Samer

3 röster
14379 visningar
uppladdat: 2003-01-14
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
INLEDNING
Det här ingen utredning om sameproblematiken i Norden. Gruppens sammansättning (se nedan) ger inga goda förutsättningar för en sådan. Endast en har nordisk påbrå, medan de andra har sina rötter i Eritrea, Etiopien och Polen. Ifall gruppen hade haft goda förkunskaper i ämnet skulle grupparbetet kunna ha gett nya intressant synvinklar på en i Norden annars vid vissa tillfällen hätsk debatt om samerna och deras rättigheter.

Nu har vi istället valt att studera ämnet rent allmänt, efter den litteraturlista som presenteras i översiktens slutdel.

SAMELAND OCH DESS KULTUR
I dag bor det cirka 50 000-75 000 samer i Norden, i huvudsak i Sameland - Sapmi. Det består av Norge (30 000-50 000 pers.), Sverige (15 000-20 000), Finland (4 000-5 000) och Ryssland (ca 2000), fast Sameland är uppdelat i fyra länder, så räknas samerna ändå som ett folk. Det som skiljer samerna ifrån de andra minoritetsgrupperna i Sverige, d v s sverigefinnarna (inkludera tornedalsfinnarna), romerna och judarna, är att de senare har språkfränder inom och utom Norden som räknas till flera miljoner. Samernas antal är färre än många indianfolks...

Samerna har ett eget språk - samiska som består av olika språkliga dialekter. Förståelsen mellan sydsamiska och nordsamiska har liknats vid förståelsen mellan isländska och svenska. Hur många talar samiska kontra inte av den samiska befolkningsgruppen finns ingen exakt vetenskap om, då man bland annat i Sverige inte registrerar medborgarna efter modersmål, vilket bland annat sker i Finland. I allmänhet kan man säga att de sydligare dialekterna ligger närmare språkdöden än de övriga och det uppskattas att endast hälften av populationen, cirka 35 000 talar samiska. I Sverige antar man att antalet samisktalande är ca 9 000.

Samerna har också en egen nationalsång, som förstås är på deras eget språk och så får man inte glömma deras flagga, dekorerad med en måne och fyra färger. Samerna har också en egen musik som heter jojk. Ibland har den inga ord, utan bara melodi. Det är ett folk som älskar naturen och innan samerna blev kristna hade de en egen trosuppfattning - att allt som levde i naturen hade en själ. Samernas traditionella klädesplagg kallas kolt, som de brukar använda vid högtider som bröllop och barndop.

Samernas traditionella mat var fordom kött och fisk. Maten saltades och röktes för att den skulle hålla. De åt också bär och växter. Bröd bakade kvinnorna i hemmet. Fortfarande äter man mycket renkött och fisk, men nu för tiden är det också vanligt att man går till affären för det man behöver.

Den sexuella friheten innan äktenskapet är tillåten. Det är vanligt att barn föds utanför äktenskapet, men det utgör inget hinder för senare giftermål. Genom århundradena har det varit vanligt att det nygifta paret flyttat in hos kvinnans föräldrar.
Förr så var det vanligt med många barn i de samiska familjerna, såsom i övriga Norden. Nu för tiden är antalet barn detsamma som för andra nordiska familjer. Ett barnlöst äktenskap anses inte var så bra inom den samiska kultursfären. Det är därför ganska vanligt att barnlösa familjer tar sig fosterbarn.

RENSKÖTSELN - SAMERNAS HUVUDNÄRING
För länge sedan var samerna ett jägarfolk. De jagade vildrenar och andra djur, fiskade, samlade bär och växter. Samer var nomader, som flyttade mellan olika fiskevatten och jaktmarker, och bodde i kåtor. Så småningom började samerna tämja renarna och sköta om dem, därmed blev de ett renskötande folk.

I Sverige bor det 15 000-20 000 samer, av dessa är det endast en liten del (ca 2 500) som arbetar inom rennäringen, men den ger en god ekonomisk vinst och har stor roll för självbilden. Resten av den samiska befolkningsgruppen arbetar med vanliga jobb. Alla samer har rätt att arbeta med renskötsel, men för att göra det måste man tillhöra en sameby, till varje sådan tillhör ett renbetningsområde. Tillgången på bete avgör hur många renar en sameby får tillstånd att ha. Inom samebyn hjälps man åt med renskötseln och har till delar en gemensam ekonomi, men varje familj eller enskild juridisk person i samebyn äger sina renar.

I Sverige finns olika sorters samebyar, t ex skogssamebyar och fjällsamebyar. Skogssamerna stannar med sina renar i skogslandet hela året. Fjällsamerna flyttar med sina renar mellan olika betesmarker; på vintern betar renarna i barrskogarna öster om fjällkedjan och på sommaren betar de i fjällen i väster. Många kvinnor arbetar tillsammans med männen i renskötseln.

SKOLVÄSENDET I SAPMI
Samebarn kan i första klass välja att gå i vanlig svenskspråkig skola eller i en sameskola (sex till antal i Sverige). Det finns också samedagis för de små barnen. På många sätt liknar sameskolan den svenska skolan. Skillnaden är att i sameskolan får barnen lära sig mycket om sin egen kultur och historia. De får också lära sig samiska och arbeta med sameslöjd. Ibland har de sina lektioner hos renskötarna i skogen. Det är viktigt att de får lära sig kunskapen om renskötsel redan när de är barn - miljön påverkar deras utveckling.

Sameskolor finns i en del samhällen i det samiska bosättningsområdet. Barnen får gå i sameskolan från klass ett till sex, men sedan måste de börja i en vanlig svenskspråkig skola. På högstadiet kan eleverna välja samiska som B-språk istället för tyska och franska. Särskild samisk undervisning i gymnasieskolan förekommer inte. Eleverna kan välja samiska som hemspråk eller C-språk. Vid universiteten i Umeå och Uppsala finns samiska som självständiga universitetsämnen.

I samernas folkhögskola kan eleverna lära sig mer om sameslöjd, rennäring och det samiska språket. Utbildningen är anpassad till den enskilda individen - samen- och dess behov och önskemål, såsom i traditioner, tänkande och värderingar. I folkhögskolan kan man också läsa ekologi - läran om samspelet i miljön. Både miljön och naturen spelar en stor roll i samernas liv, då man tycker att människan och naturen hör ihop.
Undervisningen om samekulturen ger en åldersanpassad orientering om samernas kultur, historia och religion. Bland de olika huvudmomenten för orienteringsämnena finns t ex fördjupat studium av renar, renskötsel, turism, jakt och fiske.

ÄLDREOMSORG I SAPMI
När det gäller den äldre generationen, så har samerna haft stor respekt för de äldres erfarenhet och klokhet, men förr var det svårt i deras nomadiserande tillvaro att ta hand om de gamla då de dessa inte längre orkade följa med. Idag fungerar äldre...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Samer

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-01-14]   Samer
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1537 [2018-08-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook