Bananer

10 röster
29929 visningar
uppladdat: 2003-05-19
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Bananplantan (Musa sapientum)
Bananer är inte ett träd som många tror utan en jätteört som hör till gräsväxterna och är närmast släkt med orkidéerna. Det är genom att bladen sitter så tätt ihop och liknar en stam som gör att man tror att det är ett träd. Örten är steril och förökar sig genom sin jordstam. Bananplantan blir mellan fyra och tio meter hög, den blommar och bär frukt inom ett år. Bananerna växer på en bananstock som kan bära upp till 200 bananer, de växer i grupper som kallas händer. Plantan växer på båda sidorna om ekvatorn i subtropiska och tropiska områden. Som bäst trivs den om den får växa i områden med naturlig låglänt regnskog. Bananplantan tillhör musa-släktet som består av cirka 50 olika arter, de flesta vilka inte är ätbara. De bananer som är ätbara har uppstått genom en korsning av två vilda arter. Matbananen delas upp i två typer, mjölbananer och dessertbananer. Dessertbananer är sådana vi konsumerar i Sverige. Mjölbananerna förkommer främst i länder som Sydamerika, Afrika och Indien där den används som vår potatis. Innan man äter mjölbanan måste den antigen kokas, stekas eller tillagas i ungn. Den har en mjöligkonsitens och är inte lika söt i smaken som dessertbananen. Skalet är gulgrönt och så tjockt att man måste använda en kniv när man öppnar den. Då dessertbananen är mogen är den gul med bruna prickar, stärkelsen i fruktköttet har då omvandlats till olika sockerarter. Bananen ska förvaras i rumstempratur eller i skafferi. Förvaras den för kallt blir den grå i skalet och förlorar i smak. Bananen är nyttig, den innehåller blandannnat vitamin B6, A och C, kalium, kalcium, järn, magnesium och selen. Den stimulerar ämnesomsättningen och utsöndringen av slaggprodukter. I Sverige äter vi cirka 17,6 kilo bananer per år och person, vilket motsvarar en bananlåda ungefär. De gör oss till ett av de länder som äter mest bananer utav de länder som inte själva producerar dem. De bananer som vi stoppar i oss kommer från Panama. Där odlas 68 procent av bananerna som säljs på den svenska marknaden, medan Costa Rica står för 15 procent av vår konsumtion.

Bananhistoria

Bananen som den ser ut idag lär ha funnits på jorden i ungefär en miljon år. Bananen är en av världens äldst odlade växter. För ca 6000 år sedan började man odla bananer i Asien, i trakterna kring Indien eller Malyasia. Det påstås vara Alexander den Store som på sitt erövringståg i Indien år 327 f.kr. som upptäckte bananen och tog med den till Europa. På 1400-talet fördes bananplantan till Afrika av portugiserna. Munken Tomas de Berlanga lär var den som introducerade bananplantan i Karibien år 1516 då han tog med sig en planta från Kanariöarna. Från Karibien spred sig plantan till olika delar av Karibiskaöväldet och till Mellan- och Sydamerika. I nordeuropa kom bananerna i början av 1900-talet och först 1909 började en regelbunden import av bananer till Sverige.

Bananhandelns historia

Från Centralamerika började man på 1860-talet att producera bananer som man skeppade till Nordamerika och Europa för försäljning. Mellan Panama och New York började de första regelbundna transporterna 1866. I slutet av århundrandet hade bananhandeln blomstrat och handeln mellan kontinenterna var livlig. Det första etablerade bananbolaget var United Fruit Company. Företaget bildades 1885 som Boston Fruit company men bytte namn fyra år efter när företaget expanderat. Bolaget annlade flera plantager i blandannat Panama, Colombia, Honduras, Costa Rica och Guatumala. Man avverkade skog för plantagerna och längs kusterna byggdes järnvägar för transport. År 1933 ägde United Fruit sammanlagt plantager

som till ytan motsvarade Schweiz’ storlek. I Europa tog bananhandeln fart på det Irländska Elders & Fyffes initiativ. Bolaget grundade bananplantager på Kanariöarna.

Dagens bananhandel


Bananen växer i Latinamerika, Afrika, Asien och Västindien. Sötbananen kommer till 80 procent från Latinamerika där den till största del växer på plantager. Cirka 15 procent av världens bananer odlas för export och de största bananexportörländerna är Ecuador, Costa Rica, Filippinerna, Honduras, Panama. Bananhandeln idag domineras främs av ett fåtal multinationella företag, Dole Foods, Chiquita Brands och Fresh Del Monte. Tillsamans kontrollerar de cirka 80 procent av världens bananhandel. Alla bananplantager ägs inte utav själva företagen utan en del bananer köps även in från mindre bolag eller familjeplanteger.

De tre största bolagen ingick från början i United Fruit Company. År 1909 skiljdes Standford Fruits (Dole) från bolaget och Del Monte på 1930-talet. Enligt lagen hade United Frutit blivit för stora år 1958, USA:s regering tvingade då företaget att sälja sina plantager i Guatemala, med hjälp av antitrust-lagstifningen. Året därpå ändrade bolaget sitt namn till Chiquita.

Bananhandeln har ökat sin export hela tiden, på samma gång har producenternas pris sjunkit. Denna prissänkning har lett till att en effektivisering av odlandet och en större produktion har skett, vilket också har givit en överproduktion av bananer.

Bananpolitik

För att stödja Europas egna och före detta koloniländers bananproduktion och tillgång till marknaden införde EU 1993 ett banankvotsystem enligt Loméfördraget, som ger länderna särskilda handelsförbindelser med EU. Systemet var komplicerat med licenser, kvoter och höjda tullavgifter för andra bananer. Allt för att gynna de europeiska ländernas 42 föredetta kolonier i Afrika, Stilla havet och Karibien. Pågrund av EU:s kvotsystem kunde inte länder som saknade koppling till Europa konkurrera på lika villkor, därmed fick EU monopol på bananpriserna. Systemet har inte stött småbrukare som var planerat, utan istället sänkt priset som producenterna får. De multinationella företagen reagerade och på deras initiavtiv lät USA världshandelsorganisationen WTO granska kvotsystemet. När WTO 1998 hade granskat systemet kunde de konstantera att systemet var emot frihandel. Då EU gick med på att bryta systemet under en övergångsperiod. Med hjälp av tullförmåner kan EU-länderna fortsätta att stödja bananproduktionen i sina före detta koloniländer.

Bananodling

Skulle du vilja äta äpplen som odlats i giftindränkta plastpåsar, när giftet varit förbjudet i Sverige sedan 1983? Skulle du kunna med att äta sådana äpplen om du dessutom visste att svenska äppleodlare blev så sjuka av att vara i daglig kontakt med giftet att endel tilloch med dog av det? Självklart inte!
Men det är tyvärr sanningen när det gäller odlingen av bananer som vi stoppar i oss utan en tanke på hur de framställs. Sättet man odlar bananer skiljer sig inte mycket beroende på
var man odlar. Över allt där man anlägger bananplantager avverkar man jättelika regnskogsområden. Det gör att bananplantagen omvandlas till strikta monokulturer. Frånvaron av biologiskmångfald gör att bananplantorna blir mycket känsliga för angrepp av skadedjur och sjukdommar. Därför dränks jorden in i kemikalier och varje bananstock växer inuti en plastpåse fylld med bekämpningsmedel. Enligt beräkningar som naturvårdsunionen IUCN har gjort, bildas ungefär 1½ ton avfall som inte är biologiskt nedbrytbart per ton bananer som produceras. Där regnskog röjts undan finns inte längre något som håller samman jorden och därför eroderar den sönder snabbt. Detta leder till att jordslam, giftiga plastpåsar och kemikalier följer med floderna ut i havet och lägger sig som ett kvävande täcke och dödar kusternas korallrev. Plantorna besprutas också med kemikalier cirka 40 gånger under de drygt nio månaderna det tar för plantan att bära frukt. Plantan ger frukt en gång och efter skörden skärs den ner och en ny planta sätts i dess ställe. När man skördar bananerna skärs klasarna loss från stjälken och hängs upp på krokar som är fästa på en kabel. Längs kabeln förs sedan bananerna från plantagerna till packeriet. På mindre plantager bärs bananerna till packeriet. När bananerna förts till pakeriet sorteras bananerna, tvättas med mer kemikalier och vatten och bryts i mindre klasar. Efter det förses bananerna med klistermärken, packas i lådor och transpoteras till hamnar för att lastas på båtar. Bananerna transporteras i nedkylda containrar där tempraturen kontrolleras under färden. Till Sverige kommer bananerna med fartyg till Göteborgshamn, för att sedan fraktas vidare med tåg och långtradare ut i landet. Bananerna eftermognas i försäljningslandet.

Arbetarnas situation

De som arbetar på bananplantager är direkt utsatta för bekämpningsmedel, eftersom bananodlingarna flygbesprutas regnar giftet ner även över arbetarna, deras vatten och bostäder som oftast ligger mitt i plantagerna. Man behandlar även bananplantorna för hand, då bär arbetarna tuber med gift på ryggarna. Skyddskläder, ansiktmask och handskar till detta arbete saknas oftast helt. Detta leder till att tusentals människor från t ex Central- och mellanamerika har blivit sterila, drabbats av cancer och fått hudproblem. Arbetsförhållanderna på bananplantagerna är usla, arbetsdagarna är långa, lönen minimal och skyddsutrustningen obefintlig. Men många arbetare gör påtryckningar på bolagen för att förbättra sina arbetsvillkor. I vissa fall har bananbolagen gett efter, så det finns exempel där arbetarna fått det bättre men det är fortfarande en lång väg kvar ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Bananer

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Viktor Karlstrand 2007-05-09

    MKT BRA! Perfekt! Tack så myck

  • Maria Artmark 2006-03-14

    Roligt ämne!!!

Källhänvisning

Josephine Bruhn [2003-05-19]   Bananer
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2106 [2017-06-27]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in