MILJÖARBETE

3 röster
16949 visningar
uppladdat: 2003-03-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Koldioxid och växthuseffekten

Uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Alltså det som mynnar ut ur bilars avgasrör och oljekraftverks skorstenar. Koldioxid är inte bra för miljön om det släpps ut i förstora mängder. Detta eftersom jorden har en viss balanserad mängd koldioxid (närmare bestämt 0, 035 %) i luften som gör att solens ljusenergi bevaras i vår atmosfär (se bild). Men när vi ska utvinna energi från fossila bränslen (olja, naturgas) ökar halten av koldioxid mer och mer. På detta sätt ökar också jordens medeltemperatur. Självklart kan man tycka att en varmare tillvaro skulle vara trevligare än dagens kalla klimat. Men det är inte så enkelt, eftersom vi har flera miljarder liter av snö (vatten) så skulle vattennivån öka väsentligt, och till slut skulle vattennivån bli så hög att det kan vara svårt att finna plats att bo. Detta är självklart väldigt långt fram i tiden. Men så som jag ser det är det i högsta grad att göra något åt detta (och man försöker kan jag tillägga) eftersom inom miljön måste vi se framåt i tiden och förutspå kommande problem. Ett glasklart exempel är hur stor förbränningen av kol var på 1900-talet, det tog långt tid innan man såg detta som ett miljöproblem och ännu längre tid innan man gjorde något åt saken, tyvärr var det då mer eller mindre för sent.
Men vad är det då man skulle kunna göra för att sänka koldioxidutsläppen? Man skulle kunna höja den skatt som finns för utsläpp koldioxid så att företag som bränner fossila bränslen på något vis måste betala mer eller minska utsläppen. Om de betalar så finns det mer pengar till miljösatsningar och om de minskar utsläppen, tja, då minskas utsläppen. Så det är ett alternativ men det har också nackdelar, om vissa företag minskar sin produktion kommer det inte säkert finnas produkter som räcker åt alla, produkter i detta fall; värme, elektricitet bensin m.m. Och dagens samhälle är beroende av dessa varor. Så istället för att bara klippa av våra tillgångar så är det smidigaste att minska konsumtionen. Detta ligger dock i händer av konsumenterna som inte kan dela ansvaret. Man måste t.ex. minska på bilkörningen och se till att samåka. Det man i och för sig kan göra för att förenkla detta är att göra bättre bilvägar som minimerar antalet bilköer som är förödande för miljön.
Men istället kan vi som kunder också välja miljövänligt. Om alla köpare väljer varor som inte har bidragit till miljöförstöring under sin produktion kan andra företag se att det är populärt med miljövänliga varor så att de också vill börja producera miljövänligt. Detta kan dock vara svårt, närmast omöjligt, eftersom det är upp till alla människor att betala några slantar extra för en god sak. Det låter tydligt absurt, men det beror på att alla inte är medvetna om det kommande problemet eller åtminstone ser de inte allvaret i det. Därför gäller det att göra människor medvetna och personligen tycker jag att det inte pratas mycket om miljö. Jag skulle kunna tänka mig att man istället för att bara politiker och nyhetsuppläsare outrötligt pratade om miljö så skulle miljöpropaganda spridas kommersiellt. Jag kan inte erinra mig se någon reklam för miljön, inte alls ofta i alla fall. Jag skulle till och med tänka mig att gå så långt att man målade upp en sorts katastrofbild genom medierna, eftersom det är sådant som får folk att vakna till.
En metod som tillämpas både före och efter produktion och konsumtion av miljöfarliga varor är tekniken. Ny miljövänlig teknologi kan konkurrera ut de företag vars produktion inte lämpar sig för en god miljö. Tekniken kan också användas då man ska bryta ner eller filtrera bort giftiga ämnen eller gaser.

Det här en en bild över hur växthuseffekten fungerar och varför den kallas för växthuseffekten.


Tungmetaller

Tungmetaller är ett stort miljöproblem och de skadar också människan direkt. Detta eftersom metallerna kan anrikas genom djur, och eftersom vi är högst upp på näringspyramiden är det vi som får i oss alla de gifter som vi tidigare släppt ut i naturen.
En person som kan koppla ihop det ena med det andra och läst en miljörapport och en doktorsavhandling skulle säkert undra varför det är farligt att släppa ut metaller när vår kropp är i ständigt behov av t.ex. järn och zink. Men det är bara vissa metaller som är en fara för biologiska varelser men även de som vår kropp kräver kan ha effekter på naturen om de släpps ut i för stora mängder.

Bilden visar hur föroreningar och tungmetaller kan anrikas upp genom näringspyramiden, man ser att det är männikan, eller toppkonsumenten som tar mest skada.

De metaller som man vet är direkt skadliga är b.la. det omdiskuterade kvicksilver. Kvicksilver var ett av de första ämnena som man förde en öppen debatt om. Kvicksilver sprids först och främst genom sopförbränning då någon har råkat slänga t.ex. en termometer i soporna. Men man försöker idag att ta avstånd från kvicksilver helt och hållet eftersom det krävs så små mängder för att skada djur eller miljö. För när kvicksilvret väl kommer in i kroppen bryts det inte ner utan ligger kvar och ger nervskador på bl.a. lever och njurar. Det som gör att man idag är så starkt emot kviksilver är inte bara vad ämnet kan åstadkomma utan vad det också har åstadkommit. För i tiden användes kvicksilvret som bekämpningsmedel och man tog inte vara på resterna utan dumpade bara allt i vattnet. Och det förgångna verkar ännu inte ha tagit itu med människans misstag eftersom vissa fiskeområden inte längre innehåller ätbar fisk på grund av den höga kvicksilverhalten.
Bly är också en s.k. tungmetall som man vet kan skada kroppen ungefär på samma sätt som kvicksilver. Skillnaden är att det inte krävs lika mycket kvicksilver för att göra märkbar skada. Men det kan vara lämpligt att påpeka att vi slänger ungefär 4000 ton mer bly om året än vad man kasserar kvicksilver.

Dessa tungmetaller är bevisat alldeles för farliga för att överhuvudtaget användas (åtminstone kvicksilveret). För t.ex. kvicksilver har ingen nytta i naturen även om det är ett naturligt ämne. Ämnet finns bara inkapslat i jordskorpan och verkar inte vara ämnat för något. Det man måste göra är att hitta ersättning för de produkter som innehåller kvicksilver, för förr eller sinare kommer det att hamna i soporna. Ett exempel är de gamla termometrarna som idag har ersatts med elektroniska mätare.

Oljeutsläpp

Olja kan bara hittas på några ställen på hela jorden, men alla jordens länder är i ett stort behov av olja. Därför måste oljan transporteras från ett ställe till ett annat, och det ända transportmedlet som kapabelt till att frakta så stora mängder olja är fartyg. Idag så finns det inte flygplan som skulle kunna frakta dessa mängder och andledningen till att det skulle vara bättre med flygplan är att vattnet som oljefartygen ständigt är i fara. Kanske inte själva vattnet men de djur som lever i vattnet. Vid ett oljeutsläpp så stannar bara en bråkdel av oljan kvar vid ytan, men denna del är nog så stor för att dräpa stora mängder fåglar om oljan driver närmare kusten. Oljan gör så fåglarnas fjäderskrud förlorar sin förmåga att hålla värmen mot det kalla vattnet och fryser således ihjäl. Vid kusterna kan råoljan även döda växter och alger som är vissa arters ända föda, och kan i vissa fall leda till att en djurart på denna plats dör ut. Men den andra delen som inte stannar vid ytan sjunker istället ner mot havets mörka djup och gör så att ett stort antal fiskar stryker med på vägen ner då oljan täpper till fiskarnas gälar.

Men oljekatastrofer är trots dess förödande effekter bara mat för medierna då de kan visa några rörande bilder på hur en fågel tar sina sista andetag. Det som gör oljans transportväg så konstant farlig för våra sjöliv är underhållet av själva transportmedlen; fartygen. Trots en hård lag mot att man absolut inte får rengöra sina oljetankar i havsvattnet är detta en vanlig företeelse. Ett fartyg släpper då inte ut mycket olja på en gång men det är heller inget av det som tas upp, och sedan kan man multiplicerare den siffran med en stor del av alla världens oljefartyg och få en ny siffra som visar att det är den här sortens utsläpp som bidrar med störst förstörelse.


På de här sätten kan ett oljeutsläpp göra skada, men det här är bara en liten del av de arter som far illa av utsläppen.

Som sagt så är det själva oljeutsläppen vi får höra om och tror är det största problemet i havet. Och benämningen vi är även politiker och viktiga besluttagare. När jag har letat efter en ungefär siffra på hur mycket olja som släpps ut medvetet i havet blir jag inte överraskad. Det är självklart omöjligt att räkna hur mycket olja som olagligt släpps ut. Och det är det som gör denna miljöförstöring så ohämnad, sjömän såsom alla andra vet inte vilken skada som de små oljeutsläppen ställer till med. Det är samma princip som när en enskild person slänger batterier i de vanliga soparna och tänker; ”Vad kan det göra om jag gör det några gånger, det kan ju inte påverka miljön negativt”. Men när de flesta tänker på samma sätt så är det onekligen miljöförstöring i allra högsta grad.

När tusentals liter olja släpps ut i vattnet kan man försöka suga upp så mycket olja som möjligt med torv innan oljan börjar sjunka. Den olja som flyter in till kusterna måste man för hand ta hand om innan allt för många djur tar till skada, detta tar dock förfärligt lång tid.
Men det är i princip vad man kan göra efter att skadan är skedd.
Det man måste göra är som i de flesta miljösammanhang att förebygga. Man ska låta striktare regler träda i kraft, men detta är förstås väldigt svårt beroende på att fartygen befinner sig på internationellt vattnen och det är olika standardkrav på båtarna i olika länder. Och det är svårt, nästa omöjligt för en hamn att bojkotta somliga fartyg med för dåliga säkerhetsåtgärder eftersom de helt enkelt måste ha oljan.
Det är väldigt knepigt det här, för om man vill behålla det samhälle vi idag lever i kan man inte skära ner på oljetillgångar på den nivån att det skulle kunna förbättra miljön.
Det som jag tycker man ska satsa på är att höja säkerhetsstandaren på alla transportmedel av olja. Och man måste på något sätt, som för mig förvisso står oklart, göra rengöring av oljetankar till hamns till en självklarhet. En anledning till att många inte väljer detta och bortser från lagen är bl.a. att det är allt för omständligt att rengöra oljetankarna vid hamnen. Så det ska behövas effektivare rengöringsanläggningar vid alla hamnar. Och det är i detta område som jag vill anförtro förbättringar i oljetransporten; nämligen teknik. Detta gäller även på alla plan och vid alla tillfällen av transporten. Man ska göra oljetankrarnas slagtålighet bättre och samtidigt se till att ett fartyg fyllt med oljefat som går på grund och som det går hål i skrovet på inte ska släppa ut någon olja eftersom oljan ska vara förvarad på ett säkrare sätt inuti fartyget.



Försurning

Vid förbränning av fossila bränslen uppstår flera olika ämnen som skadar miljön, men vad som kommer till skada beror också på vilket sätt som de spridds.
Begreppet försurning är väl känt även om inte alla kanske vet vad försurning just går ut på.
Allt börjar som sagt med fossila bränslen förbränns tex. när man kör bil eller när man gör elektricitet av råolja. Två av alla de ämnen som frigörs då är kväveoxider och svaveldioxider. Uppe i luften sker en kemisk process då svaveldioxiderna binds samman med luft så att det skapas svaveltrioxid. Ämnet är frätande och kan vålla viss skada till naturen, men ämnets utveckling slutar inte där utan blir istället ännu mer frätande när det binds samman med fukten i luften. Slutprodukten är svavelsyra eller salpetersyra, syrorna utgör i detta skede en liten del av regnet. Och syran kan följa med regnmoln flera mil tills det är dags för regnet att falla ner mot jorden, mot skogarna och vattnet.

Händelseförloppet från att fossila bränslen förbränns till att surt regn faller över skogarna.

Detta regn kallas för ”surt regn” och skadar naturen på olika sätt. Att det kallas för surt regn är för att regnets pH-värde har sjunkit när syrorna spätts ut med det. Vanligt vatten har ett neutralt pH-värde som på alla sätt är anpassat för naturen. Regnvattnet är livsviktigt för alla växter och om vattnet är surt kan det ha flertal olika effekter, tex:

Skogen
Alla träd behöver en viss mängd mineralämnen som de tar upp genom sina rötter eftersom dessa mineraler är en del av jordpartiklarna. Men när det sura regnet faller ner över skogsmarkerna så sköljs mineralämnena bort och trycks ner djupare i jorden av de vätejoner som alla syror innehåller där trädens rötter inte kan få tag på dem. Med tiden, om det sura regnet fortsätter falla, kan många träd ta skada eller dö.

Det sura nedfallet har också effekt på trädens barr (på de träd som har barr alltså). Barrträd ser lika dana ut året om eftersom de inte fäller sina barr såsom lövträd fäller sina löv. Anledningen till detta är att barr har ett skyddande vaxskikt som står emot köld och parasiter. Men det försvinner av syrorna i regnvattnet. Så då är det bara för parasiter att hugga in på trädets grönska.

De två överstående effekter på skogen är egentligen inte de vanligaste orsakerna att skogsområden dör ut. Utan själva syran skadar bara trädet till den punkt att trädet inte kan skydda sig mot svamp och insekter.

Sjön
Våra svenska insjöar skadas också av sur nederbörd. Och jämfört md skogen så behövs det inte lika lågt pH-värde för att hela ekosystemet ska rubbas, för i vattnet så påverkas det ena av det andra mycket lättare.
Först och främst påverkas bakterier som har i uppgift att bryta ner döda djur och växter. När de dör ut så brukar bottnen efter en tid bli gyttjig och ful med slam.
När pH-värdet sjunker söker sig också vitmossa till sjön och den kan efter en längre tidsperiod ta över hela sjön och bli vad man kallar för en ”mosse”.
Även alger börjar i ett skede att dö.

Djurlivet påverkas självklart av att vattnet blir surt. De första som tar direkt skada är skaldjuren som kräftor och musslor. Detta därför att deras skal är uppbyggda av kalk och kalk vittrar sönder i för lågt pH-värde.
Fiskar klarar heller inte av det sura, speciellt inte mörten, och överlever inte så värst länge om det sura regnet fortsätter falla, alltså om vi fortsätter köra bil. Dett beror att när pH-värdet går under 5 så fungerar inte fiskarna gälar lika bra och de kvävs till döds.
Och när alla dessa djur dör ut i sjön så påverkas även livet på land och eftersom vissa arter är mindre känsliga för försurning så gör det att det blir för mycket av vissa arter som resulterar till att en annan art dör ut snabbare, för som sagt så är vattnet ett väldigt känsligt ekosystm.
Och det finns inget egentligt långvarande ”botemedel” utan det ända man kan göra för stunden är att späda ut det sura vattnet med kalk som är basiskt och har ett högt pH. Det ända botemedlet är att sluta förbränna fossila bränslen och hoppas på att det ska komma till en ny miljövänlig energikälla, men detta är en bisarr tanke. Eftersom även detta problem, precis som växthuseffkten bl.a. härstammar från fossila bränslen så har båda problem likartade lösningar. Och detta behöver jag inte skriva en gång till.




Avfall och sopor

Människan har sedan långt tillbaka i tiden gått igenom en industriell revolution, och idag så är produktionen outrötlig. Vi tillverkar tusentals produkter med olika material, vissa miljövänliga andra inte. Och det är inte speciellt länge sedan vi kom upp med idén att återvinna.
Det som är viktigt med återvinning är att när man förbränner ämnet uppstår farliga gaser som på ett eller annat sätt skadar vår miljö, så istället för att bara elda upp produkten och sedan göra en ny av nytt material kan man då använda samma material till samma produkt.
Det som är kruxet med sorteringen är som sagt att det finns så många olika material som man borde källsortera men det är bara ett fåtal som det finns återvinningsboxar för. Det vanligaste är att man sorterar ur papper, kartong, metaller, glas, trä och plast men det är nästan omöjligt för en person att inte slänga något av dessa material i soporna.
En annan anledning som kanske är svårare för oss att förstå är att när vi hela tiden förbränner och producerar nytt nöter vi också på jordens resurser. Även om det inte ligger i någon nära framtid vet man att de material som erbjuds någon gång kommer att ta slut.
Alternativet till att återanvända själva materialet kan istället vara att göra energi av det. Man förbränner det så att vi kan få ström i våra hus. Men då uppstår det sumpgaser som har samma effekt mot ozonlagret som koldioxid. Men det otroliga är att man faktiskt kan använda sumpgasen som drivmedel och uppvärmning, men i slutändan kommer det ändå ut i naturen.



Det verkar som att hur man än vrider och vänder på saken så blir utgången nästan den samma. Kan man göra något överhuvudtaget? Vad har man gjort? Faktum är att sophanteringen har haft en stor framgång den senaste tiden både på den tekniska och den mänskliga fronten. Det har uppfunnits filter som kan reducera större mängder giftig gas som släpps ut i luften, man har funnit lösningar på hur man kan skapa energi av avfall som gör att man inte behöver utnyttja de andra miljöfarliga kraftverken. Och att källsortera är idag en vanlig företeelse. Men det som jag skulle vilja standardisera är att varje hus och lägenhet såsom varje kontor skulle ha ett eget sorteringssystem så att man inte ska behöva åka till närmaste affär för att sortera. Dels för att det är bevisat att en bilfärd till närmaste sorteringskärl ofta innebär att man släpper ut mer giftiga gaser än om soporna skulle vara sorterade och att alla inte orkar gå eller åka den ”långa” vägen till källsorteringen. Även om många källsorterar så finns det kanske fler som är så lata att inte göra det.
Därför tycker jag att varje hushåll skulle ha en papperskorg för papper, en för komposterbart material, en för glas osv. skulle källsorteringen ses som självklar. Det är biligt och källsortering kommer att gå av sig självt. Detta har företag som McDonalds och Burger King redan börjat med, just dessa exempel har detta system bara för att låtsas vara miljövänner eftersom två stycken kärl; ett för muggar och ett för ”resten” inte räcker till. Men det är en bra början att visa att det inte är patetiskt av ett företag att värna om miljön.

Och det är här konsumenterna kommer in i bilden, vår uppgift är att välja rätt varor även om det kan vara lätt att missledas i en sådan kommersionell värld som denna. Men därför finns det s.k. miljömärkta produkter som kan ge oss en fingervisning om den är bra eller dålig för miljön i något anseende.
Energi

En värld utan elektricitet och möjligheten att göra energi till värme skulle föra detta samhälle till stenåldern. Var kommer denna energi ifrån? Energi finns överallt, faktum är att allt består av energi. För länge, länge sedan lärde sig människan att tämja elden och att kunna skapa värme, ljus eller beskydd när man ville, detta var något som gjorde människan till en överlägsen ras. Idag så är vi beroende av detta och ur miljösynpunkt är detta frosseri av tillgångar katastrofalt. För det verkar som hur vi än gör så finner vi inget miljövänligt sätt att bevara vårt samhälle. Och man har provat många olika sorters kraftverk men antingen är det för dyrt eller för farligt så vad ett land väljer beror helt på prioriteringar. Detta är några exempel på olika kraftverk och deras för och nackdelar:

- Förbränning av fossila bränslen -
Jag har redan skrivit väldigt mycket om detta ämne, men som sagt så är fossila bränslen t.ex. olja, naturgas och kol och alla dessa ämnen smutsar ner miljön och har förödande effekter. Användningen av fossila bränslen varierar från land till land beroende på naturtillgångar och inställning till miljön. Men trots allt så är den här sortens energikälla en av de vanligaste pga. att alla transporter går på någon form av bensin (olja).
Oljan är också en av de viktigaste handelsvarorna och gör då att vissa länders ekonomi vilar helt och hållet på olja vilket gör att man inte bara kan klippa av tillgångarna även om man har en bra ersättare, det skulle inte tillåtas.

- Kärnkraft -
Kärnkraften har börjat dominera i många länder som tidigare varit tvungna att importera energi. Kärnkraften är ett av vetenskapens ”under”, men detta beror självklart på vilken ställning man tar i den debatt som pågår just nu. Problemet, eller om det nu är ett problem, är att restprodukterna av de radioaktiva stavar som används energiutvinning fortfarande är radioaktiva när de är obrukliga. Och radioaktivet är helt klart farligt, och beroende på dess styrka, kan det döda celler och orsaka cancer.
Så vad gör man då av med de här hälsoskadliga restprodukterna? Det står nämligen inte klart ännu. Och det är därför så många tvekar till fortsatt kärnkraft. Än så länge bevarar man restprodukterna i tillfälliga förvar men letar efter ett ställe där man kan gräva ner ämnet ordentligt. Men man vet heller inte vilka följder det kan skapa om man bara gräver ner tonvis radioaktivitet under marken.
Det som däremot talar för kärnkraft är att det i det långa loppet är billigt, man vet att det eller är ovetande om att kärnkraft är direkt hälsosammare än fossila bränslen och att det har en framtid inom vetenskap som gör att man ska kunna utveckla säker kärnkraft, och det finns färdiga teorier om hur, men det fungerar ännu inte i praktiken.
Själv anser jag att man ska avvakta med en sorts kärnkraftrevolution men man ska uppmuntra forskning som ska se metodens brister och kunna utveckla teorier, för idag så är det åtminstone i Sverige en mycket begränsad forskning angående kärnkraft jämfört med Storbritannien och Frankrike som har mycket hög kvalité och ett system som möjliggör återvinning av radioaktiva ämnen.

- Sol, vind och vatten…
… är det bästa som jag vet. Men tyvärr så är det inte i någons intresse att investera i vind, vatten eller solkraftverk.(solceller). Den första och gemensamma orsaken är att det är för dyrt, vatten och vindkraftverk är speciellt dyra ur den synpunkten att man inte utvinner mycket energi ur dem, vatten och vind är även något som är olika för olika länder hur mycket man har av dessa resurser. Solceller däremot är något som alla har men ack, så är det allt för dyrt.
Det är svårt att välja mellan energikällor, det beror på vad man ser som viktigast; miljö, ekonomi eller framtid. Och detta är ingen självklar fråga även om läsaren nu tänker på miljö då han eller hon har läst all denna miljöpropaganda. Det är ingen enkel fråga med ett klart svar.
Som privat person kan man när det gäller energi försöka att förbruka så lite av den som möjligt. Men kan se till att huset hålls varmt genom en bra isolering och inte ha fönster på glänt.
Jag hoppas även el-försäljare kommer bli mer miljöinriktade så att det blir konkurans mellan företagen om vem som kan värna bäst om miljön.


Detta är tre olika energikällor.


Konventioner.

Det finns många olika organisationer som arbetar för en bättre miljö både genom ord och handling. Men dessa organisationer har ingen egentlig makt som skulle kunna förändra, utan kan bara ge folk idéer och kamplust. Folket kan i och för sig bli så påverkade att staten har eget intresse i att ändra lagar och satsa pengar på miljön eftersom de vill vara omtyckta av folket. Men detta är en lång process och det är svårt att få med sig ett helt folk i åsiktstaganden. För om man ser bakåt i tiden så får ett helt folk insikt eller gemensamt förstånd väldigt sällan och när det handlar om miljö så finns det en större part människor som är helt likgiltiga.

Men vilka är det då som kan göra något åt saken? Djuren? Nej de är stumma och ovetande. Folket? Alla har inom demokratin sina egna åsikter till hands och splittras därmed och förlorar sin gemensamma styrka. Men det är en del av folket som kan göra stora förändringar. Beslutstagare kan så länge de har eget intresse bekämpa de flesta miljöproblem. Men haken är att det finns olika länder med egna beslutstagare och därmed egna intressen.
Exempel:

Tjernobyl är ett kärnkraftverk i Ryssland som genom härdsmälta släpper ut stora mängder strålning, först och främst blir alla som bor nära kärnkraftverket utsatta av strålningen och världen över sitter människor framför tv:n och tänker: ”Oh Herregud, tur att det inte var det här”. Men en tid senare sker underliga saker i resten av Europa, forskare hävdar att det är farligt att äta bär direkt från skogen och även vissa djur kan vara farliga. De har nämligen hittat små halter av radioaktiva ämnen i luften, i skogen och i vattnet. De förstår sedan att de strålande ämnena har transporteras genom luften till andra länder många mil bort från Tjernobyl. De här ämnena som strålar radioaktiv strålning kan vara intakta i en lång tid och så vitt man vet är det slumpen som avgör när den skickar ut strålningen. Och under den tiden har de radioaktiva ämnena som för länge sedan släpptes ut ur Tjernobyls reaktioner anrikats hela vägen till oss, toppen på pyramiden.

Beslutstagare och inte minst de som sa ”tur att det inte var här” förstod att miljöproblem inte tar hänsyn till några gränser (detta är emellertid bara ett exempel och jag hävdar inte att det var just efter Tjernobylkatasrtofen som folk kom till insikt). Men man förstod att när miljöns vidunder är på språng låter de sig inte kuvas av ett lands ekonomi eller välstånd. Men om man kan förutspå ett miljöproblem innan det går till attack, kan ekonomin och vårat system förhindra det. Och det krävs pengar, massor av pengar. Men till grund av de här mirakulösa belopp ligger ett löfte från varje nation som insett att det är i deras intresse att förbättra miljön.
Detta löfte eller mer formellt kallat ett avtal ingår tillsammans med pengar i en konvention. Det som gör en konvention så effektiv jämfört med en organisation är att när landet skriver på ett avtal lovar nationen oftast att göra flertal konkreta förändringar inom lagar eller budget. Det pengarbelopp som ligger med i spelet kan bl.a. användas till sanering eller att standardisera bättre utrustning. Och det är just vad Tjernobylkraftverket skulle behövt.
Här är några exempel på några konventioner:



Wienkonventionen alias Ozonkonventionen. 1985à

Mål: Skydda ozonskiktet från fortsatt förtunning.

Åtgärder: Man gjorde ett avvecklingsschema som skulle halvera produktion och konsumtion av freoner som bland annat brukade finnas i kylskåp och sprayburkar innan sådana produkter tack vare konventionen blev förbjudna. Det var även konventionens förtjänst att man kunde utveckla nya kylskåp och sprayburkar.

Konventioner brukar oftast uppdateras med så kallade bilagor som fastställer nya krav. En nation som från början skrev på det ursprungliga avtalet måste inte delta i bilagor.
Bilagorna kommer till då man gjort en vetenskaplig upptäckt eller hittat ett nytt problem. Exempel på några av Wienkonventionens bilagor är Montrealbilagan och Köpenhamnbilagan.

Wienkonventionen har visat sig vara en lyckad konvention eftersom skadan på ozonskiktet har minskats med ca. 60-80%.

Baselkonventionen, 1989 à

Mål: man ville få större kontroll på avfall som transporterades över gränser. Detta för att det då pågick väldigt mycket olaglig handel med sopor och när soporna hamnade i fel händer så togs de om hand på ett dåligt sätt. Men ville även gå till botten med problem och minska produktionen av farligt avfall.

Åtgärder: Till en början var man tvungen att skriva en anmälan varje gång en transport med avfall transporterades över gränsen. Men det uvecklades senare till att det idag är väldigt svårt och omständligt att få ut avfallen ur landet. Senare har även skadeståndet höjts så att det ska täcka mer en bara saneringen.

Tyvärr så deltar inte alla länder i konventionen, och det gö...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: MILJÖARBETE

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-04-05

    Ett mycket bra skrivet arbete

Källhänvisning

Inactive member [2003-03-12]   MILJÖARBETE
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1793 [2018-09-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook