Kolföreningarnas kemi

33 röster
36797 visningar
uppladdat: 2003-02-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Organisk kemi

Till en början trodde man att ämnen som kommer ifrån djurriket bara kunde framställas av naturen själv. Men av en ren tillfällighet lyckades man att framställa ett organiskt ämne från ett ammoniumsalt. Då fick man bevis på att man faktiskt kan framställa sådana ämnen som finns i naturen på egen hand. Detta skedde under 1800-talet.
Material som plast, olika livsmedel och läkemedel är resultaten av denna stora framgång.

Nästan alla ämnen som vi har runt omkring oss är kemiska föreningar. De består av två eller flera olika grundämnen. Som du kanske redan vet, så kan atomer bytas ut så att det bildas nya ämnen i kemiska föreningar. I allt material från växt- och djurriket finns det kol. Det är också därför som organisk kemi kan kallas för kolföreningarnas kemi.
I luften som vi andas finns kol inbundet i koldioxid. Det kan du höra på bara själva namnet. Växterna behöver koldioxiden när de, med hjälp av solljus ”tillverkar” socker och stärkelse. Dessa ämnen (socker och stärkelse) innehåller också kol, och de används för att föda upp människor och djur. Därför kommer också vår kropp, och allt annat levande att innehålla kol.

Kolväten

Kolväten är en stor grupp som bara består av två grundämnen, kol och väte. Kolväten kan förekomma som gaser, flytande ämnen och fasta ämnen. Det som kolvätena har gemensamt är att de inte är lösliga i vatten. Många kolväten avger också ångor som kan ge upphov till cancer.
Den enklaste av alla kolväten är ämnet Metan. Det är en illaluktande, färglös gas som är brännbar. Metan har formeln CH4, och den bildas då organiskt material förmultnar. Metan förekommer ofta på soptippar och i sumpmarker, därför kallas den också för sumpgas. Den största betydelsen som Metan har är som bränsle inom industrin och för uppvärmning av hus.
Etan, är också ett kolväte, men som är gasformigt. Det finns i naturgaser och råolja. Etans kemiska formel är CH2H6.I Etan binder två kolatomer varandra som samtidigt binder tre väteatomer vardera.
Propan, är en annan gas som också förekommer tillsammans med Butan i råolja och naturgas. Propan har den kemiska formeln C4H10. Propan brinner väldigt lätt med en mycket varm låga, och därför används den som bränsle.

Träkol

När man upphettar ett fast organiskt ämne, som tillexempel trä, utan syretillförsel, så kallas det torrdestillation. Träet börjar inte brinna. Om man däremot använder syretillförsel så sker en förbränning Det är luften som underhåller denna förbränning. Vid torrdestillation får man brännbara vätskor och gaser som kan samlas upp och tas till vara. De används till framställning av tjära, träsprit och ättikssyra. När man torrdestillerar så blir det träkol över. Det används som bränsle. Grillkol framställs också på detta sättet.

Aktivt kol

Du kan också framställa kol genom torrdestillation, men då får du använda socker eller något annat organiskt ämne vid framställningen. Beroende på vad du använder så får du sockerkol, benkol eller blodkol exempelvis. Dessa ämnen kallas gemensamt för tekniskt kol. Om man pulveriserar tekniskt kol i vattenånga så får man något som kallas aktivt kol. Det har vi sysslat lite med i årskurs 7, där vi fick lära oss att aktivt kol används vid filtrering. Kanske kommer du ihåg att vi gjorde ett experiment med läsk som vi filtrerade. Aktivt kol är poröst och det suger gärna åt sig färg-, lukt- och smakämnen. Du kan hitta aktivt kol i vissa köksfläktar som är till för att ta åt sig matoset. Vid en tillfällig förgiftning kan läkaren ordinera aktivt kol, för det kan också ta åt sig giftiga ämnen från mage och tarmkanal.

Diamant, Grafit och Fullerener

Rent kol kan förekomma i tre olika former. Den första, diamant, är den hårdaste av de tre, men som du kanske också vet, det hårdaste ämnet som man känner till. Innan en diamant slipas så kallas den rådiamant. Diamanten är ett mycket eftertraktat smycke, som kan bäras både i ring, armband och halsband m.m. Rena motsatsen till diamanten är grafit. Det är ett mjukt ämne som lätt svärtar av sig. I blyertsspetsen finns en blandning av grafit och lera. Att det är så stor skillnad mellan grafit och diamant beror på att kolatomerna inte binds på samma sätt i dessa två kolsorter.

I diamanten är varje liten kolatom omgiven av fyra andra kolatomer. Bindningen är mycket stark. I grafit binds kolatomerna till varandra i plana skikt. I varje skikt ligger atomerna nära varandra och bindningen är även här mycket stark. Däremot är inte bindningen mellan dessa skikten stark, så de glider väldigt lätt ifrån varandra.1996 delades Nobelpriset ut i kemi. Det var inte förens nu som forska...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kolföreningarnas kemi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-03-30

    skit bra arbete..hjälpte mig m

  • Inactive member 2007-01-22

    Håller med Peter Touma här! ty

  • Inactive member 2007-09-27

    Asså jag bryr mig inte om det

  • Inactive member 2010-05-17

    superbra arbete men minns du källorna? :)

  • Inactive member 2015-04-12

    Grymt ??????

  • Inactive member 2015-04-12

    Hjälpte mig ????

Källhänvisning

Inactive member [2003-02-02]   Kolföreningarnas kemi
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1583 [2018-10-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook