Islam, Kristendom, Judendom, Hinduism och Buddhism. En analys om likheter och olikheter

124 röster
259811 visningar
uppladdat: 2003-09-02
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Islam, Kristendom, Judendom, Hinduism och Buddhism.


En analys om likheter och olikheter.
























Hanna-Helena Jonsson, 9C
Varför en analys?
Religion är kanske alltid ett aktuellt ämne men med alla de oroligheter som pågår i världen för tillfället är det intressantare än vanligt.
Vad ligger bakom alla dessa idéer om heliga krig?
Varför kan inte olika religioner och folkslag samsas?
Kanske kan inga svar ges men vi kanske kan komma svaret litet närmare?

Frågor att arbete med:
För att analysera dessa religioner skall jag börja med att berätta litet om dem och deras seder varpå jag med några enkla exempel skall framför likheter och olikheter mellan dem.

Hur ser de på gud?
Hur ser de på världen?
Och kanske mest intressant:
Hur ser de på varandra?


På nästa sida väntar en kort inledning innan jag börjar med mitt försök till en enkel och intressant granskning.
























Inledning:
När man studerar ett ämne handlar det oftast om att berätta vad som är rätt och vad som är fel. När man jobbar med religion är det en helt annan sak. Ingen vet vem som har rätt, om någon alls har rätt eller om de kanske har rätt allihopa. Ingen har ju bevisat att det finns någon gud, ingen har motbevisat det.
Samtidigt som detta gör ämnet svårt blir det också särskilt intressant. Vad är det egentligen som människor tror på?
För alla tror ju på någonting, ateism är ju faktiskt också någonting man tror på.
I vilket fall som helst så är religion ett så väl förbryllande som intressant ämne.
Vad var det egentligen som fick någon att tro så här?
En del saker kan verka rent absurda, men för den som grundade just den saken var det kanske alldeles glasklart.

Nåväl, nu skall jag inte pladdra på mer om detta utan göra ett försök till en analys i stället!

Hanna-Helena Jonsson, 9C











Gudsuppfattning:

Judendom:

”Hör Israel! Herren, vår gud, Herren är en”

• Gud är hela världens skapare.
• Gud är allsmäktig, allvetande och samtidigt närvarande överallt.
• Gud bryr sig om människorna.
• Det går alltid att nå gud med bön.
• Man inser inte alltid att gud svarar.
• Gud varken kan eller får avbildas.
• Hans namn uttalas inte.

Troende judar säger t. ex.:
”Du, som bevarar”
”Fader”

Gud skrivs ofta: G-D

Gud uppmanar människan att vara helig för han är helig och människan skapades i guds avbild. Livet skall tas på allvar och alla skall bidra till att skapa ideal samhället.

Man känner inte till något syndafall, man kan välja att vara god. Även om man bryter mot lagar väntar inget helvete, men det finns sätt att rena själar från ondska.

Man talar sällan om evigt liv vid slutet men en gång skall gudstroende, inom olika religioner uppstå för ett evigt liv i guds närhet.

Min reflexion:
Är att judarnas gud verkar vara en god gud som bryr sig om sina människor, jag reagerar också på att det står att gudstroende inom olika religioner skall uppstå för evigt liv i guds närhet. Inte att bara dom som är judendomen pedantiskt trogen.










Islam:

”I Allahs, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn…”

• Den barmhärtige Förbarmaren.
• Den allsmäktige, allvetande skaparen.
• Den rättvise.
• Den generöse.
• Den vise.
• Den förlåtande.

Ordet Allah betyder gud på arabiska.

Gud har satt människan som sin ställföreträdare. Man skall använda sitt liv för att man själv och alla andra skall få del i skapelsen. Om alla följer guds vilja får vi leva i harmoni.

Människan kan välja mellan gott och ont. Så har gud skapat oss. Vi frestas att begå illgärningar men för det har Gud givit oss vårt förnuft, därför kan alla be Gud om förlåtelse.

Gud är barmhärtig och förlåter gärna.

Mellan människan och Gud finns inga hinder.

Min reflexion:
Även här är Gud god och förlåtande. Man skall följa Guds vilja för att få leva i harmoni.
















Kristendom:

”Fader vår som är i himmelen, helgat vare ditt namn, ske din vilja så som i himmelen så ock på jorden…”

Synen på Gud skiljer sig inte så mycket från de tre andra västliga religionerna.

• Han har skapat världen och han bryr sig om den.
• Han gav oss människor lagar vi skulle följa.

Men religionerna skiljer sig i synen på Jesus. Alla säger de att Jesus var en människa men enligt Kristendomen var Jesus också gudomlig. Speciellt för de kristna är alltså deras syn på Jesus.

Gud: Fadern, Sonen och Den Heliga Anden.

Syndafallet gjorde så att människorna hade svårt att få kontakt med Gud, som därför kom till jorden i form av Jesus. Genom Jesus kan människorna bli frälsta. Eftersom Jesus dels är en människa och dels Gud själv så har han funnits sedan Skapelsen, precis som Anden.

Guds Ande möter de troende kristna i kyrkan.

Gud: Treenigheten.

Det finns en ond makt: Satan.

Gud skapade människan till sin avbild, vi fick fri vilja och redan i urtiden valde vi att inte lyda Gud. Det nära förhållandet mellan Gud och människan bröts. Jesus gjorde så att förhållandet mellan Gud och människorna återupptogs.

Min reflexion:
Den här Guden kan vara god men han har inte lika nära förhållande till sina människor som de andra västliga religionerna, han är dock rättvis.












Hinduism:

Jag är vätan i vatten. Jag är solen liksom månens glans.

• Det finns många gudar/gudinnor.
• Gudabilder är viktiga.
• Många gudar är lokala, dyrkas bara på en viss plats.
• Man offrar mat till gudarna.
• Gudarna/Gudinnorna hjälper människorna.
• Viktigast är Brahma, Vishnu, Shiva och Devi.

Till skillnad från de västliga religionerna har vi här en polyteism, det vimlar av gudar och gudinnor, från skapar guden Brahma till okända, lokala gudomligheter.

Det gudomliga kallas Brahman och den finns ”överallt och i allting”. Själen, Atman är även den en del av Brahman.

Brahma: Skapar guden, har skapat universum och liven där. Han har fyra ansikten för att se åt alla väderstreck. Brahma dyrkas inte som de andra gudarna, han återkommer nästa gång världen skapas.

Vishnu: Många miljoner hinduer ser Vishnu som den ende guden. Han bevarar världen och ser så att den fungerar.

Shiva: Är lika populär, förstöraren och återskaparen. Han är även förstöraren som en dag skall utplåna jorden. Särskilt de indier som ägnar sig åt meditation och yoga, dyrkar Shiva.

Devi: Den stora gudinnan uppträder i många gestalter. En av dem är den skräckinjagande Kali, en annan krigargudinnan Durga, hon kan också vara god och välvillig, då är hon Lakshmi eller Parvati.

Jag finner ingen ond gud, ingen ”Djävul”.

Dödens herre heter Yama, han var även den första människan på jorden.

Min reflexion:
Är att detta verkar vara en mycket gammal religion. Som någon av de gamla mytologierna, med en mängd gudar och ännu fler gudasagor.




Buddhism:

Till insikt har förutan hjälp jag nått, vem skulle väl min lärare vara…Själv jag den bästa läraren är.

Mest speciell av de religioner jag tittat på är dock buddhismen, av den enkla anledningen att religionen inte har någon gud.

Istället har man en profet: Buddha. Men alla kan dock även de bli en Buddha. På ett sätt dyrkar man kanske de upplysta, men de är ändock inte gudar.

Min reflexion:
Svårt att analysera till de andra religionerna där gud/gudarna har en central roll i livet.


























Analys:
Likheter:
• Alla de västliga religionerna är monoteistiska.
• Gud/Gudarna hjälper människorna om människorna förtjänar.
• Gud/Gudarna är mäktiga.
• Gud/Gudarna har gett oss heliga skrifter.
• Alla strävar efter deras egen form av ”paradis”.
• Alla har de profeter.

Olikheter:
• Hinduismen är en polyteism.
• Buddhismen har ingen gud.
• Kristendomens gud har sämre kontakt med människorna än de andra västliga religionernas gudar.
• Buddhismen handlar inte om att göra någon gud till viljes, du hjälper dig själv till nirvana för din egen skull.
• Judarnas gud får inte avbilda, hinduiska gudabilder är viktiga.

I väst:
I väst verkar det snarare vara människorna som är olika än Gudarna. Judarna har en god kontakt med Gud men så känner de heller inte till något syndafall.

Människan har i de västliga religionerna fått ett stort ansvar när de är skapade i Guds avbild. Enligt Islam har de även fått i uppdraga att förvalta världen.

Enligt Judarna har det inte förekommigt något syndafall.

Enligt Muslimerna bad Adam och Hawwa (Eva) Gud om förlåtelse och sattes då på jorden som hans ställföreträdare.

Enligt de Kristna kördes Adam och Eva ut ur Paradiset och människan förlorade då den nära kontakten med Gud, som dock repareras en del under Jesus livstid.

Judarna har alltså inget att skämmas för i den frågan.

Muslimernas Gud är ändock en förlåtande Gud.

De Kristnas Gud är strängare.

I öst:
Eftersom det finns så många gudar i hinduismen är det svårt att skriva något speciellt om Gud. Men Hinduismen skiljer sig på det viset att gudarna, så som i gamla mytologier, lever liv opåverkade av världen. De har relationer till varandra och verkar på något vis, trots sin makt, mänskligare.

Att skriva något om buddhismen är svårt eftersom det faktiskt inte finns någon gud. På något vis påminner det mer om en filosofi än en religion.

Båda tankesätten är mycket olika de västerländska.
Grundläggande tankar:

Judendom:
Man skall ära Gud och måna om rättvisan. Ingen får mörda, stjäla eller begå äktenskapsbrott.

Dessa regler vart givna till Noa efter syndafloden och gäller alla, hela mänskligheten.

Det finns även många regler som bara gäller Judarna, de skall upprätthålla det förbund som slöts med Gud vid Sinaiberg. Huvudreglerna är de tio budord som finns i Tora.

Judendom är en religion för ett enda folk, de är Guds språkrör till männskligheten.

Ljus och eld symboliserar den gudomliga närvaron.

Islam:
Koranen:
”Gudfruktig är den människa, som tror på Gud på den yttersta dagen, på änglarna och på boken och på profeterna.”

”Gudfruktig är den som ger bort sin egendom, hur kär den än är, till släktingarna, till de faderslösa, fattiga, vägfarande och tiggarna.”

”Gudfruktig är den som förrättar tidebönen, ger allmosan och uppfyller sina avtal. Som är tålmodig i sorgen, motgången och i nödens tid.”

Det finns fem grundregler för en muslim:
• Trosbekännelsen, Shahanda, som är den viktigaste.
• Bönen, Salat.
• Fastan, Sawm.
• Allmosegivandet, Zakat.
• Vallfärden, Hajj.

Människan är Guds ställföreträdare.

Man skall leva sitt liv efter Guds önskan så får vi leva i harmoni.







Kristendomen:
Vi har en fri vilja och kan skilja mellan det onda och det goda. En Kristen skall sträva efter att göra det rätta.

Man skall älska Gud och sin nästa som man älskar sig själv, detta budskap finns även inom Judendomen, men vid syndafallet blev människan förvandlad och kan inte själv leva nära sin Gud.

Jesus besegrade det onda, han dog och återuppstod, människan kan göra det samma. Den som är döpt och troende får evigt liv efter sin död. Det är Jesus som möjliggjort detta.

Det är Gud som frälser människan.

Gud är, i alla sina uppenbarelser, kärlek.

Guds nåd är nödvändig.

Det finns en ond makt, Djävulen.

Jesus Kristus var gudomlig.




Kristen gravplats, kanske kom den själ vars kropp vilar här till himlen…

Hinduism:
Bakom allt i universum finns brahman – det gudomliga. En andlig kraft som genomströmmar allt.

Vid döden övergår själen till en annan kropp, reinkarnationen är en viktig del av tron.

Livet är indelat i fyra stadier, Lärjunge, Familj, Andliga studier och när man närmar sig slutet i det sista stadiet skall man lämna det materiella och bli kringvandrande munk, koncentrera sig på att bryta kretsloppet.

Hinduer är indelade i fyra kaster, ursprungligen; präster (brahmaner), krigare (kshatrya), de som sköter handel och jordbruk (vaishya) och tjänare och övriga (shudra).

Varje handling en människa gör, dålig eller god, ger resultat, Karma. Det är din karma som avgör i vilket kast du skall återfödas. Dåliga handlingar kommer tillbaka som dålig karma och goda handlingar resulterar i god karma.



Buddhism:
Även här finns reinkarnationen och målet är att ta sig ut ur den. Siddharta Gautama, Buddha, var från början hindu, vilket gör att buddhismen, som ju faktiskt är en utveckling ur hinduismen har vissa likheter.

Som i hindu är det din karma som avgör till vad du skall återfödas. Men det är ingen gudomlig, odödlig själ (atman) som återföds utan din karma.

En annan del av trons grund är de fyra ädla sanningarna; Sanningen om lidandet, sanningen om lidandets uppkomst, sanningen om befrielsen från lidandet och sanningen om den åttafaldiga vägen.

Den åttafaldiga vägen berättar om hur en buddhist skall leva.

Genom att följa dessa regler kan man slutligen nå religionens mål; uppvaknandet och nirvana.



























Analys:
Likheter:
• I de religioner som har gud/gudar skall man sträva efter att följa guds/gudarnas vilja.
• I väst finns för de gudfruktiga ett liv efter detta.
• Man har en fri vilja och kan välja att vara ond eller god.
• Människan är Guds avbild i väst, inom hinduismen och buddhismen högkastig.
• Inom både hinduism och buddhism återföds man gång på gång.
• Inom både buddhism och hinduism resulterar ens handlingar i karma.

Olikheter:
• Islam säger att de är Guds ställföreträdande, de Kristna är utkörda ur paradiset, Judarna är Guds språkrör.
• Kristendomen pratar om en ond makt, djävulen.
• Kristendomen anser att Jesus var Gudomlig vilket skiljer sig från de andra västliga trosuppfattningarna.
• Judarna har vissa regler som gäller alla och vissa som bara gäller Judar.
• De västliga tror inte på rekarnation eller karma.
• De östliga har inget paradis.
• De västliga vill ha evigt liv, de östliga vill komma ur återfödelsens cirkel.






















Riter och Högtider:

Judendomen:
Sabbaten:
På fredags kväll tänds sabbats ljusen och bordet är dukat med god mat. Fadern välsignar barnen och läser en bön över en vin bägare och två flätade bröd. Man äter sedan och mellan rätterna sjunger man andliga sånger.

På lördagen är det gudstjänst i synagogan i två-tre timmar. Men det är friare än i svenska kyrkor. Man kan både komma och gå under olika tider.

Efter gudstjänsten umgås man med sin familj och sina vänner. Att arbeta är inte tillåtet, det är däremot tillåtet att studera religion eller/och njuta av sitt liv.

På lördagen vid skymningen avslutas sabbaten med en ceremoni, en vin bägare fylls så att den flödar över, det symboliserar hur fylld av framgång den kommande veckan skall vara.

Omskärelse:
Pojkar omskärs när de är åtta dagar gamla. Sedan får de sina namn. Utanför Israel har Judar ofta två stycken namn, ett till vardags och ett hebreiskt.

Att upptas i vuxen världen:
När en pojke bli tretton år får han läsa ett avsnitt ur Tora i Synagogan. Han kallas Bar Mitsva eller ”Budets son”.
Bland liberala Judar kan numera flickor bli ”Bat Mitsva” eller ”Budets dotter”.
De skall nu följa den Judiska lagen såsom vuxna.

Döden:
Den döda kroppen bör inte brännas. Obduktion bara om det är nödvändigt att fastställa dödsorsaken eller om det kan hjälpa vetenskapen. Den döde sveps i en enkel klädnad. Gravplatsen skall vara ostörd för all framtid. Ibland läggs liket ned utan kista.

Hanukka, Ljusfesten:
Firas till minnet av följande händelse:
En främmande makt hade erövrat Jerusalem och vanhelgat templet. Men år 164 f.Kr. kunde man återinviga templet. En liten oljeflaska med olja för att räcka för en dag brann i åtta.
Man firar Hanukka i åtta dagar.
Hanukka äger rum nära den Kristna julen. Barnen får gåvor och man har åtta ljus som man tänder ett om dagen tills alla brinner.








Den Judiska Påsken:
Den Judiska Påsken eller Pesach, är till minnet av då Israels barn befriades ur slaveriet hos egyptierna. Helgen kallas ”Det osyrade brödets högtid”. Under sju dagar får inget syrat bröd finnas i huset.

Höjdpunkten är måltiden Seder. De framdukade rätterna symboliserar olika saker ur historien:
Charoset:
En blandning av malda äpplen, nötter och kryddor representerar murbruket som användes när man byggde de egyptiska städerna.

Saltvatten:
I en skål är de tårar som fälldes av folket.

Bittra örter:
Är slaveriets bitterhet.

Matsa:
Osyrat eller ojäst bröd är det bröd som inte hann jäsa vid flykten.

Man äter och det yngsta barnet frågar:
- Varför är denna natt så olik alla andra nätter?
Fadern berättar nu historien.
Och kvällen avslutas med hälsningen: Nästa år i Jerusalem!









Islam:
Omskärelse:
Påbudet att muslimer skall omskäras finns inte i Koranen utan i en Hadith, en del av profetens tradition. Det skall ske några dagar efter födseln, i Turkiet vid tio års ålder. I Indonesien är det däremot ovanligt

Döden:
En troende släkting eller en Imam kan läsa Koranen för en döende, inte en icke troende. Den döde skall sedan av en muslim tvättas på ett särskilt sätt.

Begravningen sker snart efter dödsfallet, man begravs på höger sida med ansiktet mot Mecka och på en egen begravningsplats eller på ett eget område på en kyrkogård.

Offerhögtiden:
Djur slaktas till minnet av Ibrahims starka gudstro. Han var Gud så trogen att han var beredd att offra sin son.

Maktens natt:
Då profeten fick sin kallelse av ängeln Gabriel. Troende brukar stanna i Moskén hela natten.

Fastebrytandets högtid:
Firas i tre dagar vid Ramadans slut. Då påminns man också om att betala Zakat för att hjälpa dem i nöd.






















Kristendom:
Sakramenten:
I Sakramenten är Gud närvarande på ett hemlighetsfullt sätt.
Den katolska kyrkan och den ortodoxa erkänner sju sakrament.
I svenska kyrkan erkänns bara två:
• Dop.
• Nattvard.

Julen:
Man firar Jesus födelse. De flesta religioner är tillåtna att fira Jul.

Dopet:
Man tas upp i den kristna kyrkan. En kristen kan bara döpas en gång.

Konfirmation:
Ungdomar i fjortonårs åldern bekräftar sin kristna tro. Nära på hälften av Sveriges ungdomar konfirmerar sig.

Kristen påsk:
Den största kristna helgen till minnet av Jesus lidande, död och återuppståndelse. Helgen förbereds med en fasteperiod.
























Hinduismen:
Diwali:
En nyårsfest till Lakshmis ära i oktober eller november. Man firar i fyra dagar och varje natt tänds massor av lyktor.

Navaratri:
En nionätters fest i september eller oktober då man firar Durgas seger över demonen.

Janmashtam:
Krishnas födelsedag i augusti eller september.

Ganesha Chaturthi:
En fest i tio dagar tillägnad Ganesha, är särskilt stor i södra Indien men firas överallt, i augusti eller i september.

Maha-Shivaratri:
En högtid tillägnad Shiva, firas med fasta och vaka ett dygn under februari eller mars.

Holi:
En mycket glad ljusfest i februari eller i mars. Man målar sig själv och stänker färg på varandra.

Den heliga tråd ceremonin:
En slags konfirmation för pojkarna i de högre kasterna.



















Buddhismen:
Buddhister över hela världen har olika ceremonier. Religionen kräver dock inga speciella sådana.

Många familjer tar med sig nyfödda barn till ett kloster för att få det välsignat. Munkar stänker heligt vatten på barnet och sjunger sånger för skydd, hälsa och lycka. Barnet får då även ett namn.

På många platser där buddhismen finns, är det vanligt att tonåringar bor en tid i ett kloster, de får prova livet där och de undervisas inom sin religion. Traditionen motsvarar på ett sätt den kristna konfirmationen.

Inom theravadabuddhismen är det brukligt att brudparet, efter den borgliga vigseln, går till ett kloster. Där sjunger munkarna välsignelser och ger dem som present den buddhistiska trosbekännelsen. De blir även uppmanade att rätta sig efter den fem moralreglerna.

Många buddhister tillbringar sin sista tid i ett kloster. Man tror att man även i dödsögonblicket kan bli upplyst. Munkar besöker den döende i hans/hennes hem och ger välsignelser. De döda bränns på bål utanför klostret. Munkar, och den dödes familj och vänner deltar i ceremonin.

Högtider firas i buddhistiska länder som minne av Buddhas födelse, upplysning och död. Inom theravadabuddhismen firas detta på en dag som i Sri Lanka kallas Wesak. Wesak infaller i maj. Man ger då gåvor till de behövande eller blod till sjukhusen.













Analys:
Likheter:
• Ljusfester förekommer inom judendom, kristendom och hinduism.
• Omskärelse förekommer hos både judar och muslimer.
• Alla har speciella sätt för ungdomar att tas upp i sin religion.
• Både i den kristna påsken, i den islamska Ramadan och i den hinduistiska Maha-Shivaratri förekommer fasta.
• Många högtider handlar om att ge gåvor, till varandra eller till de behövande.
• Både Islam och hindu har offerhögtider.
• Man firar i många fall historiska händelser.

Olikheter:
• Omskärelse förekommer inte inom kristendomen, buddhismen eller hinduismen.
• Andra högtider skiljer sig på många sätt från de andras.
• Judar, kristna och buddhister har inga offer högtider.
• Judarnas Seder har ingen egentlig motsvarighet hos någon annan av de tre religionerna.
• Giftermålet har ingen stor betydelse inom buddhism.

I väst:
Både de kristna och Judarna firar påsk men om man granskar de två tillställningarna så skiljer de sig från varandra i mångt och mycket.

Då är nog den judiska ljusfesten och den kristna julen mer lika varandra. Man tänder ljus och ger gåvor.

Att ge gåvor spelar väll också en roll i islams Ramadan då man påminns om allmosorna till de behövande.

Jag tycker att många av sakerna påminner starkt om varandra medan andra skiljer sig lika starkt.

I öst:
Även här har gåvor betydelse, man skall hjälpa sina medmänniskor. Inom buddhismen är det viktigt att ge munkarna gåvor och att skänka till behövande.

Även här har vi en ljusfest, hinduernas Holi, som andra ljusfester en glad tillställning. Framkomsten av alla dessa ljusfester står antagligen att finna i att de flesta av religionerna är väldigt gamla och ljus är en sak man alltid har dyrkat och som man alltid varit högst beroende av.

Vi finner också sätt att föra in barn och ungdomar i religionen, här i hindus ”den heliga tråd ceremonin” och buddhismens tradition med att tonåringar tillbringar en tid i kloster.

Buddhisterna firar inte några bestämda högtider och de har heller ingen speciell ritual för giftermål, här skiljer sig den religionen högst väsentligt.

Dagligt liv:

Judendom:
Bönen:
Trohetsbekännelsen, Schemá, läses varje morgon och kväll.

Tora uppmanar att man skall lägga orden på ditt hjärta och bära dem som ett märke i pannan. Därför har man remmar som man lindar runt armen och pannan, med kapslar med ord från Tora. På det viset har man verkligen orden på panna och hjärta.

Maten:
Tillåtet är: Kött från däggdjur, vilka har kluvna hovar och idisslar.
Fisk utan fjäll är förbjudet.

Lämplig mat kallas Kosher.

Djuret skall dödas med ett snitt med en vass kniv så att blodet rinner bort. Sedan skall köttet sköljas och saltas så att allt blod försvinner. En utbildad slaktare avlägsnar höftnerven.

Man får inte blanda kött mat med mjölk mat.

Själen finns i blodet så blodmat skall inte ätas.

Man får inte äta sådant som rör sig ”oheligt” svärmar, kryper, krälar etc.

Varför man inte får äta gris finns det många teorier om, kanske är de orena, kanske är det för trikinerna eller är det kanske t.o.m. för att folket söker en identitet?














Islam:
Bönen:
Man ber fem gånger om dagen på bestämda tidpunkter, fredagens middags bön är den viktigaste.

Fastan:
Månaden Ramadan är fastemånad. Då avstår vuxna och friska från mat och dryck under dagtid. Före puberteten behöver man inte fasta.

Allmosegivandet:
Vid fastans slut skänker man 2,5 procent av nettoinkomsten till de behövande.

Vallfärden:
Under livet skall alla muslimer som har möjlighet vallfärda till Mekka. Man bär vallfärdsdräkt, alla skall vara lika inför Gud. Man utför vissa ritualer.

Maten:
Griskött och blodmat får inte ätas.

Djuren skall slaktas på ett sådant sätt så att blodet får rinna ur dem. Alla droger är förbjudna.

Alla troende skall be en speciell bordsbön.






















Kristendom:
Det finns inte så mycket speciella saker i en kristens dagliga liv. Man försöker självklart göra sin Gud till viljes.

Gudstjänst:
På söndag förmiddagar hålls Gudstjänst i svenska kyrkor. Man samlas i kyrkan och lyssnar på det prästen har att säga om det ämne han/hon valt för dagen och hänvisar till olika saker i Bibeln.

Maten:
Inga saker är enligt religion förbjudna.

Aftonböner:
Den som är troende ber kanske en aftonbön innan han/hon går till sängs.










Hinduism:
Varje handling i en hindus liv har religiös anknytning. Dessa riter följer hindun genom hela livet. I indiska hem finns alltid en eller flera små altare med gudabilder.

Puja:
Bönen, är den vanligaste av hinduernas ceremonier och man bör förrätta den två gånger om dagen, vid solens uppgång och vid dess nedgång. Man läser eller sjunger texter ur de heliga böckerna Vedas och man offrar blommor eller eld till en gud eller gudinna.

Renhet och orenhet:
Det är viktig att vara ”ren”. ”Oren” blir man genom kontakt med handlingar, människor eller saker som anses ”orena”. Man renar sig bäst genom den heliga floden Ganges vatten. De som varit där tar med sig vatten hem för speciella tillfällen. Även mjölk, och urin, från den heliga kon är renande.

Tempel:
Det finns ett tempel i nästen varje hinduisk by, här samlas man regelbundet för att offra och be. Templen är gudarnas hem och präster sköter om gudarna efter ett dagligt schema. Guden skall tvättas, tillbes, få offer och flyttas runt i templet. Besökarna lämnar sina offer och får sedan en del av vad man först erbjudit guden. Man visar vördnad genom att ta emot offergåvorna, och får då gudens välsignelse.
Vallfärder:
Från hela Indien och från andra delar av världen vallfärdar hinduer till sina heliga platser. Man kan resa för att besöka gurus, heliga män, och få undervisning eller så reser man för att offra och tacka en speciell gud i ett särskilt tempel, eller så reser man för att uppfylla löften man gett vid svåra tillfällen i livet.

Mat:
Många hinduer är vegetarianer, p.g.a. budet att inte skada någon eller något. Man äter aldrig av den heliga kon. Kon är en symbol för godhet, den hjälper människorna och ger dem mjölk.







Buddhism:
I sitt hem har många buddhister ett altare med en Buddhastaty. Man har där också ljus, rökelser och blommor. Man bugar sig för statyn och familjen kan meditera framför altaret.

Det finns inga krav för gudstjänster eller liknande. Det viktigaste är att föröka leva ett bra liv och uppfylla den åttafaldiga vägen.

Meditation:
Meditation är grunden i ett buddhistiskt liv och buddhister utövar den för att nå mental kontroll och befrielse från tankar som stör sinnet. Många buddhister mediterar en stund varje morgon och kväll.

Generösa handlingar:
God karma får man av generösa handlingar. Ett bra sätt är att skänka saker till klostren, först när munkarna kommer med sin matskål och sedan vid högtider och besök i templen. Förutom mat skänker man även kläder, mediciner och hygien varor.

Mat:
En del buddhister är vegetarianer för att inte skada någon. Droger, som fördunklar sinnet, är heller inte att rekommendera.







Analys:
Likheter:
• Någon form av böner förekommer i alla religioner.
• Varken judar eller muslimer äter gris.
• Alla, utom buddhisterna, har någon religiös byggnad att söka sig till.
• Både judar och muslimer har särskilda tekniker som slakten skall ske på.
• Judar, hinduer och muslimer har bestämda tider att be på.
• Rökelser finns i både hinduism och buddhism.
• Små altare med statyer förekommer i både hinduism och buddhism.
• Vegetarianism är vanlig inom både hinduism och buddhism.
• Många religioner har någon typ av vallfärd.
• Givande är viktigt.

Olikheter:
• Kristendomen har ingen förbjuden mat.
• Kristendomen har ingen speciell slaktteknik.
• Kristendomen och buddhismen har inga bestämda tider för bön.
• Meditation förekommer bara i buddhism, och till en del i hinduism.
• Buddhister har ingen gudstjänst eller liknande.
• Hinduernas ”orenhet” och ”renhet” skiljer ut sig.
• Bara hos hinduerna är ko förbjuden mat.

I väst:
Den religion som skiljer ut sig mest är Kristendomen, som trots sin särskilt stränga Gud har minst regler för det dagliga livet.

Böner har dock alltid en central roll.

Och i alla religioner skall du använda dagen för att behaga din Gud.


I öst:
Inom hindu handlar det fortfarande om att behaga din gud/dina gudar, men på ett sätt främmande för väst.

Inom buddhismen som saknar gud finns inte denna ”behaga gud tanke” men ändock har man sitt altare och sin staty. Detta beror antagligen på att människor har behov av att ha någon att vända sig till, någon att dyrka.

Hinduismen har som islam och judendom speciella tider för bön, medan buddhisterna mediterar på egna tider. Visserligen har de kanske regelbundna tider, men jag hittar inget speciellt eller bestämt.

Buddhismen är den friaste religionen enligt mitt tycke.

Regler som religioner har satt upp är på något vis för att strukturera upp livet, både religiöst och allmänt. Kanske kräver buddhismen, för den vanliga människan, större självdisciplin.

Man och kvinna:

Judendom:
I Israel finns inga borgerliga äktenskap, den är en religiös domstol, Överrabbinatet som bestämmer i frågor angående äktenskap. Domstolen består endast av män. Det är också bara män som kan ta initiativ till skilsmässa.

Reformjudar och konservativa judar tillåter kvinnliga rabbiner, man ortodoxa och ultraortodoxa judar kan ha en annan åsikt…

Islam:
Mannen och kvinna har olika roller och rättigheter.

Mannen:
• Ansvarig för familjens religiösa liv, familjens bön ledare.
• Skyldig att försörja familjen.

Kvinnan:
• Sköter hushåll.
• Uppfostrar barnen, men de anses tillhöra faderns familj…

Kvinnor har inte lika rätt att begära skilsmässa.

I Saudi-Arabien tillåts inte kvinnor köra bil.

En muslimsk man får gifta sig med en kvinna som har en annan religion, en muslimsk kvinna som vill följa sin religion måste gifta sig med en muslimsk man.

Kvinnor skall inte klä sig utmanande, helst skall de bära slöja.

Kristendom:
Inga speciella könsroller inom religionen. Beror nog mer på var i världen man befinner sig. Vissa kristna i Sverige anser att kärlek och sexuallitet kan finnas även utanför äktenskapet.

Hinduism:
Kvinnor anses stå lägre än män och har svårare att bli frälsta. Det klassiska schemat är även det tänkt för män.

Det är mycket skilda mönster i frågan om förhållandet mellan man och kvinna inom hinduismen, kvinnan har bundits hårt vid sin man och inte fått gifta om sig om hon blivit änka.

Inflytandet från Islam som kom till Indien ca 1000 f kr förstärkte kvinnornas avskildhet från samhällsliv och deras beroende av sina män.




Buddhismen:
Buddha framförde tanken på könens lika värden, och detta var helt nytt i det antika Indien. Han hade dock ingen möjlighet att styra lekmännen och kunde inte få jämlikhet. Buddha tog med kvinnorna i sin gemenskap och gav lekmännen råd för att motvärka ojämlikhet. Jämlikheten mellan könen har därav alltid varit större än i många andra religioner. Buddhismen har alltid varit emot våld inom familjen, i Sverige blev aga förbjuden först på senare år.

Alla, män och kvinnor, är lika mycket värda och har lika stor chans att nå upplysning och nirvana.



Analys:
Likheter:
• Kvinnan har inte lika rätt till att begära skilsmässa, varken inom judendom eller islam, inom hinduism vet jag inte.
• Både judendom, hinduism och islam verkar ha ganska tydliga könsroller.
• Både inom judendom och kristendom kan kvinnor bli präster. Inom buddhism kan de bli nunnor.
• Både inom buddhism och kristendom kan båda ta initiativet till skilsmässa.

Olikheter:
• Kristendomen har inga speciella regler för sin religion alls, inte heller buddhismen.
• Giftermålet har ingen betydelse inom buddhism.


I väst:
Den svenska kristendomen är mer jämställd än de andra religionerna. Det finns t.ex. många kvinnliga präster och i Sverige som ju faktiskt är ett kristet land har även kvinnor rätt till att ta initiativ till skilsmässa.

I öst:
Skiljer det sig mycket då hinduismen har mycket tydliga könsroller medan buddhismen, religiöst sätt, inte har några. Detta är en nytänkning bland alla religioner. Även de kristnas bibel har ju tydligt ojämställda åsikter.




Tora mantel, judisk.


Heliga platser:

Judendom:
• Israel
• Jerusalem
• Synagogan

Israel:
Uppfattas som ett land där Gud och människa möts.

Jerusalem:
Här ligger klagomuren det sista som finns kvar av judarnas heliga tempel.

Synagogan:
Här möter judarna Gud i bön. Den judiska ”kyrkan”.

Islam:
• Mekka
• Medina
• Jerusalem
• Moskén

Mekka:
Världens centrum, den heliga Kaba, man ber mot Mekka varje gång man ber.

Medina:
Här finns profetens och de första kalifernas gravar.

Jerusalem:
Hit fördes profeten av ängeln Gabriel.

Moskén:
En plats för gudstjänst.


Kristendom:
• Jerusalem
• Rom
• Kyrkan

Jerusalem:
Här föddes Jesus.

Rom:
Världens största kyrkliga samfund.

Kyrkan:
Religiös byggnad för Gudstjänster.

Hinduism:
• Gangesfloden
• Templen

Gangesfloden:
Hinduernas önskan är att någon gång få renas i floden Ganges eller att få sin döda kropp bränd vid flodens strand och askan strödd i vattnet. Hinduerna kallas floden för Ganga ”den himmelska floden” och anser att den exciterade redan i himlen innan den kom ned till jorden.

Templen:
Det finns tempel uppförda till gudarna. Nästan alla byar i Indien har sitt eget tempel. Templen är gudarnas hem.


Buddhismen:
I norra Indien finns de platser där Buddha föddes, upplystes och dog. Dessa platser besöks av många av de buddhister som har möjlighet att resa till Indien.

En Stupa eller en Dagoba är en byggnad som innehåller aska eller reliker från någon känd munk eller från Buddha själv. Den troende som går runt Stupan anses få del av dess helande kraft.

I Östasien, och speciellt Kina, har Stupan utvecklats till Pagoden. Dess tak med flera våningar är en symbol för det Buddhistiska Kosmos.


Reflexioner över detta:
Jaha, här finns det ju en mycket intressant sak.

Alla dessa fem religioner har tre en gemensam plats: Jerusalem.

Tre religioner på samma plats som av alla anses som helig låter ganska riskabelt, eller hur???
















Synen på andra religioner:

Judendom:
Syn på kristendomen:
Så här säger prästen Peter Fresman:
”Judarna tror på en Gud som utvalt dem för att genom Messia...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Islam, Kristendom, Judendom, Hinduism och Buddhism. En analys om likheter och olikheter

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Melisa Dervišević 2005-05-26

    Det var ett jättebra arbete, f

  • Elenore Österberg 2005-04-29

    Hej.Vilket jätta bra arbete!

  • Jakob Liljeqvist 2005-04-30

    mycket bra

  • Karl Kadhammar 2005-05-01

    långt, välarbetet arbete som g

  • Matilda Bergström 2005-04-08

    Hehe, lite rolig stavning, Ref

  • Adam Hillgren 2005-11-26

    Hinduismen är en polyteism.

  • Nora Andersson 2005-11-22

    Anna FlashDet är inte enda

  • Alicia Karlsson 2005-11-09

    har ej läst igenom hela arbete

  • Anna Flash 2005-11-16

    Mona. Fel enligt islam att fas

  • Ville Egnell 2004-02-29

    mycket bra mycket fakta i den

  • T B 2004-05-08

    kanon fint arbete. hjälpte mig

  • Felle Br 2004-10-15

    varför tycker du att kristendo

  • Linda Ådahl 2004-10-21

    Med ditt påstående att kristen

  • ZE Ze 2004-09-23

    Inte dåligt.. men lite för upp

  • Sara Eriksson 2004-06-06

    Fruktansvärt...imponerande. Ja

  • Pontus Westerberg 2005-03-09

    Felle Br: I kristendomden finn

  • Alex Rusanen 2005-03-27

    och så är bibelsajten ingen ri

  • Linn Hårleman 2004-12-09

    Mycket bra :) Lärt mig mer nu.

  • sarmad saleh 2004-10-26

    Allah betyder gud men Islam be

  • sarmad saleh 2004-10-26

    Varför tror du att man fastar?

  • Samuel Orrefur 2004-11-06

    Att ge sig in på ett sådant äm

  • Becky olsson 2004-11-24

    ja bockar å tackar! tog del av

  • Ismail Yilmaz 2007-01-27

    WOW va lite du har skrivit (yn

  • Jonny Ekström 2007-02-03

    Toppen arbete! Verkligen ambit

  • Caroline Freden 2007-02-02

    Måste påpeka att Kristendomen,

  • Sven-Inge Larsson 2006-02-09

    Du har gett dig på ett svårt ä

  • Conny Andersson 2006-05-23

    Jäkligt bra skrivet!! synd för

  • Haris Delic 2006-05-15

    Helt Ok.

  • Mahdi Jawad 2006-04-23

    WOW Najs!

  • Amra Vrbanjac 2007-05-27

    Det känns som ditt arbte bara

  • Jonas Jonsson 2007-05-10

    Jag måste säja att jag inte hå

  • Armend Hajra 2007-10-15

    Kära kompisar, Islam betyder p

  • Assd Awrs 2007-10-24

    Mycket bra, lite galet mycke k

  • Lo Sackrisson 2008-02-07

    Bra skrivet, synd bara att vis

  • Sandra Wiklund 2008-01-30

    jag ville bara tacka för att d

  • Kadir Kucukcelik 2008-11-06

    Tack!

  • Abid Hussain 2008-06-02

    sitter här och jäspar när jag

  • Kastriot Maxhuni 2009-01-03

    BRa arbete men lite mer om kristendomen

  • Setare Rezvani 2010-11-23

    Mycket bra och det hjälpte mig! Men du glömde bahá´i tron

  • Jasmine Chaiyasit 2012-05-24

    lol Ra arbete men lite mer om kristendomen

  • Körv Körvsson 2013-03-18

    Jättebra!!

Källhänvisning

Hanna Jonsson [2003-09-02]   Islam, Kristendom, Judendom, Hinduism och Buddhism. En analys om likheter och olikheter
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2240 [2017-08-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in