Depressioner

16 röster
47115 visningar
uppladdat: 2003-02-21
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehåll:

Vad är en depression?
Varför drabbas man av en depression?
Symtom
Vilka sorters depressioner finns det?
Behandling
Egen kommentar




Vad är en depression?

Depression kommer från latinets depression, som betyder nere. Det finns många olika depressioner inte bara inom psykologin utan också inom astronomin, nationalekonomin och också i ett geografiskt syfte.
Det är en relativt vanlig sjukdom och ungefär 25 % av den svenska befolkningen kommer någon gång att drabbas av en depression. Det är ungefär var fjärde man och varannan kvinna som är drabbade eller som kommer att drabbas någon gång under deras liv.

Förr i tiden klassade man inte en depression som en sjukdom, idag betraktar vi det som en folksjukdom.
Depression är ett sjukdomstillstånd med flera olika symtom och det är alltså inte samma sak som att vara nere eller att vara deppig.
En depression är en djupare form av nedstämdhet och den är mer långvarig. Den har många symtom och faktorer och det är det som är den största skillnaden mot av att vara nedstämd.

Det finns många olika sorters av depression, allt från en lättare till en mycket svår som man knapp kan leva med. Det finns också dem som är periodiska.
Mani är en sorts depression och skillnaden mellan en mani och en egentlig depression är:

Egentlig depression:
Känslor av värdelöshet
eller ogrundade skuldkänslor
Sömnproblem
Saknar energi
Koncentrationssvårigheter
Självmordtankar
Dålig aptit

Mani:
Ökad självkänsla
Distraherbarhet
Minskat sömnbehov
Ökad aktivitet på arbetet
Omdömeslöshet, t.ex. köporgier
Talträngdhet

Depressioner kan leda till försämrad förmåga att leva socialt. Oföretagsamhet och stresskänslighet kan göra det svårt att arbeta. Improvisation och flexibilitet brukar saknas i hemmet, som då gör det svårare att fungera där.
Det är svårt att fatta enkla beslut och man blir lätt irriterad och det kan oftast skapa problem i hemmet. Det är därför viktigt att veta om personen är deprimerad.

Man kan bota en depression på två grundläggande sätt. Genom läkemedel eller genom att gå till en psykolog.




Varför drabbas man av en depression?

Det kan nog finnas en rad faktorer till att man drabbas av en depression, men de vanligaste faktorerna är ändå sannolikt dessa:

Ärftlighet
Man tror att ärftlighet kan spela en stor roll genom att göra personer mer sårbar för händelser eller miljöer som belastar psyket.
Man har forskat mycket inom detta område och då har man kommit fram till att förstagradssläktingar till en depressionssjuk, dvs. föräldrar eller syskon, lider av ökad risk att drabbas av en depression. Det är inte ovanligt att det är samma sorts depression som ”ärvs”.
Man har också kunnat visa att det är 10 gånger vanligare att ett barn, syskon eller föräldrar till en person som har drabbats av melankoli drabbas av melankoli själv i jämförelse med resten av Sveriges befolkning.

Personlighet
En person kan ha en personlighet som gör honom/henne mycket mer sårbar. Man kan jämföra det med att personen har ett mindre immunförsvar i jämförelse med vad andra personer har mot en depression.
Det krävs alltså mycket mindre av de yttre påfrestningarna för att bli depressivt sjuk än vad det gör för en stabil och robust person.
Det är också lättare för en sårbar person att dras in i besvärliga situationer som kan utlösa sjukdomen.

Psykosociala faktorn
Man brukar ofta peka på någon av de yttre faktorerna som är den utlösande faktorn, men det brukar också finnas en underliggande sårbarhet.
En persons relation till familj, arbetskamrater, vänner och ovänner kan ofta vara den utlösande faktorn till en depressiv sjukdom.
Upplevelser som är starkt sorgtyngda, som när en nära vän eller släkting går bort kan också bli den utlösande faktorn. Om det inträffar brukar också arbetsförmågan minska och hälsan blir sämre.

Biokemiska faktorn
Man tror att störningar i det centrala nervsystemet kan vara en faktor till att man blir depressivt sjuk. Det är olika substanser och proteiner som finns i hjärnas vävnader som man tror har något med sjukdomen att göra.
Denna faktor är mycket invecklad och det är en ganska ny teori. Det forskars mycket på det och än är inte denna teori så utvecklad.

Kroppsliga faktorn
Depressioner kan vara kopplat till den kroppsliga faktorn, att den uppstår till en del andra mer eller mindre sjukliga tillstånd. Man brukar koppla det depressiva symtomet till det ursprungliga problemet, som kan vara en tumör, en virusinfektion i det centrala nervsystemet eller hormonstörningar.
Sjukdomen kan alltså ge depressiva tillstånd som biverkning.




Symtom

• rastlöshet
• Trötthet
• svårt för att bestämma sig
• Lätt irriterad
• Sömnproblem eller ökad sömn
• Oro eller ångest
• Hopplöshet
• Allt känns meningslöst
• Torr i munnen
• Nedsatt energi
• Koncentrationssvårigheter
• Man tycker illa om sig själv
• förändrad aptit
• Ljudkänslighet
• Förstoppning
• Nedstämdhet
• Skuldkänslor
• Självmordstankar
• svårt för att bli tillfredställ

Dessa saker är det vanligaste symtomen vid en depression och här kommer lite förklaringar.

Nedstämdhet är nått som de flesta känner som har en depression. Många som är deprimerade säger att de känner hopplöshet och meningslöshet. Man kan se på mänskor som är nedstämda på att deras ansikte inte är lika rörligt som vanligt, men på vissa syns det inte alls.
De som är nedstämda känner ingen livsglädje och det som var roligt innan är inte roligt längre.
Många som är nerstämda har lättare att bli irriterade och dem är mer sårbara och känsliga än andra. Dem känner sig ofta otåliga och många upplever sig själva som aggressiva.

Så gott som alla deprimerade har ofta svårt för att bli tillfredställda och stimulerade av positiva händelser. Det som varit deras intressen innan känns tråkigt och som det är helt meningslöst. Musik och andra skönhetsupplevelser ger inte längre några härliga känslor.
Den sexuella lusten är ofta nedsatt och i värsta fall borta. Personen blir oftast socialt tillbakadragen och han/hon känner tomhet.

Sömnsvårigheter eller ökad sömn kan bli ett problem vid en depression. Det är vanligare med sömnsvårigheter än vad det är med ökad sömn. De med sömnsvårigheter har ofta svårt att somna och de vaknar ofta på nätter och då har dem svårt för att somna om. Besvär med tidigt uppvaknande på mornarna är också vanligt och det är då dem mår dem sämst på hela dygnet.
Det motsatta vid en depression är att man får ökad sömn. De känner sig trötta mycket ofta och många sover mer än 12 timmar om dygnet.

Vid en depression kan rastlöshet förekomma. Då har man svårt för att koppla av och man kan inte sitta still.
Vid andra depressioner är minskad rörlighet ett problem och då blir man lat, orörliga och bara sittande. De gör saker slörare och långsammare än innan.

Förändrad aptit är ett vanligt symtom bland deprimerade och det är vanligast att aptiten blir sämre. Maten är inte lika god som innan och man tvingas äta utan matlust. Man kan då förlora vikt mycket lätt.
I det motsatta fallet kan man få ett ökat sug efter mat. Tröstätande är mycket vanligt och man känner sug efter sötsaker. Viktökningar är inget ovanligt i detta fallet.

Självmordstankar är inget ovanligt hos deprimerade. Under 1900-talet har antal självmord ökat mycket, men nu under 2000-talet har självmorden sjunkit en aning och det beror på det antidepressiva läkemedlen och den ökade kunskapen om depressioner.
Det är 2 av 3 stycken som är män som begår självmord och de flesta som begår självmord är runt 50 år och det är mycket ovanligt i unga åldrar. Det är vanligare i städerna än vad det är på landsbygden att begå självmord och det är vanligast bland dem som är ogifta i det lägra samhällsklasserna.

Den vanligaste orsaken till att man begår självmord är att man precis har mist sin partner eller att man har fått sämre sociala och ekonomisk villkor. Den vanligaste faktorn till att unga begår självmord är förmodligen de ökade kraven i samhället eller brist på trygghet i hemmet. Dem hamnar i en depression och de står inte ut med det och då begår dem självmord.

Nedsatt energi känner många när de är deprimerade och dem beskriver det som att energin bara har gått ur dem. Det som dem har gjort utan vidare innan är mycket mer ansträngande för dem nu. En del säger att de har blivit handlingsförlamade.

Deprimerade känner ofta sig värdelösa och dem kan inte koppla bort de negativa tankarna.
Dem känner att dem inte duger till nått och att dem inte är kapabla till att klara något.
En annan vanlig känsla som dem har är skuldkänslor. Dem får det svårare att klara av den vanliga vardagen och dem blir lättare irriterade, som kan skapa problem i den nära relationen.
Det ökar lätt skuldkänslorna och de minns bara de negativ händelserna. Många känner sig inte omtyckta av omvärlden heller.

Koncentrationssvårigheter är inte heller ovanligt och dem känner att det är svårt att utföra tankearbete. Det kan göra att minnet försämras.
Man kan också få svårt för att bestämma sig i stora och svåra frågor. Dem känner obehag när de ska besluta saker och förmågan att tänka minskar.

Det är vanligt att deprimerade bekymrar sig mycket. De känner ofta ängslan och oro för många småsaker. De har ett mycket dåligt självförtroende och de tänker mycket på framtida misslyckanden och sjukdomar.

Nervositet och kraftig osäkerhet förkommer också hos deprimerade. De får muskelspänningar och svårigheter att slappna av. Yrsel, hjärtklappning, svettningar och magbesvär är också mycket vanligt.

Många av dessa symtom är värst på mornarna och avtar ju längre dagen går.




Vilka sorters depressioner finns det?

Det finns många olika sorters depressioner som man kan drabbas av och läkarna har också flera olika sätt för att se vilken depression patienten har drabbats av. Ett av de systemen kallas för DSM-ш och kommer från USA. Det började användas i slutet av 1970-talet i USA och det är ett system som är mycket vanligt här i Europa numera. DSM-ш står för ”Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders”- tredje upplagan.
Läkaren delar upp patienten i olika grupper efter vilka symtom han/hon har och man blir indelad i mindre och mindre grupper. Därefter ser läkaren vilken typ av depression patienten har och hur kan ska bota den.

Här är några depressioner man kan drabbas av:

Melankoli
– är en av de vanligaste depressionerna. Det som är vanligt med melankoli är att man vaknar tidigt på mornarna och mår allra sämst då. Man har inget intresse för att göra något på dagarna och allt känns trist.
Den valigaste behandling av denna depression är med läkemedel.

Dystymi
– är en lindigare sorts depression som förknippas med ett kortvarigt förlopp, men med många återfall. Den är inte lika vanlig som melankoli.

Reaktiv depression
Denna depression utlöses bara av yttre orsaker. Den brukar inte ha någon speciell periodicitet eller någon typisk dygnsvariation.
Den är en mildare sorts depression

Maskerad depression
– är en depression som man förknippar med ångest och trötthet. Det brukar vara av de symtomen som patienten söker läkarhjälp.
Depression brukar vara periodisk och beteende störningar hos unga som t.ex. skolfobi är inte ovanligt. Det är också vanligt att man kan drabbas av andningsbesvär, smärta och värk.

Depression post pratum
– är en depression som brukar inträffa efter barnafödande och den brukar karakterisera passivitet och likgiltighet. Den kan vara lätt att förväxlas med puerperalpsykos, som är en helt annan sak än Depression post pratum. Det kan bli mycket förödande konsekvenser av det.

Sekundära depressioner
Psykiskt lidande som vid schizofreni, ångestsjukdomar och hjärnskada syndrom har ofta betydande depressivt inslag vid sekundära depressioner. Dvs. Följd av övergripande sjukdom som i första hand ska behandlas och likadant gäller vid depression som är framkallade av alkohol, drogmissbruk och vissa läkemedel.

Mani
En Mani brukar uppträda under en kort period, ungefär två veckor. En manisk period är alltså oftast kortare än en depressiv.
Den karakteriserar av en förhöjd, expansiv eller irritabel grundställning och börjar oftast akut.
En äkta mani kräver sjukvård och då ska några av dessa symtom vara framträdande: Köporgier, dåraktiga investeringar, hänsynslös bilkörning, ökad aktivitet, mera talträngd än vanligt, upplever sig själv som snabbtänkt och minskat sömnbehov.
Om patienten blir botad blir han/hon till 98 % helt återställd och maniska perioder växlas alltid med depressiva. En annan benämning på sjukdomen är manodepressiv sjukdom och en lindrigare form av det är hypomani.

Cyklotomi
– är en lindrigare form av egentlig depression och den karakteriseras med förhöjd sinnesstämning. Det menas att förmågan att ha kvar sitt jobb och sociala liv kvarstår, något som inte är fallet vid manodepressiv sjukdom.

Atypisk bipolärt syndrom
Har ett förlopp som en vanlig egentlig depression, men har endast lindrig förhöjd grundställning.

Cykloid psykos
Om man har Cykloid psykos är den periodisk. Man kan vara nästan helt frisk vissa perioder, men det kan växla tillbaka till det sjuka tillståndet fort. Man brukar också ha störd verklighets uppfattning, exempelvis hallucinationer.

Schizoaffektiv sjukdom
För att ha denna sjukdom måste man uppfylla kriterierna för schizofreni och samtidigt ha en egentlig depression.

Årstidsrelatera depression
Detta begrepp har varit känt länge, men det var 1984 som Rosenthal och hans medarbetare skapade kriterier för årstidsrelaterad depression och på engelska kallas den ”Seasonal Affective Disorder” och förkortningen är ”SAD”.
För att man ska vara drabbad finns det vissa kriterier. Man ska ha en egentlig depression och sedan ska det vara två depressions perioder under två år efter varandra. De ska inträffa ungefär på samma tid under åren och den utlösande faktorn får inte vara psykosocial.

Här är kriterierna som man skulle ha för att ha drabbats av en årstidrelaterad depression:
• Det ska komma regelbundet tids samband mellan en egentlig depression och en viss tidpunkt på året. Depressionerna ska också försvinna under resterande delarna på året.
• Det måste ha varit många fler årstidrelaterade depressioner än icke årstids relaterade depressioner.
• Depressionerna ska ha inträffat under två år i följd under vissa tider på året. En depression som inte inträffade under den tiden på året får inte förekomma om man ska få diagnosen att man har årstidsrelaterad depression.
Det är ungefär 3-4 % av befolkningen i norden som har en årstidsrelaterad depression. Det är ganska lite i jämförelse mot USA där ungefär 9-10 % är drabbade runt Washington.
Det verkar både i USA som i Europa att desto nordligare man kommer desto större chans är det att drabbas av en årstidrelaterad depression.

Symtomen visar sig också vara olika i olika delar av världen. I USA är det vanligt med ökad aptit, ökad sömn och sug efter kolhydrater.
I Sverige har en undersökning visat att symtomen var: minskad koncentrationsförmåga, minskad fysisk aktivitet, trötthet på dagen, problem på arbetet och minskad sexuell lust, medan bara ett fåtal hade samma syndrom som dem i USA.
Undersökningen visade också att 75 % av dem som var drabbade var kvinnor.
Det är vanligast att patienterna är drabbade av vinterdepression, dvs. att dem insjuknar på hösten och tillfrisknar på våren. Det är mycket ovanligare med sommardepression.

Man vet inte vad som är orsaken till årstidsrelaterad depression, men man tror att en faktor är att det finns en ärftlig känslighet. Men det forskas mycket på det och de vet inte så mycket om det än.

Den valigaste behandlingen vid årstidsrelaterad depression är ljusbehandling.

Det finns alltså många olika sorters av depressioner och det behöver inte skilja mycket från en till en annan. Därför är det nog mycket svårt för läkarna att göra en diagnos på en patient med en depression för det är inte en sjukdom som man ser på patienten om han/hon har, utan den är själslig.




behandling

Depressioner behandlas på många olika sätt, med eller utan läkemedel. Vid depressioner som inte är så omfattande kan man använda sig av farmakologiska metoder som är behandling utan läkemedel. Vid svårare depressioner måste man använda antidepressiva läkemedel, men en kombination brukar oftast funka bäst.

Depressionsbehandling utan läkemedel
Det finns tre grundläggande sätt att bota depressioner utan läkemedel, Psykoterapeutiska metod, sömndeprivation och ljusbehandling.
Psykoterapeutiska metod är en metod man brukar använda vid lättare sorters av depressioner.
Det är en metod som har blivit allt mer vanligare i Sverige och det är en kognitiv terapi som betyder ”tankemässig”. Terapeut och patient försöker kartlägga tankemönster hos patienten som ska leda till depressiviteten. Målet är att tankebanor och tankemönster ska förändras så att känslor och beteende blir mer positiva.
Det brukar ta lång tid att bota en depressiv sjuk person med denna behandling.

Sömndeprivation är inte en så vanlig behandling och även denna används bara vid lättare depressioner. Den går ut på att man håller patienten vaken i 36 timmar i sträck och om behandlingen hjälper så märks det fort på patienten. Den brukar dessvärre... Ladda upp arbete

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Depressioner

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Johanna Östling 2005-11-13

    Mycket intressant arbete! :)


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Niklas Genchel [2003-02-21]   Depressioner
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1725 [2017-03-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mimers Brunn tipsar om

Studentlitteratur

Trött på att betala en hel förmögenhet varje gång en ny kurs drar igång? Läs mer om hur du kan få pengar över till annat genom att sänka dina litteraturkostnader. Studentlitteratur