Muskler

19 röster
53112 visningar
uppladdat: 2003-05-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Muskler och senor

Det finns olika muskler i kroppen; skelettmuskler, hjärtmuskler och den glatta muskulaturen. Antalet skelettmuskler är flera hundra stycken hos en vuxen person.
De är fästa med senor i skelettet. Skelettet består av ca 200 ben. De kopplas ihop genom leder i hela kroppen. Muskler och senor är de som arrangerar lederna. Människan utgör olika rörelser genom elektriska signaler från nervsystemet till musklerna.

Senorna fäster musklerna till skelettet. De kan vara runda eller platta. En platt sena kallas aponeuros eller senspegel. Man kan jämföra hälsenan som är rund från hälbenet och en bit upp mot vaden, men sedan blir hälsenan bredare över djupa vadmuskeln i en stor senspegel. Senor har olika längd, från några millimeter till 30 cm. skelettet utsätts för stora dragkrafter när musklerna arbetar, då har senorna en förankrande effekt till skelettet.

Senorna består till 30% av senfibrer och senfibriller. 2% utgör trådar av elastin och 68% är vatten. Senfibrerna är uppbyggda i primära, sekundära och tertiära buntar. Buntarna är omgivna av bindvävshinnor.

Senfibrerna har olika riktning. Det beror på om senan är lång eller kort. I de korta senorna ligger fibrerna parallellt. De långa senorna har vridna fibrer, ungefär som ett rep. När senan arbetar över en led minskar senskidor friktionen. Det finns mest senor kring handled och fotled, fingrar och tår. Senskidorna har även ansvar över näringstillförsel till senorna. Det finns blodkärl i senorna, men inte lika mycket som i musklerna.

När muskelfibrer övergår till senfibrer är detta en svag länk. När muskeln och senan utsätts för dragkrafter brukar bristningar ofta uppstå. Övergången mellan muskel/sena är veckad för att öka kontaktytan mellan muskelcellerna och syncellerna. Dessutom ökar styrkan i övergången. När detta område skadas eller inaktiveras blir kontaktytan av övergången mindre. Då blir den extra mottaglig för ny skada eller överbelastning.

Egenskaper
Vid vila ser senfibrerna vågformade ut. När muskeln aktiveras rätas fibrerna ut och dragkraften ökar successivt istället för med ett ryck, ungefär som en elastisk bogserlina. Detta motverkar belastningsskador i muskler och senor. Sedan när muskeln slappnar av blir senan vågformad igen.

Om en sena har en tvärsnittsarea på 1kvadratcentimeter kan den motstå en dragbelastning på 500-1000 kg. Hälsenan och knäskålssenan är väldigt starka, vid hoppövningar kan de belastas med mellan 10 och 15 gånger kroppsvikten.

Muskler arbetar på tre sätt;

Isomeriskt
Koncentriskt
Excentriskt

Isomerisk muskelaktivering

Detta är ingen yttre rörelse utan används för att stabilisera kroppen eller en kroppsdel. När man fångar en boll lyfts handen upp med armen genom skuldrans muskler, men skuldror, bål- och benmuskler stabiliseras med en isomerisk muskelaktivering. Isomerisk muskelaktivering används blandannat i dragkamp. En skidåkares främre lårmuskler arbetar isomeriskt vid störtlopp.

Koncentrisk muskelaktivering

När man utför en rörelse, förflyttar sig, kastar en boll eller hoppar upp och nickar en fotboll jobbar musklerna koncentriskt. Då närmar muskelfästena sig varandra. Ett exempel på detta är ett upphopp.

Excentrisk muskelaktivering

Vid excentrisk muskelaktivering ökar avståndet mellan muskelfästena. Detta används för att bromsa rörelser, t.ex. om man hoppar från en låda till golvet, då bromsar man rörelsen med excentriskt muskelaktivering av den främre lårmuskeln så att benen inte viker sig vid landningen.

Musklernas kraftutveckling beror på:

Frekvensen (hur tätt nervimpulserna kommer)
Rekrytering (antalet motoriska enheter som aktiveras)
Synkronisering (hur de motoriska enheterna arbetar tillsammans)
Kraft/längdsambandet (vilken ledvinkel muskeln arbetar)
Kraft/hastighetssambandet (med vilken hastighet muskeln arbetar

Hur får muskel energi?

Muskeln använder energi som finns i små lager av adeinosinfosfat (ATP) i muskeln. ATP är musklernas bränsle. När myosin och aktin bildar korsbrygga går det åt energi som används från en ATP-molekyl som nedbryts. Musklernas förråd av ATP räcker bara i någon vid maximal muskelaktivering, då måste ATP byggas upp hela tiden. Den byggs upp från nedbrytning av kreatinfosfat (CrP)
Nu räcker energiförrådet för maximal aktivering, men bara i några sekunder. Sedan börjar kraftutvecklingen minska.

Vid arbete av längre tid, t.ex. att spring 400 meter kommer energin genom förbränning av glykogen (kolhydrater) i form av ATP. Vid hög kraftutveckling räcker inte syret till för processen, det kallas anaerob. I den proceccen minskar muskelns förmåga att fortsätta utveckla kraft.

I lägre intensitet med muskelarbete t.ex. att jogga kan man ta ut energi från förbränning med hjälp av syre. Detta kallas aerob process. denna process är långsammare än den anaeroba, men den är effektivare för att producera ATP. I den aeroba processen använder kroppen glykogen och fett som bränsle.
Glykogen producerar ATP snabbare än förbränningen av fett, men tillgången på fett är större. Det är intensiteten i muskelarbetet som avgör hur snabbt ATP behöver produceras i förhållande till glykogen och fett muskelcellen använder. Lågintensivt muskelarbete kan hålla på i många timmar.

(något nytt)
Alla rörelser utförs genom samarbete av olika muskler som drar i olika riktningar med olika kraft. I varje led är det flera muskler som åstadkommer rörelser. Muskeln som är ansvarig för en rörelse kallas agonist. de muskler som stöder den kallas synergister. muskler som motverkar agonistens rörelse kring en led kallas antagonister. De bidrar till styrning eller kontroll av rörelsen genom att motverka agonisten med lagom kraft. Det finns ett samspel mellan antagonisten och agonisten. Antagonisten minskar sin aktivitet när agonisten ökar sin.

I det vardagliga livet är det viktigaste systemet det centrala nervsystemet. Det används till att meddela varje enskild muskel att aktiveras och för att koordinera musklernas aktivitet med varandra till en rörelse. Det centrala nervsystemet får sin information från olika sensorereller känselorgan som heter mekanoreceptorer. De finns i kroppens alla vävnader, muskler, senor, skelett, ledband och andra ledstrukturer. Det kommer även viktig information ifrån ögonen (synen) och balansorganet i innerörat. Balansorganet är tre vätskefyllda säckar. När kroppen eller huvudet rör på sig rinner vätskan i olika riktningar med olika hastighet beroende på hur vi rör på oss. Höger och vänster balansorgan är spegelvända mot varandra, då kan centrala nervsystemet jämföra information som kommer från respektive balansorgan.

Det centrala nervsystemet bearbetar all information från alla sensorer (syn, balansorgan och mekanoreceptorer) och skickar till rätt muskler. Den slutliga rörelsen med noggrant samspel mellan det centrala nervsystemet, kroppens muskler och de yttre krafterna som påverkar kroppen. De yttre krafterna är bl.a. Tyngdkraften eller yttre föremål som påverkas.’

Det centrala nervsystemet har ett motoriskt program som samordnar för att utföra rörelser. Vissa motoriska program kan man själv styra, men det finns även medfödda program som t.ex. att andas eller hosta. En del av dessa program utvecklas automatiskt under barn- och ungdomsår, t.ex. att gå eller springa. De program som vi kan ändra medvetet genom att träna färdigheter, t.ex. en golfsving eller att hoppa högre.

I muskler och senor finns olika typer av mekoeceptorer, bl-a- muskelspolar och synorgan. Det finns även sensorer i huden för beröring, tryck, temperatur och smärta.
Muskelspolar håller kroppen upprätt och för att utföra precisa rörelser. Muskelspolarna finns i de flesta skelettmuskler och är känsliga för längdförändringar. Muskelspolen känner längdförändringar ner till 0,1 mm. Muskelspolen känner även hastigheten i längdförändringen ner till ca 3 mm/s. Muskelspolarna ställer om sig för att ge stöd vid rörelse av musklerna.

Spänst

Med förenklat ord är spänst gummibandseffekten i muskler och senor. Eftersom musklerna och senorna är elastiska kan man jämföra dem med kraftiga gummiband. När man töjer ut muskeln får den kraft tillbaka vid återfjädring. Gummibandeffekten används i bl.a. i normala gång- och löpsteg och i hopp- och kaströrelser. Då töjs muskler och senor först ut och sedan fjädrar de tillbaka.

Någon med bra spänst är kängurun. Den tar sig fram med mycket spänst i sina hopp. När man säger att en löpare har mycket spänst i sitt löpsten menar man att han fjädrar effektivt på sina muskler och senor, så effektivt att löparen inte ser ut att behöva anstränga sig så mycket.

Muskelskador
Muskelskador inom idrott är vanliga, men de förekommer även inom fritids- och arbetslivet. Muskelskador delas upp i två typer, kontusionsskador och distensionsskador.

Kontusionsskador uppstår vid ett slag eller spark mot muskeln, t.ex. ett knä mot låret. Då brister muskelfibrer och det uppstår en blödning i muskeln. Just detta exempel bildar en lårkaka. Vid kontusionsskador uppstår alltid skadan på det stället där våldet träffade muskeln. Om muskeln är kraftigt aktiverad brister fibrerna nära skinnet (ytlig muskelskada) och om muskeln är avslappnad brister fibrer nära benet (djup muskelskada)

Distensionsskada uppstår vid överbelastning. Skadan uppstår när muskeln aktiveras så kraftigt att muskelfibrerna går av. Framförallt kan dessa skador ske vid kraftig excentrisk och koncentrisk muskelaktiverng. Distensionsskador kan uppstå under löpning vid t ex snabb acceleration, snabb riktningsförändring eller kraftig inbromsning. Skadan kan även uppstå vid hopp, kast, slag med racket, i en kollision med annan spelare eller vid fall. Om ena foten glider iväg kan en muskelbristning ske i quadriceps, hamstrings (baksida) och adduktor longus (ljumsken).
Bristningarna uppstår oftast i övergången mellan muskel och sena.

Blödningar vid muskelskador
När muskelfibrer brister vid sen skada brister det även blodkärl och en blödning uppstår. Om blödningen uppstår vid fysisk aktivitet blir blodgenomströmmningen 10-20 gånger så stor genom muskeln som i vila. Därför uppstår en snabbare och kraftigare blödning under idrottsutövning.

Det finns två olika blödningar; intramuskulär (innesluten) blödning och intermuskulär (utspridd) blödning.

Vid en intramuskulär blödning är muskelhinnan (fascia) intakt. Fascia är den som omsluter muskeldelen där bristningen har uppstått. Muskeltrycket ökar, detta motverkar blödningen, men den skadade känner smärta och har svårt att aktivera muskeln. Kroppen har svårare att hantera en intramuskulär blödning än en intermuskulär. Återhämtningen från skadan tar längre tid och det finns större risk för komplikationer.

Intermuskulär blödning uppstår när muskelhinnan (fascian) brister vid skada. Blödningen brukar då sprida sig i muskeln och trycket ökar inte på smma sätt som vid en intramuskulär blödning. Denna skada gör mindre ont och muskeln blir lättare att aktivera. Detta ger mindre problem vid återhämtning.

Behandling
Det är svårt att bedöma hur stor en muskelskada är, dvs. hur många muskelfibrer som brister och hur stor blödning som uppstår. Vid blödning ska akut behandling göras. Först ska man vara säker på att skadan är en lokal muskelskada, inget benbrott, ledbandsskada eller annan skada. Muskelskadan ska ske med avlastning från belastning som ger smärta, tryckförband och kyla. Muskeln ska hållas i högläge under 20-40 min.

En muskel kan även brista totalt. Då uppstår ett gap mellan muskeldelarna. Detta brukar ses och kännas, om bristningen sker i lårmuskeln (quadriceps) eller i överarmens armbågsböjare (biceps). Då har den skadade svårt att aktivera muskeln. Gapet syns tydligare efter några veckor/månader, speciellt när muskeln aktiveras. Då ser den ut som en knöl i muskeln. Vid mindre bristningar repareras muskelfibrerna och återbildas när det läker. Läkningen kan se ut som en bindväv eller “ärrvävnad” men som inte har samma egenskaper som muskelfibrer. För att motverka utveckling av bindväv genom bra omhändertagande och rehabilitering av muskelskadan.

Läkningen blir längre ju större gap och ju större blödning som uppstår och desto svårare blir det att begränsa utveckling av “ärrvävnad”. Vid en stor muskelskada är det då viktigt att omedelbart försöka begränsa blödningen och se till att muskelfibrerna ligger så n...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Muskler

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-05-08]   Muskler
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=2023 [2018-10-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook