Torskdöd i Östersjön

1 röster
11513 visningar
uppladdat: 2003-03-29
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Med det här arbetet har jag velat ta reda på hur torskens situation i Östersjön kan påverkas av ett eventuellt torskfiskestopp. Under ”Min åsikt” har jag försökt ta egen ställning i den frågan.

Östersjön
Östersjön är världens största brackvattenhav, ett mellanting mellan hav och insjö. Vattnet är bräckt och salthalten ligger mellan 0.5 och 3 promille. Södra Östersjön har högre salthalt än den norra. Vattnet skiktar sig, det tunga saltvattnet lägger sig på djupet, sötvattnet flyter över. Saltsprångskiktet, haloklinen ligger på ca 60 m djup och motverkar effektivt omblandningen mellan salt och sött vatten. De grunda sunden ut mot Skagerack och Kattegatt hindrar friskt syresatt vatten att strömma in. Under vissa perioder är Östersjöns djupare delar (under 130 m) helt utan syre och de drabbas av bottendöd. Med några års mellanrum gör vädret att syrerikt vatten strömmar in. Innan Öresundsbron byggdes utredde man noga hur inströmningen skulle påverkas och man fann att den inte skulle störas speciellt mycket.

Torsken
Torsken finns i hela Östersjön och vandrar ibland också upp mot Bottenhavet i jakt på mat. Den fortplantar sig däremot bara i södra Östersjöns djup. Torskens ägg sjunker tills det träffar på vatten med en salthalt på 10 promille. Den salthalten finns bara under saltsprångskiktet. Torskäggens vattenmassa begränsas av saltsprångskiktet och bottendöden. Tidigare lekte torsken mycket i Gotlandsdjupen men de senaste åren har leken där minskat och ibland helt uteblivit. Den mesta äggläggningen har i stället skett i sydligaste Östersjön vid Bornholm.

Övergödning och bottendöd
Under många år har Östersjön fått ta emot stora mängder kväve och fosfor, vilket har övergött Östersjön. Syrehalten minskar och vissa bottnar blir helt utan syre, och då bildas svavelväte som tar död på nästan alla organismer. Problemet med bottendöd förvärras av Östersjöns naturliga brist på omblandning. Under de senaste åren har syrebristen ökat och antalet bottnar utan syre har blivit fler. Halterna av kväve- och fosforutsläpp har slutat öka. Därför hoppas man på en minskning inom nästa årtionde. De största utsläppen kommer från Polen som ofta helt saknar avloppsrening. De värst drabbade bottnarna, som är helt utan syre, finns idag utanför Gotland och norr om Bornholm. Båda de områdena har varit viktiga för torskens äggläggning.

Djurlivet och fisket
Under 1900-talet har biomassan (den samlade vikten av allt liv) och individantalet ökat men bara över saltsprångsskiktet. Under skiktet har den minskat. Djurlivet gynnas av gödningen så länge syret räcker till. Gödningen minskar syremängden i det djupa vattnet och de bottenlevande djuren slås ut.

Fisket av torsk i Östersjön har länge varit en viktig näring. 1950 bärgades 100 000 ton torsk. Fisket har effektiviserats och i början av 1980-talet hade man rekordår då man fångade nästan 450 000 ton. På drygt 10 år har fångsternas storlek minskat markant. I början av 1990-talet hade man en bottennotering på mindre än 100 000 ton. Sedan kom några år med kraftiga höststormar, syrehalten steg och fångsterna förbättrades en aning men kring 1998 var fångsten åter igen nere på 100 000 ton.

Kvoter och fiskestopp
År 1989 infördes nationella fiskekvoter i Östersjön. Varje land tilldelades gränser för hur mycket torsk de fick ta upp. Kvoterna regleras varje år. De gemensamma kvoterna för år 2002 ligger på ca 76 000 ton. Man beräknar att 40 000 ton utöver det fiskas upp olagligt. Torskfisket år 2002 ligger 160 % över den nivå som havsforskare har rekommenderat.

Fiskekvoten för år 2003 är 75 000 ton och Sveriges del av den kommer att bli15 000 ton. Om kvoten följs kommer torskbeståndet i Östersjön år 2004 att uppgå till 174 700 ton. Om Sverige genomför det torskfiskestopp som man föreslagit beräknas beståndet av torsk öka ytterligare 7 % till 187 000 ton.
Argument mot ett svenskt torskfiskestopp
- Det finns en risk att den svenska kvoten fiskas upp av fiskare från andra länder.
- Genom ett fiskestopp kan Sverige förlora sin roll som pådrivare för ett skonsammare fiske i Östersjön (bl.a. längre fiskestopp under sommaren och vidgade fredningsområden).
- Den svenska fiskeflottan som ändå kontrolleras förhållandevis noggrant kan komma att ersättas av flottor från andra länder som har sämre kontroll.
- Kvotfördelningen görs utifrån fångsterna de senaste fem åren. Ett fiskestopp skulle skapa en statistiklucka som skulle kunna sänka kvoten för svenskt fiske när stoppet sedan hävs.
- Det småskaliga kustfisket skulle drabbas hårdast. De små båtarna har svårare att ställa om sitt fiske. De stora båtarna som är de största bovarna i torskfisket skulle klara sig bättre.

Argument för ett svenskt torskfiskestopp
- Någon måste föregå med gott exempel, vilket Sverige gjorde när det gällde att sänka freonhalterna. Det är också viktigt att sätta press på andra länder så att de följer efter.
- EU:s fiskekommisionär Franz Fischler garanterar att svenska fiskekvoter kommer att skyddas om man skulle besluta om ett fiskestopp.
- Man har lovat ersättning för de förluster som skulle uppstå i den svenska fiskenäringen.

Kompensationen till fiskeflottan, beredningen och underleverantörer skulle enligt Fiskerivårdsstyrelsen kosta ca 600 miljoner. Inom fisket skulle 1 360 personer beröras. Räknar man även in varvs- och beredningsindustrin blir det 2 600 personer.

Min åsikt
Nackdelarna med ett svenskt torskfiskestopp är många. Samtidigt är det nackdelar som det går att göra något åt. Kontrollen av alla fiskeflottor, även de som inte är svenska skulle skärpas. Här skulle EU kunna gå in och arbeta, dessutom borde länderna kring Östersjön kunna enas om gemensamma regler och riktlinjer för att skapa ett friskare Östersjön. Det skulle säkert kosta mycket pengar men det måste vara viktigt för alla länder med kust mot Östersjön och i synnerhet de med fiskeriintressen. Vad är det som säger att enbart torsken skulle påverkas av fortsatt utfiskning och bottendöd? I förlängningen kan ju resultatet bli ett helt dött Östersjön.

Det är viktigt att man börjar arbeta snabbt. Ett skrämmande exempel är New Foundland där man haft fiskestopp i 10 år men fortfarande är helt utan torsk. New Foundland kan visa hur fruktlöst ett torskfiskestopp kan vara men det markerar också hur viktigt det är att göra något i tid! I Danmark har fiskare gått samman och bildat ett ekologiskt nätverk för yrkesfiskare. Kriterierna för ”Naturskånsomt Fiskeri” är bl.a. att bara skonsamma fångstmetoder får användas och att fiskebestånden inte får utfiskas. Ett annat krav är att småfisk och bifångster ska kastas tillbaka i havet levande, i industrifisket dör hela fångsten. I slutändan är det upp till konsumenterna att betala den extra kostnad som tillkommer, precis som på ekologiska produkter.

Jag tror att principen ”Naturskånsomt Fiskeri”...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Torskdöd i Östersjön

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Anniken Gustafsson [2003-03-29]   Torskdöd i Östersjön
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1897 [2017-06-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in