Religionsfrågor

12 röster
21656 visningar
uppladdat: 2000-08-30
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

HEMUPPGIFT I RELIGIONSKUNSKAP A

1.
Ordet religion härstammar antingen från det latinska ordet religare, som betyder ”förena” eller ”förbinda”, eller från latinskans relegere, som betyder ”läsa om” eller ”noggrant gå igenom”. Författare har genom tiderna använt sig av antingen den första eller den andra förklaringen för att förklara vad man menar med ordet religion. Vid den första förklaringen menar man att religion står för en förening med en gud man med synd lösgjort sig från. Ur den andra förklaringen fick man fram att religion var att vara varsam mot de högre makter vilka människan är beroende av men också känner fruktan och rädsla för. Under 1800-talet studerades religion flitigt och man insåg att det var ett svårdefinerat begrepp. Det man lyckades enas om var att religion var en tro på övermänskliga krafter som fick sitt uttryck i gudar och andar. Ungefär på samma sätt som de på 1800-talet försökte definiera religion vill jag nog definiera det själv. Enligt mig är religion då man tror på någon slags högre makt, något som inger människan hopp i livet och något att leva för. Denna högre makt har ett budskap den vill få fram till sina anhängare, något som säger hur de ska leva och bete sig för att tillfredsställa den högre makten. Denna högre makt ter sig oftast i en (eller flera) gudar. En religion är alltså ungefär detsamma som en livsåskådning, men skillnaden är att inom religionen finns en gudstro. Människan har ett behov av att få svar på sina frågor. Hon vill veta varifrån allt kommer, varför man lever och vad som är meningen på livet. Religionen är ett sätt för människan att få svar på dessa existensiella frågor.

2.
Västerländska och österländska religioner skiljer sig på ett flertal punkter. Religionerna i öst brukar man kalla för ”skriftlösa”. Att man kallar de österländska religionerna för skriftlösa betyder ändå inte att de helt saknar skrifter. Heliga skrifter finns, men religionerna i öst är inte knutna till någon bibel på samma sätt som religionerna i väst. Religionerna i väst har en bild av livet som att det har en början och sidan ett slut där man antingen kommer till himmel eller helvete. I öst däremot tror man att livet går i en cirkel. Både inom hinduismen och buddismen tror man på återfödelse och även i de gamla naturreligionerna. Enligt naturreligionerna är återfödningen en belöning för att man levt rätt. Inom hinduismen och buddismen däremot strävar man efter att slippa återfödas. Återfödningen är ett kretslopp man vill ut ur. För att en hindu ska ta sig ut ur sitt kretslopp krävs att leva rätt och på så sätt klättra uppåt på stegen mot sanningen. När man till slut kommit tillräckligt högt når man befrielsen att slippa återfödas, något som inom hinduismen kallas för moksha. Inom buddismen kallas detta för Nirvana, som är ett slags utslocknande. Nirvana är när själen inte längre tänds på nytt då man dör, utan är släckt för evigt. Religionerna i väst, judendom, kristendom och islam, håller sig alla till en gud, vilket kallas monoteism och betyder ”en gud”. Religionerna i öst, hinduism och buddism, har flera gudar, vilket kallas för polyteism.

De äldre religionerna, såsom naturreligionerna och den grekiska mytologin, kännetecknas av att de har fler än bara en gud. De utvecklades innan man började anse att det endast fanns en skapande gud. Här finns gudar för de allra flesta företeelser. I den grekiska mytologin finns exempel på detta. Här har man t.ex. hitta en krigsgud, Zeus, en kärleksgudinna, Afrodite eller en vingud, Dionysos. Dessa grekiska gudar härstammar troligen från någon naturreligion som fanns hos det förgrekiska folket. I naturreligionerna fann man, mycket tack vare vördnaden för liv och natur, att naturliga fenomen och andra ting var gudar eller andar. Däremot inom kristendom och islam, som är exempel på yngre religioner, håller man sig till endast en gud – den som skapat allt. Att inga andra gudar finns, eller ska finnas, förklaras tydligt i den kristna tron,

”Du skall inga andra gudar hava jämte mig.”

De religioner jag tagit upp här anser jag passar bra in i denna indelning, förutom kanske naturreligionerna. Dessa är ju religioner som funnits över stora delar av världen, inte bara i öst där de passar in enligt denna uppdelning.

3.
Det var för längesedan som tron på magi och andlig kraft föddes. Man ville behärska de högre makter som fanns och sökte göra detta med hjälp av magi och trolldom. Med hjälp av riter och besvärjelser sökte man kommunicera med de högre makterna. Träd, växter och annat besjälades, något som ibland kallas animism. Det kan vara ur bland annat detta som tron på gudar, den religiösa tron, uppkommit.

Förr i tiden var man i större grad beroende av naturen. Människan levde i och av naturen på ett helt annat sätt än vi gör idag. Även om vi också idag är beroende av naturen så riskerar vi här i västvärlden inte att svälta bara för att vädret slår fel. Då dessa naturens krafter var både förundrande och viktiga för människorna ville man ha något svar på vem eller vad som skötte dessa, och här växer naturreligionerna fram. Framförallt livet var något stort och häpnadsväckande, t.ex. liv i form av växter spirande upp ur marken eller utslående blomster. Livet var något man vördade och ansåg heligt. Att livet och naturen stod högt syns tydligt i naturreligionerna där man tillber och dyrkar naturen och anser att den är uppbyggd av gudar och andar.

Från första början var det gudinnan som stod högst - för vem kunde ha skapat livet om inte en kvinna? - det var ju ur henne nytt liv föddes. Under religionernas utveckling har gudinnan sakta fått stiga bakåt från sin position som livets skapare för att lämna plats åt sin son. Någon gång i historien födde gudinnan en son, en kung, och under en tid stod de som ett gudomligt par, lika i värde – som jämlikar. Under århundradets gång har dock dessa förutsättningar ändrats och gudinnan har helt fått stiga tillbaka för konungen, eller guden. Utvecklingen har gått så att numera anses inte längre gudinnan vara den som skapat livet – utan guden.

Medan livet på jorden utvecklats har även religionerna tvingats utveckla sig. Människan är inte längre i samma behov av naturen som förr. Det är inte längre naturen som är ledare för oss utan vi har lagt naturen för våra fötter, kan det i alla fall synas som vi tror. Detta är synligt i många av de större religionerna. Här menar man att gud gett oss, människan, uppgiften att ta hand om och råda över livet på jorden. Detta stämmer dock inte riktigt i hinduismen där man menar att ”Gud är du”, eller ”Gud är allt”. I alla ting finns en del av allsjälen, brahman. Allting är alltså gudomligt. Här ligger mycket av tron kvar från de gamla naturreligionerna med ett flertal gudar och tron på att ting kan vara andliga eller gudomliga. Inte heller buddismen stämmer in på denna punkt, då man inte har en gudstro på samma sätt som i de andra världsreligionerna. Utvecklingen har fått människan att lämna önskan att vilja behärska den högre makten. Vad man snarare vill nu är att betjäna denna högre makt och göra den till viljes för att i slutet få dess benådning. Istället för att nå denna högre makt med hjälp av besvärjelser försöker man idag i större utsträckning kommunicera med gud genom böner.

4.
a. Med myt menas inte samma sak som någonting uppdiktat såsom en saga eller en legend. En myt är en berättelse som förklarar religiösa händelser. Mytens funktion är att förklara övernaturliga eller naturliga fenomen som vi vill förstå. Med hjälp av myter förklaras ofta hur livet skapats, skapelsemyter, eller vad ondskan har för ursprung. Myten ger människan svaret på frågor hon söker svar till. Den ska dock inte läsas rakt av, utan tolkas symboliskt för att en förståelse av dess innebörd ska kunna skapas.

b. Slår man upp ordet rit i ett lexikon står där något liknande ”religiös ceremoni eller sed; kulthandling”. Med rit menas alltså en handling som sker i religiöst syfte. Det kan också vara av magiskt syfte, såsom det användes av de tidiga religionerna. Det finns flera olika slags riter. Sådana som är periodiska, dvs utförs periodiskt, kallas för kalenderriter. Detta kan vara en rit som sker dagligen, veckovis, vid fullmåne, eller på annat sätt periodiskt. Vid händelse av att något oförutsägbart hänt, troligtvis ont, använder man sig av krisriter. Dessa är riter som används vid t.ex. sjukdom, torka, eller vid annan händelse som ger behov av dem. Övergångsriter, eller passageriter som de också kallas, utförs då en människa ska gå från ett stadie i sitt liv till nästa. Exempel på dessa är vid dop, då ett barn blir vuxet eller vid begravning. Riter för att avvärja ett hotande ont kallas för apotropeiska. Ett exempel en sådana är offerriter. Vid genomgång av rit sker oftast att man på något sätt skiljer sig från vardagen, t.ex. genom kläderna man bär. Riter har funktionen att de genom handling ger människan en chans att söka guds eller den högre maktens uppmärksamhet i någon form; antingen det är för att hindra ont eller för att rädda från syndigt liv.

c. Bönen är ett sätt för människan att nå sin gud, att prata direkt till den. Med denna bön underkastar man sig samtidigt guden, eftersom man ber om något som man själv inte kan uppfylla, men som guden har möjlighet till. Härmed ställer man sig själv i underläge och utrycker dessutom tron att människan är beroende av guden eller gudarnas vilja. I naturreligionerna och tidigare uttryckte man sina böner i besvärjelser, då man betvingade gudarna. Böner kan även idag uttrycka sig i liknande former som besvärjelserna. De böner som sker i privat syfte kallas för fria medan de bestämda böner som redan...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Religionsfrågor

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-08-30]   Religionsfrågor
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=157 [2018-07-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook