Schizofreni

13 röster
56498 visningar
uppladdat: 2003-03-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning


Inledning………………………………………………………………………………....s. 1

Schizofreni – vad är det?...................................................................................................s. 2

Sjukdomens symptom…………………………………………………………………...s. 3

Sjukdomens orsak………………………………………………………………………..s. 4

Olika former av Schizofreni……………………………………………………………..s. 5

Hur blir man frisk?………………………………………………………………………s. 5

Källförteckning…………………………………………………………………………..s. 7


Inledning

Jag har valt att arbeta om Schizofreni eftersom det verkar vara en intressant sjukdom. Jag har alltid trott att en schizofren person är en person med två olika personligheter. Den sjuke kan exempelvis säga ”jag tycker om att se på film” den ena minuten, bara för att minuten senare säga precis tvärtom ovetandes om vad han sa för en minut sedan. Därför har jag alltid trott att en schizofren människa är rolig och jag har ofta skämtat om sjukdomen. Efter att ha samlat material till arbetet och tagit mig en titt på det har jag förstått att en schizofren människa kan visa upp många olika beteenden, och behöver inte alls ha kluven personlighet. Mitt syfte med arbetet är därför att undersöka vad det egentligen innebär att ha schizofreni. Vilka symptom visar den sjuke upp, hur blir man frisk, och vilka olika slag av schizofreni finns det? Detta är tre av de frågeställningar jag tänker försöka att besvara. Här är samtliga frågeställningar jag vill ha svar på i detta arbete:


• Hur märker man att en person drabbats? Symptom?

• Vad beror Schizofreni på? Är det medfött? Är det ärftligt?

• Behandlingssätt – Hur blir man frisk?

• Finns det mediciner för den sjuke?

• Olika former av schizofreni - Vilka olika sorters beteenden kan den sjuke visa upp?

• Vilka människor drabbas av schizofreni? Fördelning Män/kvinnor? Statistik


Schizofreni – vad är det?

Själva ordet schizofreni kommer från grekiskan och betyder kluven själ. Schizofreni är en psykisk sjukdom som är ganska vanlig. Ca 1 % av jordens befolkning får diagnosen Schizofreni någon gång i livet, det kan dock finnas betydligt fler sjuka men som inte fått någon diagnos ställd. Det är ofta mycket svårt att upptäcka att en person har drabbats av schizofreni, eftersom det är en psykossjukdom, dvs. ett tillstånd. Därför måste en person vara i detta tillstånd ett halvår innan diagnosen schizofreni kan ställas. Män löper lika stor risk att bli sjuk som kvinnor men de drabbas ofta tidigare i livet än kvinnor. Män insjuknar oftast i de sena tonåren medan kvinnor vanligen drabbas i åldern 25-30. I Sverige lever idag ca 30 000 personer med diagnosen schizofreni . En schizofren människa har svårt att skilja mellan fantasi och verklighet. Den sjuke drabbas av tankestörningar vilket ofta leder till att de blir tysta, frånvarande och inbundna. (Läs mer om detta under rubriken ”Sjukdomens symptom)
Många tror att schizofrena människor är farliga mördare, och undviker därför dessa. Visst finns det mördare som varit schizofrena, men det är mer troligt att den sjuke är mer farlig för sig själv än för allmänheten. Självmord är nämligen en vanlig utväg för den sjuke. En tredjedel av alla sjuka försöker ta livet av sig någon gång under sjukdomen. En tiondel av alla sjuka fullföljer självmordsförsöken.
Schizofreni existerade redan på 1500-talet. Då brändes de schizofrena på bål tillsammans med häxorna. År 1911 gjorde schweizaren psykiatrikern Eugen Bleuler djupare forskning i sjukdomen, och kom fram till sjukdomen var en personlighetsklyvning och fick därmed namnet Schizofreni. På 1950-talet började man använda olika mediciner som behandling och på 70-talet började man med psykoterapi.


Sjukdomens symptom

Man brukar prata om Bleulers fyra A:n när man ska beskriva schizofrenins symptom, och dessa är: Autism, associationsrubbningar, ambivalens och affektiv rubbning. Här följer en förklaring av orden:
Autism – Schizofren autism har inget att göra med infantil autism. Den sjuke stänger in sig i sin egna värld och är ofta oemottaglig för information och reaktioner utifrån.
Associationsrubbningar – Den sjukes tankar följer inga banor utan han kan avbryta sig själv mitt i en mening bara för att fortsätta med något helt annat, utan någon som helst förståelse för de utomstående.
Ambivalens – Den sjuke uppvisar beslutsångest i sitt handlande. Det kan vara en sån sak som att han inte kan bestämma sig för om han ska sätta på TV:n eller inte och därför fastnar i en rörelse där han rör handen fram och tillbaka mot TV:ns On/Off knapp. Det kan också figurera i mer djupare sammanhang, som att han ena stunden vill döda sin hund och andra stunden gör allt han kan för att hunden ska ha det bra. Oftast stannar det vid tanken, men det händer även att den sjuke går från tanke till handling.
Affektiv rubbning – Den sjuke visar inte de känslor man normalt skulle visa i en viss situation eller efter en händelse. En när anhörig kan dö utan att han gör några som helst reflektioner över detta och verkar helt oberörd. Ibland kan t.o.m. sorg vändas till glädje och den sjuke kan bryta ut i ett hysteriskt skrattanfall när han får reda på en nära anhörigs död.

Det är viktigt att nämna att man inte måste ha alla dessa A:n för att tecknas som sjuk. Man kan sammanfatta dessa symptom med att en schizofren känslomässigt återgår till barndomen. Han regredierar till 1-2 åringens värld där begrepp kärlek, död, vänskap och moral är totalt oväsentliga.
De fyra A:na är schizofrenins grundsymptom och är typiska för just schizofreni, men det finns även s.k. sekundära symptom som även kan förekomma vid andra psykotiska tillstånd.
Tankestörningar är ett sådant. Den sjuke upplever att han tänker någon annans tankar eller att hans tankar är offentliga så att alla kan höra dem. Hallucinationer kan också förekomma hos den schizofrene. Den vanligaste hallucinationen för den sjuke är hörselhallucination. Han vet inte om det är en röst han hör eller om det är en tanke. Ibland är rösten väldigt tydlig och berättar vissa saker i form av hot eller befallningar. Även smak och lukthallucinationer kan upplevas av den schizofrene. Han upplever att det luktar gas eller lik och tycker att detta är skamligt, och kan tycka att maten smakar förgiftat. Synhallucinationer är ovanliga hos en schizofren och om sådana förekommer är det oftast bara vanliga mardrömmar som dröms i halvvaket tillstånd.
Att en schizofren upplever att han står under påverkan av andra högre uppsatta människor eller makter är framförallt vanligt i början av sjukdomen. Han kan också känna sig förföljd och uppleva att ex. SÄPO är ute efter honom eller att andra människor vill honom illa. Den sjuke kan även ha motoriska problem. Han kan ha svårt att sitta stilla, babbla obegripligt i syfte att överrösta de röster han hör inom sig. En form av motoriska problem är de s.k. katanoma symptomen. Den sjuke kan då fastna i en speciell muskelrörelse. Ibland kan muskelspänningen vara så kraftig att kroppstemperaturen höjs till nivåer som är fara för individens liv. I sådana fall ges s k el-behandling. Detta förekommer dock ytterst sällan hos den schizofrene.
Man kan dela in symptomen i negativa och positiva symptom. De positiva symptomen är lättare att behandla genom medicinering, och hit räknas vanföreställningar och hallucinationer. Övriga är negativa symptom och går inte att behandla med hjälp av mediciner.

Schizofreni brukar röra sig över tre olika stadier:

• Akut fas: Den drabbade måste få sjukhusvård eftersom han/hon inte själv klarar av fysiska behov eller kan vara farlig för allmänheten eller sig själv.
• Stabiliseringsfasen: De svåraste och mest akuta symptomen lägger sig.
• Stabila fasen: Symptomen är nästan eller helt borta.


Sjukdomens orsak

Det finns inget som kan förklara varför en person blir schizofren och en annan inte. Eftersom sjukdomen yttrar sig så varierande på olika personer och har så många symtom tror man att det är en blandning mellan många olika sjukdomar och psykoser, därför kan orsakerna vara olika från fall till fall. Man vet att flera olika faktorer kan spela roll men man kan inte säga precis vad som gör att man utvecklar schizofreni. Många forskare säger olika saker och har olika teorier men man vet inte riktigt vad som stämmer och inte stämmer. Man forskar väldigt mycket runt detta och här nedan följer några faktorer som man vet bidrar till att en människa blir schizofren.

Ärftlighet
Man vet nu att schizofreni är ärftligt. Om en av föräldrarna är schizofren finns det 10-12 % risk att barnet utvecklar sjukdomen, om båda föräldrarna är schizofrena är risken för barnet 40 %. Om en tvilling utvecklar schizofreni är risken 40-60 % att den andre tvillingen också får sjukdomen. Risken är dock mycket lägre om de inte är enäggstvillingar.

Kemiska orsaker
Forskare har kommit fram till att schizofrena människors hjärnor inte ser likadana ut som friska människors hjärnor. De schizofrena har ökade nivåer av två kemiska ämnen i hjärnan, och skillnader i strukturen på själva hjärnan. Bland annat så har schizofrena personer större ventriklar (hålrum), det innebär att det limbiska systemet har krympt och påverkar känslor och instinkter. Även Hippocampus är mindre hos de sjuka, därför har de svårt med inlärning. Det gör även så att personerna får en lägre aktivitet i främre pannloben, vilket påverkar koncentrationsförmåga, problemlösning och planering. Dessutom har man kommit fram till att hjärncellerna på de sjuka har fler dopaminmottagare än normalt. En del forskare säger t o m att hjärncellerna ligger annorlunda hos schizofrena personer.

Fosterstadiet
En del forskare tror att sjukdomens orsaker kan ligga ända tillbaka till fosterstadiet. Det finns studier som visar att barn som föds efter att en influensaepidemi härjat och mamman varit sjuk ofta utvecklar schizofreni. Andra forskare säger att ju äldre kvinnan är under graviditeten desto svårare blir förlossningsarbetet, och eftersom det blir en långvarig och svår förlossning ökar riskerna för att barnet utvecklar schizofreni. De flesta forskare är dock överens om att det inte enbart är graviditeten som spelar roll, utan även yttre faktorer senare i livet.

Missbruk
Om en person missbrukar centralstimulerande medel ökar risken för att utveckla schizofreni.
För en person som redan är schizofren men som ännu ej kommit till insikt om det eller fått behandling, kan det sociala livet vara ett stort problem. Eftersom personen beter sig onormalt drar sig folk undan och den sjuke blir utstött. Då bidrar det till depressioner vilket ofta leder till missbruk av droger eller alkohol. Då kan sjukdomen bryta ut ordentligt och då kan den sjuke blir farlig för omgivningen.

Traumatiska upplevelser
Att en person blivit misshandlad upprepade gånger, utsatta för incest eller andra jobbiga upplevelser kan orsaka att sjukdomen utvecklas. Att föräldrarna skiljer sig, att bli mobbad eller inte känna sig uppskattad, bli övergiven eller tvingad till något kan också vara utlösande faktorer.


Övriga orsaker
Andra orsaker till att Schizofreni bryter ut är för mycket stress, prestationsångest, för högt tryck på personen samt social isolering i kombination med åldersförändringar.
En del forskare påstår att det beror på vilken årstid man är född. Enligt dom löper man störst risk om man är född på vintern eller våren.

Detta är bara några av de många teorier som finns om varför en individ blir schizofren. Man har i USA börjat studera små barn för att se om man kan hitta avvikande beteenden som kan tyda på schizofreni, men än så länge har man inte kommit fram till något resultat.


Olika former av Schizofreni

Man kan dela in Schizofreni i fyra olika former. Det är fyra olika former men dom är inte alltför olika varandra, och personer som varit sjuka några år har ofta flera av de olika formerna.

Simplexformen
Simplexformen är vanligast i åldern 18-25 år. Den sjuke blir tilltagande psykiskt avstängd från verkligheten och han blir orkeslös och apatisk. Utvecklingen brukar oftast vara ökande känslomässig avflackning och regrediering till barndomen. Symptomen är oftast de s k grundsymptomen.

Hebefreni
Den sjuke lider av svår ångest och tankeblockering förekommer. Känslan av att vara styrd utav andra makter eller krafter är dominerande. De vanligaste symptomen är hallucinationer och tillbakagående beteende, ibland även destruktivt beteende.

Kataton schizofreni
Utbryter oftast i åldern 25-35 och de första symptomen är mat och dryckesvägran som i värsta fall kan leda till att en livshotande situation uppstår. Förekomsten av denna form av schizofreni har minskat under de senaste decennierna och är idag den ovanligaste formen av schizofreni.

Paranoid schizofreni
Drabbar oftast människor i åldern 30-45 år. Den sjuke drabbas av tankestörningar och blir autistisk. Autismen syns inte särskilt väl på ytan utan utspelar sig ofta i personens inre. Han kan utåt sett vara precis som vanligt. Inom sig upplever dock personen att han går under och denna ångest kan leda till att man börjar svettas av ångest och dunkar huvudet i väggen i frustration. Andra sjuka kan uppleva att de ska frälsa världen. När de ser eller hör något på TV tror de sig förstå de hemliga sammanhangen och tror sig kunna lösa situationen på egen hand.


Hur blir man frisk?

Det finns inget botemedel mot schizofreni. På en del försvinner sjukdomen efter bara en psykotisk period, på andra avtar symtomen sakta med åldern. Sjukdomen kan även finnas kvar hela livet eller återkomma efter tillfrisknande. Som sagt kan man inte bota schizofreni, men man kan behandla sjukdomen. Först angriper man symptomen eftersom patienten sedan mår mycket bättre och blir lättare att behandla. Jag tänker här gå igenom vilka olika behandlingar som finns och vilka mediciner som är vanligast.

Neuroleptika
Är en läkemedelsgrupp som är den medicinska basbehandlingen vid schizofreni. Det är en stor grupp läkemedel som minskar psykotiska symtom som hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar. De här läkemedlen blockerar mottagarproteiner för signalsubstanser i hjärnan. Eftersom schizofrena individer har fler mottagarproteiner för dopamin i hjärnan så är det främst receptorerna för dopamin som medicinerna angriper. Det finns 16 olika läkemedel för behandling av psykossjukdomar och några av dem är Trilafon, Hibernal. Risperdal och Zyprexa. Eftersom alla dessa läkemedel har samma effekt behöver man bara använda ett i taget. Förr fick patienterna 3-5 olika Neuroleptika och i mycket högre doser än vad som behövs, men så är det inte idag. Neuroleptika drar ner symtomen kraftigt och kan i vissa fall helt kontrollera sjukdomen, och gör även patienten lugn utan att ha sövande effekter.

Biverkningar
Neuroleptika är inte alltid så populärt av patienter och läkare eftersom det kan ge starka bieffekter. Medicinen kan blockera 70-80 % av dopaminreceptorerna och då blir effekterna ungefär som Parkinsons sjukdom. Muskelstelhet och ofrivilliga ryckningar är exempel. Patienterna kan även få kramper i olika delar av kroppen och bli rastlösa, få obehagskänslor och ”myror som kryper i kroppen”. En annan bieffekt är ofrivilliga muskelrörelser och grimaser i ansiktet.

Återfall
Medicinering sker även om patienten har en stabil period, på grund av återfallsrisken. Av de patienter som inte tar sin medicin som de ska är det ca 40-60 % som får återfall i akutfas inom ett år. Därför är det otroligt viktigt att läkare, anhöriga och vänner ser till att patienten sköter medicineringen.

Samtalsterapi
Denna behandlingen hjälper inte mot symtomen men stärker patientens självförtroende. Det är en mycket viktigt behandling med tanke på att många schizofrena personer är mycket deprimerade och ofta känner sig ensamma. Dessutom kan samtal med patienten ge honom/henne mer förståelse och kunskap om sin sjukdom och då kanske lättare kan acceptera den och bli mer motiverad till att behandla den.

Elbehandling
Ger mycket större effekt än antidepressiva läkemedel och används främst på katatoni patienter. Det går till så att man genom svaga el-impulser utlöser en epileptisk aktivitet i hjärnan. Detta sker under narkos och tillförande av syrgas och mu...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Schizofreni

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-03-18]   Schizofreni
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1831 [2017-06-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in