Upp och ner, ner och upp : en studie av den förändrade förvaltningen runt allmänningsresursen kräftfisket i Råneälv

999 visningar
uppladdat: 2008-01-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Kräftskivan har en alldeles särskild plats i den svenska folksjälen, trots att den egentligen är en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av så kallad fredningstid, för att begränsa fisket. I och med fredningstiden, då kräftan endast fick fångas under vissa tillåtna perioder, kom förtärandet av kräftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar än idag. Det skulle firas när kräftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsätter vi att fira kräftpremiären i augusti. Våra inhemska bestånd av flod- och signalkräftor utgör så kallade allmänningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhällen världen över. Alla dessa resurser måste förvaltas och regleras genom hållbara och flexibla institutioner om överutnyttjande skall kunna undvikas. Hur institutionerna sedan skall utformas för att tillåta ett regelbundet uttag ur resursen, samtidigt som de begränsar användarna i tillräcklig utsträckning för att underhålla och bevara resursen, är föremål för samhällsvetenskaplig forskning över hela världen. Generellt kan man emellertid se, och det finns åtskilliga exempel som stödjer detta, att ju mer involverade brukarna är i beslutsprocessen desto större är utsikten för en hållbar förvaltning. Kräftfisket i Råneälven är ett exempel på en allmänningsresurs där allting fungerar väldigt bra. Regleringen runt kräftfisket har under cirka fyrtio år av nyttjande kommit att förändras från central lagstiftning till dagens självförvaltning. Den fiskeriförordning som trädde i kraft den 1 januari 1994 upphävde den tidigare centrala regleringen, idag fattar fiskerättsägarna själva lokala beslut angående fisket. Förvaltningen följer de designprinciper som visat sig vara så framgångsrika i andra situationer. Uppsatsens syfte är att undersöka vad upplösningen av den centrala lagstiftningen betytt för förvaltningen av flodkräftan i Råneälv. Vad har förändringen från ett centralt byråkratiskt system till självförvaltning inneburit i praktiken? Genererar den nya regleringen ett större engagemang och mer nöjda brukare på lokal nivå? Har det sociala kapitalet ökat samt införlivas den lokala kunskapen om resursens dynamik på det sätt som teorierna förutsäger? Frågeställningarna är: · Vad har förändringen från ett centralt byråkratiskt system till självförvaltning inneburit för förvaltningen av allmänningsresursen i praktiken: -Har förvaltningen blivit mer adaptiv? -Har självförvaltningen lett till ökat engagemang hos fiskerättsägarna? -Fångas den lokala kunskapen om resursens dynamik upp på ett bättre sätt än tidigare? -Har det sociala kapitalet kring resursen ökat? -Är förvaltningen hållbar? -Är brukarna mer tillfredställda idag? Festen och traditionen har genom fiskepremiären skapat unika förutsättningar för produktion av socialt kapital. Även självförvaltning av en resurs som brukas av personer som känner varandra skapar socialt kapital. Vidare brottas inte kräftfisket med många av de faktorer som lätt kan leda till allmänningarnas tragedi. Kräftan är en stationär resurs som är relativt lätt att skatta och innehar en hög resiliens om kräftpesten undantages. Det finns inga egentliga ekonomiska incitament som kan innebära problem eftersom nästintill ingen användare säljer kräftorna de fångar. Det traditionella fisket skapar fler tillfredsställelse-variabler för brukarna eftersom det inte bara är antalet fångade kräftor som avgör om fisket varit bra. Det finns en bred kunskap om kräftan och resursens lokala ekologiska förhållanden hos både förvaltare och brukare. Användarna förstår varför reglerna ser ut som de gör och därför är regelefterlevnaden stor. Kräftan är tämligen passiv under större delen av året, och i synnerhet efter att den ömsat skal då den drar sig tillbaka till sitt gömsle. Den kommer fram först när skalet hårdnat, vilket kan ta upp till ett par veckor. Den gamla centralt fastställda fisketiden gav till följd att man många år, på grund av externa effekter som klimat- och väderförhållanden, fiskade när kräftorna fortfarande låg gömda i sina hålor med mjuka skal. Dessa år blev fångsterna dåliga och många fiskare uppfattade detta som varningssignaler för att uttaget blivit för stort. Åtskilliga deltagare pratade om att man bara borde tillåta fiske vartannat år eller genomföra ett par år av förbud för att låta resursen växa till sig. Självförvaltningen har inneburit att större hänsyn tas till de lokala ekologiska förhållanden som råder och ändras varje år. Vattenstånd och temperaturer påverkar kräftan. Fångste...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Upp och ner, ner och upp : en studie av den förändrade förvaltningen runt allmänningsresursen kräftfisket i Råneälv

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2008-01-01]   Upp och ner, ner och upp : en studie av den förändrade förvaltningen runt allmänningsresursen kräftfisket i Råneälv
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=17324 [2018-07-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook