Flyget

2 röster
9322 visningar
uppladdat: 2003-08-31
Patrik Jezierski

Patrik Jezierski

Från
Malmö
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Flyget Årskurs: 9 Betyg: MVG -

Den första genomförbara idéerna till flygande maskiner kom från konstnären
Leonardo da Vinci. Han ritade ner sina idéer på papper, bl. a en
konstruktion liknande vår nutida helikopter. Vad som skulle driva
konstruktionen visste han ännu inte för det fanns inga motorer på den tiden.
Han studerade fåglarnas rörelser och försökte på så vis att konstruera ett
plan som skulle flygas med muskelkraft. Han genomförde aldrig någon av sina
idéer, för han trodde aldrig att dom skulle kunna flyga eftersom de var för
tunga.

Luftballonger

I slutet av 1700-talet sände två fransmän, Montgolfier upp en stor
linneballong som drevs genom en eld som alstrade gas, vilket gjorde att
ballongen steg. I och med det så fortsatte ballongflygningarna mot högre
höjder, med resenärer i en korg under ballongen. Nu hade människan nått ett
av sina stora mål; de hade lärt sig att flyga. Numera använder vi väte som
drivkraft i ballongerna. Denna "brännbara luft" upptäcktes år 1766 av
kemisten Cavendish.



Luftskeppet

Människan var inte nöjd med luftballongen för att man inte kunde bestämma
riktning och fart. Därför började man konstruera mer avancerade farkoster.
1850 byggde fransmannen Jullien en urverksdriven modell som han kallade för
"Précurseur". Som senare en annan fransman byggde i full skala. Den drevs av
3 hk ångmaskin och betraktas som flyghistoriens största luftskepp.

År 1874 kom det eldrivna "La France", som var ganska styrbart. Det var ett
stort luftskepp på 50 meter och med toppfart på 25 km/h. Den saknade bara en
effektiv motor men vid den tidpunkten hade tyskarna redan uppfunnit en
fyrtakts förbränningsmotor som senare skulle komma till användning.

Hittills hade man bara byggt luftskepp med den mjuka höljen. Nu började man
att bygga med stela höljen. I Tyskland byggde greven von Zeppelin ett stort
luftskepp av den stela typen. Den kallades "Zeppelinaren". Efter första
världskrigets slut så flög man bl. a jorden runt med dessa farkoster, man
hade många passagerare och stor besättning. Den stora och lyxiga
"Hindenburg" fattade eld år 1937 och 35 människor omkom. Man tror att
olyckan berodde på sabotage.

Bröderna Wright

Wilbur och Orville Wright började experimentera med ett förarlöst glidplan
som flög som en drake i en lina. De hade snart fått fram ett fungerade
kontrollsystem. De utvecklade också egna vingprofiler eftersom de ansåg att
de tidigare inte var pålitliga. År 1902 började de arbeta med en flygmotor.
Flygmaskinen "Flyer" hade en spännvidd på 12,3 meter, ställbara vingar,
biplanshöjdroder i nosen och dubbla sidroder. Motorn som de konstruerat och
byggt själva var fyrcylindrig på
12 hk. Den 17 december 1903 flög Orville Wright med "Flyer" och höll sig i
luften i 12 sekunder, han flög i 36 meter. Äntligen hade människan fått
vingar.

Vidareutvecklingen av flygplan

I Frankrike skapades en ny flygmotor som kallades "Gnome motorn". Det var en
roterande motor, vilket innebar ett vevaxeln var bultad vid själva
flygskrovet och att cylindrarna roterade kring axeln och vred propellern med
sig. "Charabanc" var ett av de första passagerarflygplanen, och den 2
oktober 1913 var den uppe i närmare 20 minuter med 9 passagerare.
Detta var ett tecken på att ett trafikflygplan med fasta vingar skulle
ersätta de zeppelinare som användes på de första flyglinjerna. Under de
följande 35 åren förbättrades flygplanen i mycket snabb takt. Greve von
Zeppelin ansåg fortfarande att zeppelinare var bättre än flygplan på grund
av den lyxiga komforten och stora utrymmet. Men zeppelinarna hade drabbats
av många olyckor och flera av dom hade totalförstörts. Under tiden hade man
hunnit långt med ritningar till jetplan.


Jetplan

Nu ville man flyga både snabbare och högre upp där luften är tunnare än vid
havsytan. Detta skulle aldrig gå med kolvmotorer och propellrar, därför
började man skissa på en jetmotor. År 1939 gjorde det första jetplanet sin
premiärtur. Man fann att prestandan var överlägsen de kolvmotordrivna
flygplanen.










Teknisk beskrivning: Varmluftsballong

En varmluftsballong är en jättelik säck, tillverkad av ett mycket lätt
material, som fylls med varmluft. Den svävar omkring i luften eftersom
varmluft stiger (varmluften stiger för att den är lättare än vanlig eller
kall luft). Själva ballongen måste vara så stor att den kan rymma den mängd
luft som krävs för att den ska kunna lyfta och bära korgen och besättningen.
Och ju större ballongen är, desto mer kan den lyfta. Brännaren påminner om
en stor campingspis, den är placerad under själva ballongen. Korgen är
flätad och i den sitter besättningen.

Ballongen följer med vinden och kan inte styras av piloten. Piloten
bestämmer höjden, med hjälp av brännaren, genom att reglera värmen på luften
inuti höljet. För att få ballongen att stiga vrider piloten på brännaren och
låter den vara igång ganska länge. För att få ballongen att ligga kvar på
samma höjd, vrider piloten på brännaren och låter den senare vara avstängd i
ca 20 sekunder. För att få ballongen att gå ner stänger han av brännaren och
låter den vara avstängd ett bra tag, eller så släpper han ut lite varmluft
genom utsläppsventilen.


Teknisk beskrivning av luftskepp

Det finns gaser som är lättare och mindre kompakta än luft, vilket innebär
att de till skillnad från luft inte behöver värmas upp för att få saker och
ting att flyga. En av dessa gaser är helium som man använder för att fylla
höljena på moderna luftskepp. Om man exempelvis vill att luftskeppet ska
sjunka, pumpar man in luft i luftsäckarna så att skeppet blir tyngre. Höljet
är gjort av lätt, starkt och böjligt polyester. Huvuddelen av höljet är
fyllt med helium. Denna gas lyfter luftskeppet eftersom den är avsevärt
lättare än luft.

Till skillnad från ballonger har luftskepp motordrivna propellrar och kan
styras i vilken riktning som helst. Genom att ändra rodrens läge styr man
luftskeppet i önskad riktning. När luft pumpas ut från luftsäckarna blir
luftskeppet tillräckligt lätt för att heliumgasen i höljet ska kunna lyfta
det. För att göra luftskeppet tyngre så att det ska sjunka, pumpas luft in i
luftsäckarna med hjälp av motorerna.





Teknisk beskrivning av en propeller

När en flyplanspropeller roterar drar dess blad in luft framifrån och
skjuter den bakåt, detta driver planet framåt. Propellerbladet fungerar även
som en slags roterande vinge. I stället för att lyfta planet uppåt driver
det planet framåt. Propellrarna drivs av flygplanets motorer. Propellrar
finns i många olika varianter och storlekar. Det enklaste har två blad. En
del moderna flygplan har sex bladiga propellrar. Propellerns placering
varierar, den finns antingen på nosen eller på var och en av vingarna. Många
propellrar har blad vars vinkel kan förändras. Flack vinkel används vid
start, brant vinkel vid vanlig flygning. Bladen är mer rundade framtill än
baktill, vilket gör att lufttrycket är lägre framför det roterande bladen än
bakom den. Skillnaden i lufttrycket driver planet framåt.


Teknisk beskrivning av helikoptrar

Till skillnad från de flesta andra flygmaskiner, kan en helikopter flyga
framåt, bakåt och nedåt.
Den kan nästan stå stilla i luften, sk hovra. Allt det här kan den göra
eftersom den får både lyftkraft och drivkraft från sina snurrande rotorblad.
Rotorbladen är lätt välvda på ena sidan, det skruvar fram helikoptern genom
luften.
Piloten har tre huvudreglage. Roderpedalerna ändrar bladvinkeln på
stjärtrotorn. Styrspaken lutar rotorenheten framåt, bakåt eller sidledes för
att ändra helikopterns färdriktning. Med stigspaken ändras rotorbladens
vinkel, den används för att reglera graden av lyftkraft. Rotorhuvudet som
drivs av helikopterns motorer gör att piloten kan ändra bladens vinkel och
lutningsgrad på rotorenheten. Stjärtrotorn håller emot så att helikoptern
inte vrider sig, och genom att ändra vinkel på dess blad används den även
som roder.


Teknisk beskrivning av jetmotorn

Flygplan med jetmotorer kommer upp i högre hastigheter än de som har
kolvmotorer. Det finns tre typer av jetmotorer; turbo jet, turbo prop och
turbo fläkt. Jetmotorn suger in luft i ena änden och pressar ut den i mycket
hög hastighet genom den andra, detta gör att flygplanet drivs i den motsatta
riktningen. Insugsfläkten som är belägen framtill på turbofläktmotorn suger
in luft. En del luft hamnar i kompressorn, men det mesta av luften strömmar
runt motorn, dämpar dess ljud och ger extra drivkraft.




Luften komprimeras i kompressorn. Den komprimerade luften strömmar sen ut i
brännkammaren. I bränkammaren sprutas bränslet fotogen in i brännkammaren
och bränslet antänds. Bränslet brinner tillsammans med syret i den
komprimerade luften och producerar heta, expanderande gaser. De heta gaser
som bildats i brännkammaren, pressas genom turbinen och får dess blad att
rotera.

Turbinen är kopplad till kompressorn och insugsfläkten. Slutligen strömmar
gaserna ut genom utloppet och ger drivkraft. Men det är emellertid den
svalare luft som blåses runt motorn av ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Flyget

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Hugo Jansson 2007-05-11

    MVG .

Källhänvisning

Patrik Jezierski [2003-08-31]   Flyget
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2211 [2017-11-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in