Kemiskt/biologiskt synsät

11845 visningar
uppladdat: 2003-10-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Problemformulering

Nu när jag ska läsa om Kemiskt- biologiskt synsätt, ska jag försöka att ta reda på hur det fungerar.

Jag skulle vilja veta: Hur det kemiska i kroppen fungerar?
Hur tabletterna påverkar människan?
Jag skulle vilja veta vad depressioner kommer av och hur man kan bota dem med kemibiologiskt synsätt?

Rapport

Neurologi = (vetenskapen om människans hjärna och nervsystemet). Det är här man bör börja för att kunna förstå människans funktioner och tankevärld. Våra tankar och känslor resulterar i en kemisk reaktion i nervsystemet. Man forskar mycket runt neurologi och läkemedel. Insikten om hjärnan och nervsystemets funktioner är viktigt för att kunna förstå människan. Redan under antiken hade man föreställningar om att psykiska fenomen har biologisk bakgrund. Aristoteles ansåg t.ex. att psyket styrdes av hjärtat, det var i alla fall en början på den kunskap vi har i dag.

Nervsystemet

Nerverna har till uppgift att skicka signaler. En nervcell har inte bara en cellkärna utan även en mottagare i form av små utskott (dendriter) som tar emot signaler från de andra nervcellerna. Signalerna skickas via (axonet) en tunnel liknande nervtråd som delar sig i många ändknoppar. Vid varje ändknopp är det ett litet mellanrum (synapsklyfta) för att nå nästa nervcells utskott (dendrit). När signalen når ändknoppen fortplantas den som en mycket svag elektrisk ström. För att komma över synapsklyftan ”byter signalen form”. Vid varje ändknopp finns det (synapsblåsor) som innehåller två olika ämnen; signalsubstans eller transmittorsubstanser. Dessa frigörs (elektrisk stimulans på synapsblåsan) när signalen ska hoppa vidare till nästa nervcell på så vis byter signalen form till transmittorsubstans. Denna substans tar sig nu vidare till nästa cells dendriter. Den mottagande nervcellen blir påverkad av det och dens ytter skikt (cellmembran) kan bli mer genomsläppligt, då skickas en ny signal till nästa cell. Påverkas membranet så att det blir mindre genomsläppligt skickas det en hämmande signal.
Cellerna skickar och tar emot många signaler åt gången, en signal kan sändas med en hastighet av 120 m/s. Axonet kan vara upp till en meter långt, ner till millimeter kort. Nervsystemet är väldigt komplext. Flera celler kan skicka signaler till samma muskel för att den ska röra sig korrekt. Det behövs även en återkoppling (feedback) från ryggmärgen och hjärnan. Det är ett fantastiskt samarbete som vi inte ens behöver tänka på.
Tänk dig en så enkel sak som att ta en glödlampa i din hand; hjärnan tänker ta glödlampan och så skickas signaler till handen. Du tar glödlampan utan att krossa den, varför? Samarbetet mellan olika celler, hjärnan och ryggmärgen talar om hur handen ska gripa, med vilket tryck det ska ske genom känseln m.m. Men allt sker för dig omedvetet.
Nervsystemet är uppdelat i olika delar; det centrala nervsystemet sitter i hjärnan och håller reda på kroppens flesta delar, alltså informationen från dem och till dem. Men de beslut som måste fattas snabbt är omedvetna och utgår från ryggmärgen; t.ex. om du bränner din hand på spisen skickas en signal till ryggmärgen som i sin tur returnerar en order (reflex) till musklerna att dra bort handen. En annan signal skickas till hjärnan och sladdrar om vad du gjort och det är då du känner smärtan.

Systemet utanför hjärnan och ryggmärgen kallas Perifera nervsystemet vilket är uppdelat i två system; Somato-sensoriska nervsystemet som styr skelettmuskulaturen och sinnesintrycken, det är viljestyrt och sköter förbindelserna med yttervärlden. Autonoma nervsystemet sköter samarbetet med organen t.ex. njurar, tarmar och magen (matsmältningen). Det är inner världen vilket vi inte kan kontrollera. Men det sägs att människor med ett sjätte sinne kan hela sig och bota sjukdomar, alltså även kontrollera innervärlden vilket jag tror på.
Det Autonoma nervsystemet har i sin tur två system, det sympatiska- och det para sympatiska systemet.

När det sympatiska systemet aktiveras förbereds vi för kamp eller flykt, muskelprestationen ökar lik så hjärtat och andningen men saliven minskar. Transmittorsubstansen frigör noradrenalin som kopplar på ”kampsystemet” och adrenalin frigörs som aktiverar ”flyktsystemet”. Dessa frigjorda ämne måste tas tillbaka av synapsblåsorna annars överaktiveras det sympatiska nervsystemet, vi blir överaktiva och upphetsade.

När det parasympatiska systemet aktiveras reagerar vi tvärtom, saliven ökar, hjärtat slår lugnare, tarmrörelser och magsafter kommer igång. Det är synapsblåsornas acetylkolin som orsakar detta. Det är substanserna om avgör våra reaktioner. Blir det fel på kroppens mekanismer t.ex. genom långvarigt användande av droger, kan resultatet bli bestående personlighetsförändringar.


Hjärnans utveckling och funktioner


Amerikanske neuropsykologen Paul MacLean urskiljer hjärnan i tre nivåer.
1a nivån Reptilhjärnan är den enklaste delen. Den innehåller hjärnstammen och mellanhjärnan som reglerar de livsuppehållande funktionerna så som hunger, tröst, sömn, sexualitet och temperaturreglering. Han menar att det är det samma som ormar och olika ödlor har.

2a delen är den tidigare däggdjurshjärnan eller så kallat Limmerska systemet. Den reglerar hormonellt styrda funktioner som fruktan, vrede och sexualitet. Sexualiteten påverkas ju även av reptilhjärnan vilket innebär att hjärnan kan bearbeta samma intryck i olika delar eller så kallat nivåer, samtidigt.

3e delen är den mest avancerade delen, hjärnbarken eller Cortex som den också kallas. Den står för det avancerade tänkandet och beslutsfattandet. Det är i 3e delen signalerna från kroppen landar på speciefika platser eller område. Om ett område i Cortex skulle bli skadat av t.ex. ett slag eller långvarit bruk av droger uppstår det ett handikapp på den kroppsdel som skickade signaler till det området. Får man en skada på tinningen kan tal förståelsen och skriftförståelsen rubbas vilket kalas för Afasi.

Cortex är som en skyddande hjälm för övriga hjärndelar. Den samordnar, överväger och fattar beslut. Cortex kan man kalla för jaget eller det medvetna planet, där allt sker med vår vetskap.
Primitiva känslor och upplevelser försiggår i de enklare delarna i hjärnan. Eftersom hjärnan bearbetar samma intryck på flera nivåer samtidigt kan det upplevas kluvet. Ta detta som ett exempel; En ung kvinna blir förälskad i en taxichaufför. Han är mycket vänlig mot kvinnliga passagerare, han öppnar dörren och flörtar tillbaka i vissa situationer. Den unga kvinnan drabbas av svartsjuka och revir tänkande, vilket hon vet är absurt. Taxichauffören måste serva sina kunder för att få ihop pengar till parets leverne. Kvinnan skäms på grund av sina tankar, hon har lärt sig att svartsjuka är fult och att hans jobb är vikigt. Hon visar inte sin svartsjuka och säger inget nedlåtande till honom.

Cortex styr i detta fallet, det yttre beteendet med förnuft, medan de mer primitiva hjärndelarna styr känslorna. Här har ingen hjärnnivå tagit överhanden, hon är medveten om situationen. Men det finns en risk att de primitiva delarna tar överhand om mannen kramar en stamkund eller gör något annat opassande.
Med grunderna i hur hjärnan och nerverna fungerar kan man få ett hum om hur våra känslor och kroppskemi hänger samman.

Nu ska jag utifrån depression försöka att klargöra hur man använder sig av kemibiologiskt synsätt för att bota det tillståndet.

Depression

Vad är en depression? Förenklat kan man beskriva det så här; man är oftast nedstämd och saknar livets glädje. Men symtombilden är väldigt varierande från person till person. En del människor får plågsamma sömnsvårigheter, andra sover mer än normalt. Vissa tappar aptiten och avmagrar, andra äter för mycket och lägger ut sig, dessa effekter får en inte att må bättre. Några av de vanligaste symtomen finns uppräknade i ett diagnossystem som kallas DSM-IV listan har 9 punkter och man ska uppfylla fem av dem för att det ska klassas som depression.
1:a. Nedstämdhet, irritabilitet
2:a. Svårigheter att känna intresse oh tillfredsställelse
3:e. Förändrad aptit
4:e. Sömnsvårigheter eller ökad sömn
5:e. Rastlöshet eller orörlighet
6:e. Trötthet, nedsatt energi
7:e. Känsla av värdelöshet, skuldkänslor
8:e. Koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet
9:e. Tankar på döden

Men det finns även andra symtom som inte ingår i listan för att ställa diagnosen. T.ex. Ängslan och oro för småsaker, nervositet med kroppsliga symtom m.m. Det finns människor som har både fler eller färre symtom, listan är bara en hjälp för att ställa en diagnos. Men för att det ska räknas som ett allvarligt tillstånd ska symtomen vara ihållande under en längre tid, minst två veckor. Man betecknar en depression som kronisk om den fortsätter i mer än 2 år med minst fem av de nio symtomen på DSM-IV. Depressionssjukdomen är oftast periodisk vilket menas att man har återkommande perioder varvat med friskt tillstånd i mellan.
En behandling av depression ska inte bara behandla dåvarande period utan även förebygga för nästa. Om en depression får blomma fullt ut är risken ännu större att nervsystemet blir sårbart och en ny period har lättare för att bryta ut. Den första depressionen bryter vanligen ut i 20års åldern men den kan komma när som helst. Utan behandling eller felbehandling brukar en period hålla i sig under lång tid (ca 9 månader), men det varierar. Depression kan delvis vara ärftligt, i vissa släkten är det väldigt vanligt men i andra sällsynt.

Kan depression behandlas med kemibiologiskt synsätt?
Ja det går i de flesta fall. Forskning har påvisat att antidepressiva läkemedel kan fungera. Medicinering med antidepressiva läkemedel är det ”naturliga” vilket menas att det går till roten med det onda och behandlar orsakerna.
Läkemedlet påverkar bristen på vissa signal- eller transmittorsubstanser i det centrala nervsystemet t.ex. ämnena Serotonin och noradrenalin. I många fall minskar symtomen eller försvinner vid medicineringen. Men symtomen kan återkomma igen när man avslutat medicineringen.

Varför får vi brist på Serotonin?
Det kan vara störningar i kroppens kemi. Regleringen av den finare hjärnstrukturen ser ut att ha misslyckats vid depression. Cellerna ter sig utbrända och lyckas inte att anpassa kopplingarna. Felaktig kost eller en viss genetisk programmering, kanske kombinationen av båda delar. Motion, kosten och hur vi lever kan ha stor betydelse om vi ska drabbas av depression. Sömnbrist och näringsbrist kan orsaka Serotoninbrist i hjärnan. En annan teori till att substansen sjunker är att man upplevt en svårighet t.ex. skilsmässa, en närståendes död m.m. vilket på en psykisk nivå upplevs som depression. Här utesluter man inte medicinering men samtalsterapi för sorgarbetet, hjälp att förändra livssituationen kan stärka psyket.

Att behandla med läkemedel

Den finns en mängd skräddarsydda läkemedel på marknaden som är effektiva mot depression. Antidepressiva läkemedel har en dominerande roll i modern behandling även om det finns andra alternativa metoder. Våran intuitiva reaktion brukar skrämma oss när vi tänker på piller. Att behandla med läkemedel förr förde med sig en del obehagliga biverkningar, läkemedlen kallades för tricykliska medel. Den positiva effekten kom inte i början men det gjorde biverkningarna. För att undvika biverkningar var det vanligt att man började med en liten dos som man sedan ökade successivt. Att man inte blev bra direkt berodde på att det tog en viss tid för nervsystemet att ställa in sig. Vid normala doser behövde man inte vara rädd för några farliga biverkningar. Man behövde inte vara rädd för att bli beroende, medicinerna var inte beroende framkallande. Det man kunde råka ut för som är biverkningar var; trötthet, yrsel, muntorrhet, svårigheter att kasta vatten, förstoppning, ökad aptit och viktuppgång. Dessa biverkningar skulle avta annars var det klokt att byta läkemedel. Numera vet man att de tricykliska preparaten påverkade flera av hjärnans signalämnen men de flesta av dessa påverkningsfaktorer var onödiga och gav mest biverkningar. Men två av effekterna var intressanta att forska vidare på, de som påverkade noradrenalin och serotonin. De tycks reglera upplevelser av obehag och behag, aktivitetsnivån, sömnen, aptiten m.m. Troligen leder en låg serotoninfunktion i hjärnan till lätta psykiatriska sjukdomstillstånd. En ny grupp av preparat utvecklades som kallas ”Selektiva serotonin-upptags-hämmare” eller SSRI. Med dessa läkemedel har biverkningarna blivit mindre, med det förekommer ändå. En del kan uppleva illamående och andra kan få sömnsvårigheter i början av medicineringen. Sexuella svårigheter i form av minskad lust och svårigheter att få utlösning eller orgasm, förekommer. Något positivt är att medlet inte minskar reaktionsförmågan eller dämpar intellektet, och det hindrar en inte ens att kunna uppleva negativa känslor. Det finns olika typer av antidepressiva medel, en del påverkar bara de nervceller som utsöndrar serotonin och tillåter inte synapsblåsorna att ta tillbaka serotoninet (vilket är det normala, att ta det tillbaka). Detta sker en timme efter första tabletten man tagit, men det tar tid att programmera om cellerna, därför får du inte den goda effekten direkt. Andra läkemedel påverkar både serotonin- och noradrenalinsystemet. Det finns preparat som påverkar dendriterna på nervcellerna (mottagarna) som normalt fångar in serotonin och noradrenalin. Det går inte att förutse vilket preparat som passar patienten bäst, det måste provas fram. Hur länge man ska medicinera är lite olika, men för att undvika återfall bör man fortsätta minst 6 månader efter att man blivit ”frisk”. Man bör förebygga med medicinering om man har haft 3 eller fler återfall de sista 5 åren, det vill säga att medicinen ska fortgå under flera år, oftast och helst livet ut (”tur att de inte är beroende framkallande”). Detta är för att vidmakthålla ett ”normalt” stämningsläge.


Egna reflektioner

Till att börja med vill jag ge ett stort tack till min lärare (Mats N) som gav mig möjligheten att studera depressioner ur kemibiologiskt synsätt! Det har varit ganska stort men övergripligt områd...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kemiskt/biologiskt synsät

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-10-28]   Kemiskt/biologiskt synsät
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2387 [2018-10-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook