Regnskogen

16 röster
34090 visningar
uppladdat: 2003-04-04

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Hur ser Regnskogen ut, vad innehåller den?

Världens regnskogar

Regnskogar täcker ca 2% av jordens yta och utgör ca 6% av dess massa . Regnskogen har existerat i runt 200 millioner år men till skillnad från andra skogsmarker har den aldrig varit täckt av inlandsis. Regnskogarna är våra mest komplicerade men också effektivaste ekosystem och de spelar en viktig roll i jordens klimatbalans. Men ändå har stora delar av regnskogen skövlats så obarmhärtigt att knapp hälften finns kvar och om skövlingen fortsätter på samma sätt kan all regnskog vara borta om några få decennier.

Vad är en regnskog?
En regnskog är en ständigt grön skog i ett område där klimatet karakteriseras av fukt, värme och regelbundenhet, med en temperatur som håller sig mellan 25 och 32 grader Celsius och med en
årsnederbörd på minst 1500 mm, ofta betydligt mer, fördelad över minst 9-10 av årets månader. Inga egentliga torrperioder hinner utvecklas mellan dessa månader. Vid ekvatorn förekommer två regntider med kort uppehåll emellan. Därför bildas regnskogar lättare där än i andra områden där torrperioderna kan vara för långa.

Tropisk regnskog finns enbart i tropikerna, dvs i de områden vid ekvatorn där solen någon gång under året står i zenit. Men vissa tempererade områden med fuktiga västvindar under större delen av året sägs ha tempererad regnskog, t ex Nordamerikas nordvästra kust, södra Chile och Nya
Zeeland. Nästan en tredjedel av världens tropiska regnskog finns i Väst- och
Centralafrika, Asien, Sydamerika och östra Centralamerika. Men också i
Västindien i eller nära ekvator och i regionerna Hawaii, Amerikanska Samoa och Jungfruöarna.

Alla regnskogar ser inte likadana ut
Regnskogarna ser olika ut världen över. Skogens utseende växlar till exempel med marktypen, höjden över havet och med läget i förhållande till ekvatorn. De olika typerna av regnskog har fått beskrivande namn, som bergsregnskog , dimskog, låglandsregnskog, subtropisk regnskog, sumpregnskog eller pelarskog.

Låglandsregnskog är den mest utbredda och artrikaste av alla regnskogstyper.
Den växer främst på gul- eller rödaktiga lerjordar. Tropisk låglandsregnskog är
flerskiktad, varmed menas att växterna formar olika skikt. Högst upp
vid 40-60m över marken breder kronorna från höga träd ut sig och dominerar
helt. Längre ner finns två andra skikt av lägre träd som följs av ett buskskikt vid
marknivån. Under vägen ner tillkommer en mängd andra växter, t ex olika slags
epifyter - ormbunkar, orkidéer, liljeväxter, mossor och lavar. Längst ner på marknivå är det mycket mörkt eftersom trädkronorna inte släpper igenom solljuset och konkurrensen mellan växtarterna blir hård och vegetationen relativt gles. Men mitt på dagen, då solen står i eller nära zenit, kan en hel del ljus tränga ned lodrätt mellan de höga träden. På marknivån finns därför olika slags örtartade växter, alla med speciella knep om hur de ska fånga den lilla sol som kommer ner till marken.

På 1000-3000 m över havet breder bergsregnskogarna ut sig. De kallas också moln- eller mosskog. Skogarna är drypande våta eftersom de ligger i molnbältet. De innehåller rikligt med lianer, trädormbunkar, mossor, bambuarter och olika epifyter. Ju högre upp man kommer i bergsregnskogen ju snårigare blir den. Där utgörs skogen främst av olika buskarter. Denna skogstyp finns främst i Afrika och Sydamerika. Där Bergsregnskogen avtar börjar Dimskogen växa, en form av regnskog som är svalare och fuktigare, den har en nästan permanent fuktmättad miljö. Den är vanligen mycket låg och knotig.

Dimskog växer högst upp på bergens sluttningar, dit varm luft stiger och avkyls så att det bildas dimma och dagg. Skogen är rik på blomväxter, epifyter och ormbunkar. Dimskog finns bl a i Mellanamerika och norra Sydamerika. Sumpregnskog kallas så därför att den växer på våtmark. Sumpskogarna är rika på ständigt gröna lågvuxna träd med styltrötter. Styltrötter är en sorts rötter som har till uppgift att bära upp växtens stam. De finns bl a i Amazonas, Sumatra och Nya Guinea. Mangroveskogarna är ett exempel på sumpregnskog, som har stor betydelse för många marina djurs fortplantning och därför har kommit att utsättas för rovdrift i stor skala.
Torvsumpskog bildas i översvämmade områden där växtrester samlas under
vatten i stället för att brytas ner. Denna sort finns bara i Asien och norra
Sydamerika.

Pelarskog växer på sandiga genomsläppliga jordar med podsol (ett sorts
jordmån) och består av pelarformiga träd som inte har stora, utbredda kronor. Dessa träd
släpper igenom relativt mycket ljus till marken och därför utvecklas en helt annan och tätare markvegetation jämfört med i andra mörkare regnskogar. Subtropiska regnskogar bildas där medeltemperaturen är lägre och där dagslängden förändras med årstiden. De skiljer sig från de tropiska regnskogarna för de är i regel inte lika högvuxna. Man finner dem främst i Sydkina, Taiwan och södra Brasilien.

Mer om växtlivet

Blommande växter utgör den allra största delen av jordens vegetation. Ungefär 80 procent av alla kända gröna växter är blommande örter och träd. De allra flesta av dem har man hittat i regnskogarnas väldigt rika flora. Forskare uppskattar att det på en enda hektar (10.000 kvadratmeter) kan finnas mer än 750 typer av träd och 1 500 olika arter av högre växter. Totalt sett beräknar man att regnskogen innehåller omkring 170 000 växtarter varav 50 000 är träd. Trots denna kända rikedom tror forskare att det finns kanske 30 000 nya arter kvar att upptäcka.

De flesta växterna i en regnskog är örter men det är ändå främst trädarter som tillsammans dominerar livsutrymmet. I Amazonas och Indonesien kan det röra sig om flera hundra arter per hektar medan i Syd- och Sydöstasien denna trädrikedom kan skapas av en enda växtfamilj, Dipterocarpus. Denna växtfamilj har ungefär 600 arter av små eller medelstora träd som hör till de vanligaste i regnskogarna. De är tvåhjärtbladiga och har släta och ogrenade stammar. Trädkronor ser ut som blomkålshuvuden, bladen är hela och läderartade, stammen innehåller rikligt med harts- och balsamförande gångar. Dessa träd har stora, klase-liknande blomställningar som är regelbundna och tvåkönade. Fast regnskogen är ständigt grön finns det ändå träd som tappar blad under vissa perioder.

Eftersom markytan nås av så lite ljus, bara 0,2-2 % av det som trädkronorna får, och den dessutom är näringsfattig är rikedomen på klätterväxter och epifyter typisk för nästa alla regnskogar. Epifyter är växter som lever uppe bland träden utan att skada dem. De fångar upp sin näring från luften och sitt vatten från trädgrenarna. De gör skogen ännu grönare och lyser upp den med sina prunkande, mångformade blommor. Det finns arter inom många växtfamiljer, t ex ormbunkar, kallaväxter, orkidéer och begoniaväxter, i Syd- och Centralamerika ananasväxter, i kyligare skogar mest mossor och i väl belysta partier mest lavar, som växer på det sättet. Det finns ärtväxter och violarter som klättrar ända upp i trädkronorna. Lianer är något vi lärt oss att förknippa med ”djungeln” genom böcker och filmer. De är allra vanligast i de tropiska skogarna i låglandet. Palmer är typiskt både för låglands- och bergsregnskogar.
Näringstillgången i regnskogarnas jordar är inte alls lika stor som regnskogen i sig. Faktiskt så befinner sig 4/5 av näringen i träden och dess blad. Genast när blad, grenar och annat växtmaterial rasar ner till marken tas det om hand av svampar, bakterier, termiter, myror och andra djur. Därför saknar marken i tropikerna nästan humustäcke (mullager), men är ändå sur trots den snabba nedbrytningen som finns i regnskogarna.

Djurlivet
Djurlivet i regnskogarna är mycket artrikt, i synnerhet i Syd- och Centralamerika och Nya Guinea, men mindre extremt i Afrika. En typisk kvadrat- mil beräknas ge plats åt omkring 125 olika arter däggdjur, 400 arter fåglar, 100 arter reptiler, 60 arter groddjur och ca 150 olika arter av
fjärilar.
Arterna har ofta ett starkt specialiserat levnadsätt specialiseringen kan vara födan eller utseendet. De olika arterna håller sig ofta i specifika skikt, t ex kronskiktet eller markskiktet. Alla dessa skikt innehåller olika miljöer och mat så djuren söker oftast upp det skikt
där deras specialisering gynnas bäst. Det här är några exempel: bland trädtopparna lever glidflygande djur, fåglar och apor och andra djur med gripsvans, medan på markskiktet lever hjortdjur, antiloper, tapirer, svindjur, myrkottar, sengångare. Grodyngel och groddjur finns överallt där nog vatten ansamlas. Hälften av alla regnskogens däggdjur är fladdermöss. Men den djurart som är vanligast i regnskogen är myrorna, deras sammanlagda
vikt och antal slår de andra djuren med hästlängder. Också vandrande pinnar och cikador hör till de typiska regnskogsinvånarna.

Den största gruppen av levande varelser i regnskogen är insekterna, där det finns nya arter att upptäcka varje dag. Mer än hälften av insektsarterna är skalbaggar. Forskare gissar att det kan finnas många miljoner oupptäckta insektsarter. I familjen skalbaggar finns ca 350000 kända arter. Skalbaggar är den artrikaste inom djurriket, ca 30 procent av alla djur är skalbaggar och
dessa förekommer i alla miljöer, land, luft och vatten. Deras storlek varierarkraftigt, alltifrån 0,3 mm till 16 cm långa. De är också de tyngsta av alla insekter, vissa arter kan komma upp till en vikt på 100g. En del har vingar, andra inte. De som har vingar har ett yttre sikt för att skydda dem när de ska in i trånga utrymmen. Jag tycker att papegojor är en av världens vackraste fågelfamiljer.Den omfattar ca 350 arter, de flesta finn... Ladda upp arbete

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Regnskogen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Nathalie kiessling [2003-04-04]   Regnskogen
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se:8097/article?id=1912 [2017-02-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mimers Brunn tipsar om

Att skriva projektarbete

Projektarbete är ditt största projekt under gymnasietiden. Mimers Brunn hjälper dig, hur man ökar sina chanser att få MVG på projektarbete. Att skriva projektarbete