Energi källor

5 röster
19085 visningar
uppladdat: 2003-04-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Argumenterande uppsats

För att ersätta Barsebäck 2 behöver man ha 8760 st. vindkraftverk igång dygnet runt för att det ska gå. Om man ska placera ut så många vindsnurror skulle större delen av Sveriges yta bestå av vita pelare. För att ersätta de kärnkraftverk vi har idag skulle vi behöva lämna plats för 385km² dvs. 96360 st. Det skulle kosta det svenska folket runt 481.800.000.000 kr. Miljön kommer att förändras. Där det tidigare växt skog kommer att förvandlas till en skog av vindsnurror. Det skulle i sin tur förstöra häckningsplatser för fåglar. Om man däremot bygger ett eller flera nya kärnkraftverk skulle detta inte kosta lika mycket.

I Sverige finns det idag 4 kärnkraftverk, sammanlagt 11 reaktorer. Kärnkraft är ett relativt ungt medel att framställa el på i Sverige. De kärnkraftverk som finns idag producerar mycket ström men inte alls så mycket som Sverige skulle kunna göra med flera. Ett kärnkraftverk är massivt producerande av el.


Vindkraft är möjligen den lösning som kan vara möjlig. Med tanke på Sveriges storlek kan detta bli svårt. Det de kostar och den plats de tar är det inte hållbart. Ett vindkraftverk producerar inte mycket energi som ett kärnkraftverk gör, 8760 st. skulle de behövas för att ersätta EN reaktor. Det är mycket pengar och det finns inte att ta något av. Det man kan se på långsikt är att om ekonomin blir bättre kan en ev. ökning av verken bli en verklighet. Gemfört med ett kärnkraftverk är vindkraftverken mycket dyra om man ser till vad de producerar. De behöver dock inte dygnet runt bemmaning som ett kärnkraftverk. Bemanningen av ett kärnkraftverk skulle öka arbetstillfällena i området beroende på storlek ett flytande skulle sysselsätta ca 60-70 pers. Det skulle då minska arbetslösheten under en lång tid. Om man däremot väljer vindkraft så ger det bara jobb i en viss tid. När de sedan är monterade och klara behöver de inte mycket till underhåll osv.

Vindkraften är dock miljövänlig utan avfall och vinden kan återanvändas till ett annat verk. Ett vindkraftverk fungerar så att vinden driver det stora hjulet som driver en generator som i sin tur genererar ström. I nätstationen förvandlas strömmen från likström(som verket producerar) till växelström som används på nätet. Efter nätstationen leds det sedan ut på det svenska kraftnätet.

Ett kärnkraftverk fungerar så att man klyver atomer i reaktorn. De blir en enorm hetta som hettar upp det vatten som reaktorn värmer. Ångan från det kokande vattnet sätter fart på turbinen som i sin tur driver en generator som i sin tur genererar ström. Vattnet kokas upp på mindre än en sekund och hettan på reaktorn är stor. För att det inte ska bli en så kallad härdsmälta (som uppkommer vid överhettning) kyls den ner med massvis av vatten som tas in i kylsystemet oftast från havet. Kyl vattnet blir varmt och går ut igen varmare än de var när det kom in, alltså isfritt runt ett kärnkraftverk.

Som det såg ut förra året producerade Sveriges vindkraftverk 0,2 TWh. Detta att gemföra med Simpevarps 15,5 TWh under samma tid. Detta bevisar på att det kostar mycket och genererar lite att ha vindkraft. Totalt så producerade hela Sveriges kärnkraftverk 69,2 TWh.

Efter det att vinden gått genom ett vindkraftverk fortsätter den sin färd. Den kan användas igen och livslängden på vind är egentligen oändlig. Så länge det finns en sol o hav på vår jord finns det vind. Vind uppkommer då kalla och varma luft massor ska byta plats. Beroende på styrka så producerar de olika. Ett effektivtvindkraftverk ska helst stå i norra Sverige. Där genererar de mest ström. Vindkraft i inlandet är därför inte alltid den bästa lösningen.

Eftersom att ett kärnkraftverk behöver diverse natur resurser så är det lämpligaste platsen att placera det nära vattnet. Reaktorn behöver hela tiden en kylning som ser till att reaktorn inte blir överhettad. Om man då placerar det vid vatten så kan man enkelt kyla ner det utan större kostnader. Det vatten som kommer ut från verket är mer näringsrikt än det som redan finns i havet och detta resulterar i att djur- och växtliv ökar. En annan stor orsak till att man sak placera det vid havet är att det avfall som blir kvar efter processen färdas på havet. Att färda det på havet gör att vi slipper ha det på våra vägar, som skulle vara mycket riskfyllt.

Det som blir kvar efter det att man använt uranmalmen i ett kärnkraftverk är ett avfall man kan använda till att konstruera atombomber. Det är det enda du kan använda resterna till. Det gör att tillgången på kärnkraftverk är begränsad. Beräkningar visar på att uran kommer att ta slut inom en 90 års period om det inte blir en enorm av upptäckt av uran gruvor. Det som blir kvar kostar pengar att förvara. Men gemfört med vad ett kärnkraftverkgenererar är detta en mycket liten summa

Ett kärnkraftverk producerar väldigt mycket energi med tanke på vad det kostar att driva och bygga. En relativt ny tanke som det arbetas på i Ryssland är att man ska bygga sina reaktorer på 160 m långa stålpråmar. Dessa skulle sedan förankras ute till havs. Följderna till detta skulle bli slående. Om en olycka skulle inträffa skulle befolkningen inte påverkas i samma omfattning som om det i annat varit på land. Transporten av energin som verket genererar färdas med ledningar under vattenytan. Det avfall som sedan blir kvar efter processen skulle då borras ner på plats (150 m djup). Projektet omfattar byggandet av två reaktorer på en 160 m lång stålflotte samt fyra ytterligare byggnader (avsaltningsanläggningar) och bostad för 60 arbetare. detta till ett pris av ca 710 milj kr.

Efter det att ett vindkraftverk gjort klart sin tjänst monteras detta ner och återvinns till andra metall produkter. Det betyder att det mesta på en sådan anläggning kan användas igen utan att man använder för mycket av naturen för att framställa och producera utifrån det som blivit kvar av ett vindkraftverk. Det som blir kvar efter det man har stängt ett kraftverk är mycket. Den stora byggnaden måste plockas ner eller rivas vilket kostar pengar. Mycket av det som finn i ett kärnkraftverk är svårt att återvinna. Av det som plockas ner kan man räkna med att ungefär 25% av allt material går att använda igen. Om man då ser till vad det har gett samhället för ekonomisk vinst är det ett billigt pris att betala.

Alla de transporter med uran som kommer till verket kan transporteras på ett snabbt och enkelt sätt. Ett fartyg kan ta så mycket mer last än vad en lastbil kan, det resulterar i en renare miljö. Att placera ett verk vid vatten har också en stor nytta till vid en härdsmälta. Vattnet tar den största smällen och det sprids inte lika lätt runt det område där verket ligger.


Populariteten hos de två olika källorna är mycket klarvisande. I Skåne där man har Barsebäck vill 9 av 10 skåningar att man har kvar verket. 8 av 10 vill också att man ska bygga ut det och därmed starta reaktor 1. Eftersom att Sverige leds av folket så borde man tycka att kärnkraften borde byggas ut. Där de finns vindkraft är dock siffrorna annorlunda. En undersökning som gjordes i ett område i norra Sverige 1999 visade på att bara 5 av 10 ville ha vindkraft på sina ägor. Än mindre ville de bygga ut den ännu mera.

Det finns stora skillnader mellan de två. För de som bor i norra Sverige finns det ett till som redan är aktivt, vattenkraften. Vattenkraft producerar årligen runt 15 TWh. Av det levereras ungefär 9,5 TWh till södra Sverige. Vattenkraft kan bara användas i norr eftersom att de stora älvarna finns där.

Vattenkraften drivs likt de andra med vatten och en generator. Vattnet störtar nerför en avsats in i turbinen som börjar att rotera. När turbinen roterar verkar också generatorn som genererar ström. I dagens Sverige har vi ett antal vattenkraftverk som är aktiva. Vattenkraften är utbyggd i den mån det går utan att påverka natur och djur. Om man ska bygga ut vattenkraften skulle man behöva bygga dammar till en stor summa pengar. Dammen skulle ödelägga stora ytor med växter och djur som skulle få flytta eller rent av dö ut när deras bostäder läggs under vatten.

Det som ses till det mest möjliga och klokaste alternativet är kärnkraft. Kostnaderna är låga gemfört med vad det producerar. Det förser invånare ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Energi källor

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-04-07]   Energi källor
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1949 [2017-06-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in