek genom att främja en falsk verklighetsuppfattning. Man befäster känslor som avskärmning och främlingskap. I början av ett missbruk kan man känna en positiv känsla, en helt ny värld öppnar sig och man känner sig som att man står över gängse fysiska lagar och sociala regler. Man hoppar av skolan och börjar jobba, bildar par och börjar umgås med andra missbrukare. Men allteftersom missbruket fortskrider ökar problemen och konflikterna med omgivningen. Man är snart inne i en ond cirkel med missbruk, arbetslöshet, ingen bostad mm… Det är som väl är bara en liten del av ungdomarna som går så här långt i missbrukarkarriären, dom flesta känner att det ät fel och börjar känna ansvarskänsla och mognad när missbruket börjar få konsekvenser för deras vardag och tar då avstånd från drogerna.

Vad gör man som anhörig eller vän när en närstående hamnar i ett missbruk

När man är ung och växer till en självständig individ är det många förändringar och ökande krav i samhället, men även nyfikenhet på sig själv och livet. T ex. lust att testa och utforska nya saker, experimentera. En version av vår tids ungdoms upptäckarlust och även en metod att själv se hur saker och ting fungerar är att testa droger. Det är både förbjudet och för många en flykt från verkligheten… Ett experiment med droger är en utmanade situation för både den unge och hans omgivning, familj, vänner och arbetskamrater. Man får nya historier att berätta om för kompisarna ”ofta överdrivna” och man får något eget, som föräldrarna inte vet något om. Ett missbruk av droger är ofta övergående pga att effekten inte var lika bra som förväntningen. När man som förälder får reda på att ens barn använder narkotika blir man oftast chockad och arg inför det nya man ställs inför. Men det viktiga är att inte fokusera på vilket ämne det handlar om utan mänskliga känslor, behov som är samma från generation till generation trots att trenderna förändras. Ungdomar blir ofta arga för att deras föräldrar har lagt sig i deras experiment, men mest besvikna blir dom vars föräldrar inte visar något intresse alls av vad barnen gör på sin fritid. Om man provar narkotika, är det ett tecken på att man har problem hemma? Självklart inte!! Nyfikenhet, äventyrslusta eller påtryckningar från kompisar är ofta tillräckliga orsaker. Endast en liten del av de som provar eller använder narkotika sporadiskt blir beroende. Och detta pekar på främst två saker:
 Man tröttnar ganska fort eftersom drogerna inte i något avseende motsvarar förväntningarna.
 Dom flesta minskar eller slutar på egen hand eller med lite hjälp av yrkeshjälpare.

Om situationen är för svår att lösa på egen hand eller med familjen kan man vända sig till ungdomscentrat, ungdomskliniken eller tala med en skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog eller studiehandledare. Kan familjen delta påskyndas oftast processen. Föräldrarna kan också få stöd som samtalsterapi, rådgivning mm.. Man ska inte se på den unges experiment med narkotika som ett fenomen som hör ungdomen till utan som ett tecken på svårigheter i den unges livssituation som inte skall förringas.

Sammanfattning

När man läser faktan om alkohol och droger ser man att ungdomen idag är alltmer villiga att prova droger än för 20 år sedan. Användandet går också längre ner i åldrarna, man hör talas om killar som sniffar lim när dom är tio år. Och detta händer idag i Sverige. Det största användandet är idag missbruk av hasch, bensodiazepiner och amfetamin. Missbrukar man flera olika preparat samtidigt har man också flera beroenden som längre in i missbruket blir allt svårare att komma ifrån. Man ser också ett stort problem i blandmissbruk som är alltmer förekommande idag. Detta gör ungdomen beroende av både alkohol och läkemedel, och man blandar många gånger för att förstärka effekterna på drogerna vilket kan medföra till livshotande situationer för dom inblandade. I början av ett missbruk används mest lättare droger för att senare eskalera till användning av tyngre och farligare droger. Men haschet i sig är vanebildande och hallucinogent vilket innebär att man kan få en s k haschpsykos som kan vara en timme upp till hela livet. Familjesituationen och vilka kompisar man umgås med spelar stor roll för ens egen utveckling, mognad och uppväxt. Har man en eller flera i familjen som använder droger och har växt upp under sådana förhållanden är det lätt att man ser det som normalt att använda droger även om det är förbjudet. Kan mamma och/eller pappa kan jag. Umgås man med kompisar som använder droger är det också lätt att falla för grupptrycket och därigenom börja använda själv. Konsekvenserna av ett missbruk i tonåren kan variera, men helt klart stör man kroppens egen utveckling vid ett längre bruk. Man tappa mycket i skolgången, man får svårt att följa med i undervisningen, man blir lätt irriterad och arg...

Egna funderingar och åsikter om ämnet

Jag har många gånger funderat på vad det är som gör att man börjar använda droger i ungdomen när man innerst inne vet om att man kan bli beroende och att det...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Missbruk bland ungdomar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Thompa Tesuss 2008-05-29

    Dålig statistik - Anonyma Alko

Källhänvisning

Inactive member [2003-12-08]   Missbruk bland ungdomar
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2540 [2018-01-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in