Evolutionen

36 röster
67177 visningar
uppladdat: 2003-05-24
Maja Dahlberg

Maja Dahlberg

Från
Ystad
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning: Jag har under några veckor jobbat med evolutionen. Raija (läraren) har haft föreläsningar och jag tycker att jag har förstått det mesta ganska bra redan. Nu ska jag göra lite mer djupdykningar inom området, och jag hoppas jag kommer att finna många intressanta saker. Att jobba med att citera och referera texter verkar vara ganska jobbigt och kanske lite klumpigt, eftersom man inte kan skriva ett arbete efter sina kunskaper på en gång. Men det kanske visar sig att det är bättre än vad jag tror, det får vi se i diskussionen.


Evolution:
latin; evoluto = upprullande, förändring

Jan Bergström skriver att evolution står för förändring (utveckling) av organismernas ärftliga egenskaper genom tiden.

Raija Lañas sade på en av våra lektioner att evolution betyder förändring av genpolen hos en population.

Hansi Helter skriver såhär om evolutionen: EVOLUTION från grekiskan evolútio, skeende, förändring i ett tillstånd, är vetenskapen om organismernas uppkomst och förändring (tidigare kallad Descendensläran, Evolutionsteorin, Darwin’s lära)

Sen jorden skapades har livet på joden utvecklats och förändrats. Det har skett genom mutationer (en slumpmässig förändring i arvsmassan) och nya arter och artvarianter har kunnat utvecklas ur varandra. Det var på slutet av 1700-talet som det blev allt mer uppenbart att organismernas likheter återspeglar ett släktskap. Man hittade fossiler djupt ner i havet. Man upptäckte att organismerna var enklare byggda ju längre ner fossilerna låg. Detta stödde tanken att mer komplicerade organismer utvecklats av enklare. Men det var svårt att förstå att olika arter utvecklades ur varandra, eftersom ingen mekanism kunde klara hur till synes ändamålsenliga organismer kunde skapas annat än genom gudomlig inspiration. NE.

Darwin
Charles R: Darwin (1809-1882) När Darwin var ung fick han följa med Beagle till Sydamerika för att samla material. Hans avsikt var att gå i Linnés fotspår – att klassificera guds skapelseverk. Hansi Gelter.

Darwin tillbringade 5 veckor på Galapagos (på 4 av öarna) utan att bry sig om den variationen han såg hos Galapagosfinkarna eller jättesköldpaddorna. Men senare så fick han insikten om evolutionsprocessen.
1844 påbörjade han en uppsats om arternas uppkomst via naturlig selektion.
1858 fick han ett brev från Alfred Wallance som arbetat i Syadostasien. Han hade samma teori om naturlig selektion.

”the origin of species” är darwins bok, som presenterades 1859, samtidigt som Wallace resultat.

Darwins 5 slutsatser:
1. Evolution är ett resultat av ackumulerade förändringar över tiden. Nu levande organismer härstammar från tidigare levande varelser med annorlunda egenskaper.
2. Den viktigaste mekanismen för evolution är naturligt urval, vilken förklarar arternas anpassning.
3. Biologisk mångfald uppstår genom uppklyvning av tidigare arter.
4. Evolution och naturligt urval r beroende av naturlig variation inom arten. Naturen är variationsrik – ej essentialistisk.
5. Människan är en art bland alla andra arter.
Hansi Gelter

Charles Darwin antog att evolutionen äger rum därför att det finns en variation i ärftliga egenskaper mellan individer hos en art och därför att en urvalsmekanism, det naturliga urvalet, verkar på denna variation. NE

Sammanfattning: Ordet Evolution betyder förändring hos någon organism. Ända sedan jorden skapades har evolutionen funnits, men inte förrän på 1700-talet började vi få lite kunskap om det. Det stora genombrottet kom med Darwin och hans bok ”the origin of species”. Han hade förstått att nulevande organismer härstammar från utdöda (är en utveckling av dem). Han förklarade också vad naturligt urval har för betydelse. Naturen är variabel, och evolutionen är beroende av det.


Samevolution: ”Samevolution, coevolution, koevolution, samtidiga evolutionära förändringar hos två eller fler arter där förändringarna hos varje art påverkas av förändringarna hos den andra arten eller de andra arterna. Exempel utgör ”kapprustningen” mellan predator- och bytesarter och samspelet mellan pollinerade insekter och fanerogamer. NE

”Samevolution betyder att två arter lever i ett nära förhållande under en så lång tid att de genom naturligt urval anpassas till varandra. Samevolution har påvisats mellan organismer som konkurrerar med varandra och mellan arter som har ett mutualistiskt förhållande”.Biologi 1.

samevolution betyder samspel mellan individer med olika ärftliga egenskaper, vilket innebär att arter anpassas till varandra genom naturligt urval. Skriver biologi A.
Ett exempel på samevolition är geparden och antilopen. Geparden är världens snabbast landlevade djur och kan spring i 100km/h korta sträckor. De jagar antiloper och den geparden som är snabbast fångar föda, medan den som är lite långsammare kasnke inte hinner fånga någon och får svälta. Antiloperna som fångas är de som blir uppätna, medan de som är snabba och accelererar snabbast överlever. Selektionen bli på det sättet en kapprustning mellan djuren. Biologi A.

Sammanfattning: Samevolution är ett förhållande mellan två olika arter med olika egenskaper. De båda arterna är väldigt anpassade till varandra, och om den ena utvecklas så att den får ett försprång och kan ”utnyttja” eller ”ta in” på den andra arten, måste den ”utnyttjade” eller ”långsamma” växa ifatt det. Men förhållandet mellan arterna i en samevolution kan vara både konkurrerande och mutualistiskt (blomma och bin).


Avel: ”avel, att genom urval av goda föräldradjur förändra egenskaperna i en djurpopulation i önskad riktning, t.ex. mot högre mjölkproduktion”. NE.

Människan har under flera tusen år styrt utvecklingen av odlade växter och husdjur genom mer eller mindre målmedvetet förädlingsarbete. De växter och djur med oönskade egenskaper har sållats bort, och de med bra egenskaper har de låtit föröka sig. På det viset har människan selekterat fram växt- och djursorter som skilljer sig långt från de ursprungliga formerna. T.ex. Så började man tämja vargar för att använda dem till jakt, och det har utvecklats så att det idag är vår tamhund. Biologi A.

Ann-Marie Lindström skriver om avel som något som är både possitivt och negativt. T.ex. med mjölkningen; vi avlar fram kor som kan mjölka upp till 7 gånger så mycket mjölk på ett år, än vad de kunde för 100 år sedan. Det negativa med detta är att de får så kraftiga ”bak-muskler” så att det inte kan föda utan kejsarsnitt.

Sammanfattning: Människan har selekterat djur ända sedan urminnes tider. Idag gör vi det på laboratorium och många tror nog att avel är något kemiskt och komplicerat som bara forskare och vetenskapsmän kan utöva. Men från första början var det inte alls speciellt svårt. Människan plockade helt enkelt bort det djur/organism de inte tyckte var bra, och behöll de andra så att det endast var de som kunde få avkomma. Avel kan vara mycket positivt, t.ex. så kan vi selektera bort dåliga grönsaker och få våra att bli mycket friskare, goda och hållbara. På det sättet slipper vi att kasta bort mycket mat. Men avel kan även ha negativa effekter. Min egen tanke om det negativa lyder såhär: - är det egentligen rätt att tvinga en levande varelse att utvecklas på ett visst sätt bara för att vi ska gynnas?


Sexuell selektion: ”ett exempel på sexuell selektion är när brus-hanarna har arena spel, där hanarna spelar i stora flockar för honorna som kommer till spelplatsen. Det som avgör i valet är hur pass varierad hanen är i sitt spel. Det är därför ofta samma hane som parar sig med många honor, medan andra inte får praa sig alls.” Biologi 1.

När det är brunsttid ”slåss” älg- och kronhjortshanarna mycket, för att kunna erövra så många honor som är möjligt. Det är nämligen så att honorna väljer den som vann striden, och ju större honorna man har, och ju starkare man är, desto större chans har man att vinna”. Detta påstod Raija under en av våra lektioner.

”Hos sjölejonen förekommer det att en enda stor och dominant hane kan samla över hundra honor till sitt harem. Detta medför att några få procent av hanarna står för nästan alla parningarna”. Biologi A.

”Om honorna börjar reagera på en viss, ”attraktiv” egenskap hos hanen, kommer selektionen att gynna individer med kraftigare markering av egenskapen i fråga. Resultatet blir en fortlevnad av en egenskap som eventuellt kan minska chansen att överleva. Detta kallas sexuell selektion.” Hansi Gelter.

Sammanfattning: Sexuell selektion kan både vara negativt och positivt. T.ex. påfåglarna; honorna attraheras av en färgstark stjärt. Och det tror vissa forskare är positivt eftersom de starka färgerna tyder på att påfågeln inte har någon sjukdom. Det negativa är att honorna tycker om långa maffiga stjärtar, och det är inte så bra eftersom det är svårare att flyga ifrån djur som jagar dom då. Om man ser på exemplet ovan med själejonen så betyder det att det mest är de stora och dominanta hanarna som lämnar avkomma. Det resulterar i att ungarna som föds blir allt större och tyngre för var generation. Ljud kan också attrahera honorna, till exempel som med grodorna; ”den som sjunger vackrast får flest honor”. Men för att honor ska ”falla för hanarna” krävs det inte bara utseende och sångröst. Det som ligger bakom är att honorna tror att avkomman av den de parar sig med ska bli bättre. Ex. det stora sjölejonet kan lämna starkare och större avkomma, som har större chans att överleva än ett svagt sjölejon.


Naturligt urval:
Darwin: ”Den viktigaste mekanismen för evolution är naturligt urval, vilken förklarar arternas anpassning.” Hansi Gelter.

”Det naturliga urvalet bygger på två förutsättningar. För det första måste det finnas individer i populationen som har olika ärftliga egenskaper. För det andra måste de olika egenskaper som finns påverka hur stor avkomma bärarna i snitt lämnar till nästa generation. Den ärftliga egenskap som ger sina bärare bäst förmåga att lämna överlevande avkomma tull nästa generation gynnas av det naturliga urvalet. Denna egenskap sägs ge högst livsduglighet (fitness). Biologi 1.

Biologi A skriver såhär: Det naturliga urvalet är en process som medför att vissa ärftliga anlag sprids till kommande generationer i större mängd vad andra anlag gör. En förutsättning för att denna selektion (detta urval) av anlag ska kunna ske, är naturligtvis att det finns alternativa anlag inom en population. ”kampen för tillvaron” är enligt Darwin det naturliga urvalets ”motor”. Att vara framgångsrik i kampen för tillvaron behöver inte innebära att man är stor och stark. Det naturliga utvalet handlar inte så mycket om fysisk kontakt mellan individer. Det är inte en viss enskild individ som förändras genom det naturliga urvalet, utan den relativa sammansättningen av individer med olika ärftliga egenskaper.

Sammanfattning: För att en art ska kunna ”genomföra” naturligt urval måste det finnas mutationer som förändrar arvsanlaget hos djur. Mutationer sker i celldelning (när DNA ska kopiera sig själv) och misslyckas det att göra en perfekt kopia av sig själv, uppstår mutationer. Ofta är mutationer inte så bra t.ex. röd fladdermus, eller en blind katt. Eftersom rovdjuren kan se en röd fladdermus mycket bättre, dör den och på det viset sållas den bort. Men för en vit fjäril art som lever i ett mörkt träd är en mutation som gör färgen mörkare mycket bra. Då kan inte fienderna seden lika bra och den kommer förmodligen leva längre och kunna lämna mer avkomma än de vita. Och den svarta avkomman kommer i sin tur kunna överleva bättre (precis som sin förälder), och sedan blir generationen med svarta fjärilar allt större, alltså ”naturligt urval”.


Artbildning: artbildning, process vid vilken biologiska arter uppstår ur en redan existerad art. Arter utsätts för successiva genetiska förändringar, som på sikt leder till att de ändrar utseende och egenskaper. De omvandlas därigenom till former som paleontologerna urskiljer som nya arter. För att en art ska kunna delas upp i två, eller flera arter krävs att någon mekanism utbildas som förhindrar utbyte av arvsanlag mellan olika populationer av ursprungsarten. Isoleringsmekanismer av detta slag kan utbildas när populationer av samma art blir geografiskt åtskilda av t.ex. hav, öken eller bergskedjor. Sådan geografisk (allopatrisk) artbildning tar ofta åtskilliga tusen år. Till följd av skilda yttre miljöer inom respektive grupper av populationen förändras arvsanlagen genom mutationer och omkombinationer, så att grupperna slutligen fugerar som skilda arter.
NE : Jan Bergström och Olle G. Olsson och Ulf Gärdnefors.

I biologi 1 skriver de om artbildning såhär: En art består av individer som kan få fertil avkomma med varandra. En art kan ge upphov till två linjer genom att en population isoleras från en annan. Orsaken kan vara att mellanliggande populationer dör ut så att populationer inte längre har kontakt. Detta kan ske genom bergskedjeutvecklingar eller genom klimatförändringar. Genom att populationer lever på olika platser i olika klimat och miljöer, kommer det naturliga urvalet att få dem att utvecklas på olika håll. Om evolutionen har fått tillräckligt lång tid, kan individer från de olika populationerna få svårt att fortplanta sig med varandra. DÅ har det blivit två nya arter. Nya arter kan också uppstå när två olika arter korsas sk hybridisering. Avkomman utgör en egen art som inte kan föröka sig med föräldraarterna. De flesta arterna blir sterila, men det finns de som kan fortplanta sig ex. engelskt markgräs som är en naturlig hybrid mellan ett inhemskt gräs och en amerikans art från samma släkte.

Uppkomst av nya arter inleds ofta med att en population splittras i två eller felra nya populationer. Detta sker t.ex. då de isoleras från varandra av en bergskedja, eller någon annan barriär. Barriärerna förhindrar utbyte av gener mellan de nybildade grupperingar som därmed utvecklas oberoende av varandra. Om de sedan inte kan få avkomma med varandra har det bildats två nya arter. Det kan även ske om t.ex. en fågel flyger vilse till en helt annat ställe, sedan påverkas den av det naturliga urvalet, och dess avkomma bli i sin tur olik den ursprungliga populationen. Artbildning kan ske väldigt plötsligt, men det kan även ta flera miljoner år. Biologi A.

Sammanfattning: För att räknas som en art, måste individerna i arten kunna para sig med varandra och få fertil avkomma (dvs. barn som i sin tur kan få barn). För att det ska kunna ske artbildnig krävs det att något hindrar olika populationer att para sig. På det sättet utvecklas de åt olika håll. Om det inte kan få fertil avkomma med varandra om de träffas igen, betyder det att vi har fått två nya arter. Det kan även uppstå arter om en population fåglar flyger fel och hamnar i ett annat klimat. Då kommer de också att anpassas till det genom naturligt urval, och på det sättet bildas en ny art. Artbildning kan ske genom hybridisering. Det är när två arter parar sig med varandra, men för att detta inte ska få ske finns det korsningsbarriärer (se nästa sida). För det mesta blir det inte ens befruktning vid dessa tillfällen, men om det blir befruktning brukar avkomman bli steril (inte kunna få avkomma). Men det har hänt att det har bildats arter på detta viset, men då brukar de vara väldigt nära släkt med varandra. Avkomman kan inte para sig med sina föräldraras arter, utan bara med sin egen.

Korsningbarriärer:
”Under evolutionens gång har artbarriärer uppstått som förhindrar att olika arter korsar sig med varandra och på så vis säkras den genetiska stabiliteten inom arten. Exempel på artbarriärer är anatomiska skillnader, olika parningbeteenden och parningstider, olika kromosomantal men skillnaderna kan också vara kemiska.” Av: Ann Marie Lindström

En art består av individer som kan få fertil avkomma med varandra. En parning mellan två arter däremot, leder ofta inte ens till befruktning. Vissa närstående arter t.ex. häst och åsna, kan dock få avkomma, men istället blir den steril. Mekanismer som på detta sätt förhindrar blandning mellan arter kallas korsningsbarriärer. Utebliven befruktning och steril avkomma är exempel på barriärer som verkar efter befruktning. Vanligtvis finns dock barriärer som förhindrar att parning överhuvudtaget sker, Ibland är denna t.o.m. den enda barriären. Biologi 1.

Korsningbarriärer kan utvecklas då populationer av samma art lever på olika ställen. Biologi A.

Sammanfattning: För att två arter inte ska kunna få avkomma med varandra finns det korsningbarriärer. Det kan vara allt från att arterna har olika parningstider eller olika parningsbeteenden. Men det kan också vara rent fysiska problem, som om en tax skulle para sig med en rottweiler, det är omöjligt p.g.a. storleken. Men inbland kan korsningsbarriärer vara psykiska, alltså att en art absolut inte vill para sig med den andra, för att hjärnan säger så.


Livets historia: (”den stora smällen”) benämning på den händelse då universum enligt vissa kosmologiska modeller föddes, för mellan 10 och 25 miljarder år sedan, och därefter utvecklades under snabb expansion. NE

Big Bang står för den stora smällen.
Big Bang teorin innebär att rymdens all materia en gång, var så ofattbart sammanpackad. Plötsligt skedde det en explosion och materian som var så tät packad exploderade åt alla håll. Då började vårt universum att växa. Detta skedde för 15-20 miljoner år sedan. Galaxer och stjärnor började bildas några hundra miljoner år efter smällen, när universum hade svalnat lite. Innan ”the Big bang” var kosmos bara en stor tät materia klump. Och när ”den stora smällen” väl kom så bildades enorma vätemoln. De slungades ut i alla riktningar och utvidgades i 500 km/sek. Det var då universum, solsystem galaxer och stjärnor började bildas, och även det vi lever på idag, jorden.
Albin Dahlberg

En teori är att jorden blev till genom ”den stora smällen”. Men livet på jorden utvecklades först och främst genom att jorden låg på ett perfekt avstånd från solen; det var varken för varmt, eller för kallt. Jorden vaar inte speciellt trevlig från början, den bestod av ozon, metangas, ammoniak och kväve. Men sedan började metan och ammoniak oxideras och syre bildades. Då bildades gröna alger, bakterier, nässeldjur m.m. (PREKAMBRIUM, 3000-600miljoner år sedan)
Sedan utvecklades dessa varelser till maneter, sniglar och dolksvansar. (KAMBRIUM, 600-500 miljoner år sedan)
Tider som ordovicium, och silur kom också innan livet nådde land. (DEVON, 350-400miljoner år sedan)
Växtlivet bildades och insekter kom (350-270 miljoner år sedan)
Efter detta började ägg läggas (perm 270-220). Dinosaurier började leva (trias 220-135). Däggdjuren började leva, fåglar kom och det bildades frön. (Krita 135-70). Krockodilerna utvecklades (Tärtär 70-2) Människoliknande apan började leva(Kvartär 2-?).
Raija Lañas

Sammanfattning: Livet i rymden utvecklades antagligen genom ”the Big Bang”, men den finns saker som motsäger detta, t.ex. har forskare ”hittat” stjärnor som föddes för mer än 15miljoner år sedan. Jag tror själv på teorin om the big bang och att livet på jorden utvecklades genom små bakterier. Det låter så bra med att materia skulle explodera och bilda nya planeter, solsystem, galaxer och stjärnor. Det är nästan omöjligt att ens tänka sig hur stor den här tätpackade materian skulle vara, men det var helt enorm. Universum hade de första sekunderna en helt otrolig värme, men när den sedan hade svalnat kunde våra solsystem och stjärnor bildas. Vår jord kan man ju tänka sig var väldigt otrevlig från början. Då fanns där bara massor av olika gaser (metan m.m.) Men att det bildades syre och att en bakterie genomen mutation skulle kunna ta upp detta och börja skapa livet på vår jord, låter jättebra! Tänk så lite vi människor egentligen är, vi har inte levt på jorden mer än 2miljoner år, och ändå tror vi att det är vi som var med och skapade den.

Kristendomens skapelseberättelse: Gud skapade himmel och jord. Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade ”ljus, bli till”! Och ljuset blev till. Gud sade: ”Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och levande djur av olika arter” och det blev så. Gud gjorde olika de olika arterna av levande varelser. Och Gud såg att allt var gott.” Bibeln.

Sammanfattning: Enligt skapelsehistorien skapade Gud allt mellan himmel och jord. Han sade något ex. ”Vatten, bli till” och så blev det. Han skapade vår jord på 7 dagar. I bibeln står det även att han skapade all grönska och djur, och gjorde olika arter. Gud skapade även människan (Adam) och ur honom skapade han kvinnan (Eva).
Jag tror inte att det är många som verkligen tror att det gick till så idag. Man har för mycket kunskap om evolutionen och om jordens utveckling. Men från första början tror jag att man ”hittade på” denna historia för att ha en förklaring på vad jorden var, och vem som hade skapat den och hur det gått till för att kunna lugna ner folk och att ha något att tro på. Tankarna om denna teorin kommer från första början från judendomen, sedan har de kristna utvecklat den.

Jämförelse: Det ända jag kan hitta som är lite lik mellan de 2 skapelsehistorierna är att människan kommer sist i ordningen. Möjligtvis kan det ligga något i att allt var öde och tomt innan, för så var det i båda historierna innan själva ”skapelsen” skedde.


Bevis för evolutionen:
”Alla levande organismer består av celler vars kemiska beståndsdelar är mycket likartat uppbyggda. Alla gemensamma egenskaper pekar mot att alla nu levande varelser har ett gemensamt ursprung.
Fossilen är ett viktigt bevis för att evolutionen har funnits. Genom den kan man få reda på hur en organism sett ut och hur den levde. Fossiler ”blir till” på följande vis: en organism i vatten bäddas in i ett lager av sediment som sand lera eller kalksten, och kan sedan förstenas eller lämna avtryck efter sig på stenen innan den hinner ruttna. På land kan detta ske med hjälp av ett vulkanutbrott; en organism bäddas in av ett lager askregn.”

Raija Lañas: Det är de väldigt enkla fossilerna som ligger långt nere på havsbotten, och ju längre upp man hittar dem, desto mer utvecklade och komplicerade är dem.

Sammanfattning: Fossiler är det bästa beviset för evolutionen. De visar hur organismer var uppbyggda från första början (väldigt enkla) och hur de sedan har utvecklats till allt mer komplicerade varelser. Evolutionen va ringet som stoppade sen människan kom till jorden, utan den pågår än idag, runt omkring oss. Djur och växt arter utvecklas på olika sätt, även vi gör det!


Diskussion: Jag tycker evolution i sig är svårt att greppa om, för det är så oerhört stort. Men ordet evolution betyder i alla fall att någonting förändras. Det kan bara ske om det finns ”varianter”. Men varianter finns det alltid eftersom att det sker mutationer (det är när det sker en förändring i arvsanlaget, när DNA-molekyler inte skapar perfekta kopior av sig själv). När en mutation sker kan den både vara positiv och negativ. Om en giraff föds med extra lång hals, kan han äta bladen längst upp och får där med mer mat. Då gynnas han och har större chans att överleva och lämna avkomma, än de med kort hals. Då har naturen valt att gynna de med lång hals, och populationen komme med åren att få längre halsar. Detta kallas naturligt urval. Men evolution behöver inte handla om att man behöver vara ”ensam” och utveckla sig efter egen ”bedömning”. Organismer kan iblan också bli ”tvingade” till att utveckla sig. Ett exempel är blomfågeln och blomman. Om det naturliga urvalet gör så att fåglarna får längre näbbar, måste blommorna också bli djupare för att de inte ska bli tömda på nektar utan att bli befruktade. Detta kallas samevolution.
Sexuell selektion låter kanske komplicerat, men det är det egentligen inte. Låt säga att du känner två killar/tjejer lika bra. Båda är lika trevliga och så, men den ena är mycket snyggare än den andra. Båda vill gå ut och äta med dig, vem väljer du? Den kvinnliga institutionen säger att du väljer den snygge. Fast, om den snygge killen hade varit väldigt osmart, hade du med sannolikhet valt den andra. Det är lika med alla andra levande varelser. Om en påfågelhona ser en hane med lång och ståtlig stjärt faller hon för honom. Men har han så lång så att han inte kan flyga ifrån rovdjur, är det ju inte vidare bra om de skulle få likadan avkomma, och då väljer hon någon med normal stjärt.
Många har nog haft tankarna om att ha velat ha ett speciellt djur att kela med. T.ex. en liten hundvalp som är snäll och söt, men som dessutom kan försvara dig. Från början var denna hundvalp en varg och det är vi människor som har avlat fram det till en hund med hjälp av selektion. Vi har helt enkelt tagit bort de som inte verkade vara bra, och behöll de som var snäll och lät de para sig med varandra. Men det är inte bara kel-djur som vi har avlat fram. Vi har även fått kor att mjölka extra mycket, växter att inte bilda mögel, och morötter att bli extra långa och orange.
Det finns många olika arter på jorden och de kan bildas på fler än ett sätt. Ett utav sätten sker om organismer från samma art lever i olika miljöer. Då påverkar det naturliga urvalet dem och de utvecklas på olika håll, och om de sedan träffas efter många år och inte kan få avkomma med varandra, har det blivit 2 olika arter. Ett exempel på detta är om du skulle ha placerat några vanliga ”bond- katter” på Island, och några i Afrika, de skulle efter många år ha utvecklats olika. Den i Afrika skulle förmodligen ha fått mindre päls, och den på Island mycket mer. Även deras psykiska egenskaper skulle ändrats, de skulle antagligen inte jaga fisk på samma sätt längre, eftersom både fiskar och vatten (sjöar, hav floder) skiljer sig från de båda ställena.
Ett enkelt sätt att skapa nya arter skulle ha varit att para en höna med en påfågel etc. Men för att detta inte ska kunna ske finns det korsningsbarriärer. Det finns olika exempel på detta, några utav dem är, olika parningstider, ”storleks” problem (en katt når ej upp till en hund etc.), olika antal kromosomer m.m. Om det ändå skulle bli en befruktning mellan två arter, blir avkomman för det mesta steril. (t.ex. en häst och en åsna). Men det finns exempel på arter som har bildats på detta sätt (två arter korsas med varandra), men det är ovanligt.
Att evolutionen fortfarande pågår får vi dagliga bevis på, man kan se bara på oss människor hur vi utvecklas. Men det klart bästa beviset för evolutionen är fossilerna. De beskriver hur allt först var väldigt enkelt uppbyggt, och hur det av dessa enkla arter har utvecklats mer komplicerade.
Jag tror att kristendomens skapelsehistoria var en lugnande förklaring till vad vår jord var, och varför vi fanns osv. Man ville ha något att tro på och det var enklast att berätta det på ett sätt som alla skulle förstå ex. ”Gud sade ”ljus bli till”, och så blev ljuset till”. Där står även att gud skapade en varelse som skulle likna han själv (Adam), och ur Adam skapade han Eva. Jag tror inte det är många som verkligen tror att det gick till på detta sätt, men man bevarar det antagligen för att det är så fint och en tradition helt enkelt.
Teorin om ”the Big Bang” låter väldigt bra. Jag tycker det är helt otroligt att de har kunnat få reda på så mycket om det. I ”början” av explosionen pratas det om sekunder och inte miljoner år, hur forskaran har kunnat komma fram till detta är fasci...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Evolutionen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Niclas Johansson 2009-10-14

    Grymt bra jobbat!! :P

  • kristofferp henriksson 2005-05-26

    Mycket bra arbete, jag hade my

Källhänvisning

Maja Dahlberg [2003-05-24]   Evolutionen
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2153 [2017-09-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in