Gösta Berglings saga

1 röster
6972 visningar
uppladdat: 2003-03-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Berättelsen utspelar sig på 1840-talet. I Selma Lagerlöfs egna hemtrakter i Värmland.
Det handlar om majorskan Margareta Sinclaire som bor på sitt gods Ekeby. Hon har ärvt sju gods av sin älskare och dessa får hon styra över bäst hon vill. Majorskan räddar prästen Gösta Berling då han nersupen och eländig gick på gatorna och tiggde. Majorskan lät honom bo på hennes gods, med sju andra kavaljerer som hon hade inhyst.
Dessa sorglösa män hade brännvin, kvinnor och kortspel som huvudsakliga intressen. Deras uppgift är att underhålla majorskan, och för det får de mat och husrum. Allt är frid och fröjd, men så en dag kommer den onde Sintram till Ekeby. Han uppmuntrar kavaljererna att ta makten över godset, vilket de också gör.

Handlingen är osammanhängande och inte speciellt bra egentligen. Den består mest av flera små avsnitt. De flesta kapitlen i boken handlar om kärlek, ofta till Gösta Berling.
Berättelsens röda tråd, är att Lagerlöf berättar om olika personers öden genom hela boken.
Många av platserna som är med i boken finns på riktigt, fast under andra namn.
Frågan man ställer sig är ju då om majorskan är Selma Lagerlöfs version av sig själv.
Jag tycker att Gösta Bergling är en riktigt härlig karaktär. Han är en casanova som tar dagen som den kommer och oroar sig inte för mycket för morgondagen.

Jag måste säga att Selma Lagerlöf verkligen har ett vackert språk, och hennes beskrivningar är otroligt speciella. Hon formulerar sig riktigt bra i vissa lägen, och texten blir skön att läsa. Fast på en del ställen känns det som att hon har överarbetat beskrivningarna. Att de blir lite överdrivna på nått vis. Onödiga, att de inte ger någonting. Språket är ålderdomligt och ger en speciell känsla för boken. Samtidigt som Lagerlöf blandar vidskeplighet och myter med realism. Det tycker jag verkar vara ett genomgående kännetecken för Lagerlöfs skrivande. Även i de andra böcker jag har läst av henne, förekommer mycket vidskeplighet och en otrolig förmåga att beskriva de mest underliga saker och få de att verka naturliga.
Ett exempel på vidskepligheten i denna bok är när de ska skjuta björnen vid Gurlitaslätt, det enda sättet den kan skjutas på är med en silverkula som är gjuten i ett kyrktorn en torsdagsnatt då det är fullmåne.

Boken är uppbyggd som att kapitlena är små noveller, fast med en gemensam röd tråd. Det som jag tycker är lite negativt med det här är att kapitlen börjar så att man inte alls känner igen sig, man vet ingenting och förstår inte hur det hänger ihop med de andra kapitlen. Sedan är de inte heller skrivna i kronologisk ordning, så det blir lätt lite rörigt och osammanhängande.

Men på det stora hela tycker jag att Gösta Berglin...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Gösta Berglings saga

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-03-17]   Gösta Berglings saga
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1805 [2018-04-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook