Kärnvapen

11 röster
22087 visningar
uppladdat: 2000-09-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Kärnvapnet är världens effektivaste och farligaste vapen. Dess enorma räckvidd och fascinerande konstruktion har dödat många oskyldiga människor under årens lopp. I den är uppsatsen tänkte jag gå igenom dess konstruktion, historia och lite annat om Vapnet med stort V. Men både vätebomben, neutonbomben och atombomben hittar vi under kategorin kärnvapen. Hur det går till att framställa ett sådant här massförstörelsevapen är egentligen hemligstämplad information, men med viss hjälp från några Internethemsidor ska jag göra ett försök.



Framställning/Tillverkning/Funktion

Basen i den komplicerade processen att tillverka en atombomb är att klyva en atom, en tung sådan, till exempel Uran 235 och Plutonium 240. Detta kallas fission. Eftersom atomen är så liten kan man inte använda något fysiskt instrument, utan istället använder man en neutron, som skickas genom atomen som ska delas. Detta resulterar i att flera nya atomer och neutroner bildas, samtidigt som det utsöndras energi från klyvningprocessen. Denna energi är över tusen gånger mer än från konventionella bomber, vilket beror på att atomerna fortsätter att klyvas under en tid. Det hela blir som en lång kedjereaktion med avsikt att förstöra målet.

En vätebomb är ännu kraftigare än atombomben och fungerar ungefär likadant, men bakvänt. Där slår vätet ihop sig själv när en viss energimängd nåtts och tillslut bildas helium.

För att bomben inte ska explodera av naturligt sönderfall delas den kritiska massan (som faller sönder av sig själv, och för rent uran-235 är 52 kg) in i flera mindre delar, som sedan sammanförs av en ”vanlig liten” sprängning när det är dags. Därför finns också en mängd säkerhetsfunktioner för att förhindra att bomben exploderar innan den skall, och ytterligare en mängd mekanismer för att få bomben att explodera när den skall.



Vidare gäller det konstruktionen av själva bomben. Principen är att man blixtsnabbt sammanför delar av sprängmedlet, så snabbt som möjligt, eftersom ju snabbare man för ihop delarna desto effektivare blir bomben. Teoretiskt låter det enkelt, men de tekniska problemen i praktiken är stora. Materialet i bomben måste vara mycket rent, den tekniska precisionen mycket stor och så vidare. För allt detta behövs specialutbildade tekniker och forskare.



När då bomben är i luften är det viktigt att kunna bestämma när den ska explodera. Som jag tidigare nämnde finns avancerad mekanik inom bombens hölje, bland annat avfyrningsanordningen. För att få bomben att explodera på en bestämd höjd kan man använda sig av många olika konstruktioner. En av de enklaste är en sk Aneroid-Barometer som bestämmer höjden i form av tryckskillnader. Nu förtiden använder man sig dock av mer avancerade apparaturer, antingen en radar, eller (som troligtvis stormakterna använder sig av) satellit-triggering, alltså när bomben når marken skickar satelliten en detonationssignal till stridsspetsen.



Konsekvenser

Kärnvapen är både älskade och hatade, och har alltid fått enormt mycket publicitet i media, vad det än gäller. Den mest kända atombombningen är den Amerika genomförde mot Hiroshima. Fortfarande dör där fler människor i leukemi orsakat av den radioaktiva strålningen än i resten av Japan, ett bevis på hur fruktansvärda konsekvenserna av kärnvapen blir. Totalt dog 170 000 människor i Japan av atombomberna.

Se också på Frankrikes provsprängningar ute i Medelhavet, där en våg av protester mot president Jaques Chiraq forsade in från hela världen. Dessa konsekvenser tänkte man nog inte på när man uppfann den första atombomben Gadget.



Historik

Den första kärnklyvningen som skapades av människohand skedde i en källare under en squashbana i Chicago, den 2 december 1942. Det var två europeiska fysiker som hade konstruerat en kärnreaktor av grafit. Den levererade visserligen enbart så mycket energi som en vanlig glödlampa behövde, men det var ett enormt framsteg inom kärnfysiken. De båda fysikerna var flyktingar från fascisteuropa, precis som så många andra vetenskapsmän vid den tiden. Enrico Fermi flydde till USA år 1938 från Italien. Den andra fysikern var ungraren Leo Szilard (bild ovan) som hade flytt från Nazi-Tyskland. Det var Szilard som såg de stora perspektiven, och han var med och övertygade President Roosevelt att stödja utvecklingen av atombomben.

Utvecklingen därefter gick mycket fort, och bombutvecklingen fortsatte på Manhattan och sen i New Mexico. Där leddes produktionen av Robert Oppenheimer, som anses som en av vår tids främsta vetenskapsmän. Utvecklingsteamet, som bestod av 150 000 man, tog fram tre bomber, en test variant och två avsedda för krigsföring. Faktum är att de samtidigt arbetade parallellt med ett projekt som skulle kunna leda fram till en potentiell fusionsbomb (motsatsen till fission, se vätebomb).

Efter tre års utveckling och forskning kom dagen då världen skulle få skåda den första atombombssprängningen (med definitivt inte den sista) någonsin.



Testet skedde vid Jornada del Muerto Trail (Dödens Färd) vid The Almagordo Bombing Range, New Mexico. Gadget, som bomben hette, byggdes på plats vid detonationsplatsen där man reste ett 100 fot högt torn där bomben placerades. Testsprängningen skedde kl 5:29:45 på morgonen. För Oppenheimer och hans team handlade det om en vetenskaplig triumf, men när man såg molnet och ljusskenet insåg de flesta inblandade vad de hade åstadkommit, och vad det kunde leda till Flera av fysikerna och teknikerna bakom projektet kom senare att engagera sig i motrörelser mot kärnvapenpolitiken och utvecklingen av nya bomber.



Little Boy och Fatman

Bomben som skulle släppas över Hiroshima var av helt annan design än Fatman/Gadget. Planet som skulle släppa bomben över Hiroshima var en B-29 nr 82, döpt (mycket motvilligt mot andrepilotens vilja) till 'Enola Gay' efter förstepiloten Tibbets mor.

Nu på senare år har sagts att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var en maktdemonstration mot USA:s framtida fiende Sovjetunionen, istället för som USA då hävdade, en räddning på miljontals amerikanska soldaters liv. De liven fick istället oskyldiga japaner betala.

Den bomb som släpptes över Nagasaki kallades Fatman och var betydligt mer effektiv än Little Boy. Dess konstruktion påminde om Gadget. Målet för Fatman var den stora vapenfabriken, som för övrigt var det enda militärmålet i Nagasaki.



Ryssarna sprängde sin första atombomb 1949, men de hade varken kunskap eller pengar att ta fram en egen modell. Nej, ryssarna infiltrerade utvecklingsbasen Los Alamos i New Mexico, med hjälp av några spioner som stal ritningarna Ryssland sedan använde.

De kallade den RDS-1, Reaktivnyi Dvigatel Stalina, eller som det betyder på svenska, Stalins Raketmotor



Vätebomben

Så fort man gjort klart atombomben började arbetet med den ännu mer avancerade och farliga vätebomben, men självklart avsatte inte USA lika stora resurser på projektet som man hade gjort under kriget. arbetade parallellt med ett projekt som skulle kunna leda fram till en potentiell fusionsbomb (motsatsen till fission). Bombdesignen döptes till Super. Så var situationen fram till 1949 då Sovjetunionen sprängde RDS-1, vilket var slutet på USA’s monopol på kärnvapen. Då blev det plötsligt ett politiskt mål för President Truman, och han uttalade att USA skulle fortsätta att utveckla vätebomben, trots protester från diverse fysiker bl a Robert Oppenheimer. ”Atombombens fader” tyckte att man skulle lägga ned projektet efter att ha sett atombomben. Även om Oppenheimer inte bidrog gjorde andra det, och den första vätebomben stod klar år 1951.



Olika länders kärnvapenresurser

Av jordens alla kärnvapen innehar USA och Ryssland hela 98% av dem. Drevet efter att tillverka så många atombomber och andra kärnvapen som möjligt trissades upp under det kalla kriget när båda supermakterna trodde att den andra skulle anfalla. Nu när kriget är över har länderna 1994 skrivit på en överenskommelse, som innebar att man programmerade om de stationära kärnvapnen så att de inte längre är riktade mot den andre.

Det är bara symboliskt, eftersom man lätt kan programmera om så att de är riktade mot fienden igen. På grund av ekonomiska skäl har Ryssland dragit in på tillverkningen av kärnvapen och mycket av deras arsenal är inte andvändardugligt, utan kräver ”underhåll” för att kunna fungera.

Idag är det bara Frankrike och Kina som aktivt fortsätter testa kärnvapen. Det är svårt att veta exakt hur många kärnvapen som finns, men här kommer en någotsånär tillförlitlig sammanställning :







Totala antal stridsspetsar byggda 1945-1993



USA 70 000

Sovjetunionen 55 000

Frankrike 1 100

Storbritannien 835

Kina 600

Övriga ?

Summa 127 535+



Nuvarande Arsenaler (1995)



Land Aktiva Inaktiva

USA 8.750 6.000

Fd Sovjet 7.350 17.000

Frankrike 485 ?

Storbritanien 300 ?

Kina 425 ?

Summa: 17.195 23.000+

Totalt: 40.195+



Andra länder man misstänker/vet innehav av kärnvapen är Indien, Israel, Libyen, Pakistan, Nordkorea, Argentina, Brazilien, Syrien, Sydafrika, Iran samt Irak.



Slutsats

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kärnvapen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-09-18]   Kärnvapen
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=226 [2018-10-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook