Sociala förhållanden - Manligt och kvinnligt genom historien

6 röster
45702 visningar
uppladdat: 2003-01-05
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehåll

1 Inledning
1.1 Syfte
1.2 Metod och material
2 Sociala förhållanden - Manligt och kvinnligt genom historien
2.1 Det tidiga industrisamhället
2.2 Första Världskriget
2.3 Mellankrigstiden
2.4 Övergången till det postindustriella samhället
3 Diskussion
3.1 Vad innebär en marknadsekonomisk historiesyn?
3.2 Det tidiga industrisamhället
3.3 Första Världskriget
3.4 Mellankrigstiden
3.5 Övergången till det postindustriella samhället
4 Källförteckning

1 Inledning

1.1 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka sociala förhållanden mellan män och kvinnor under utvalda delar av historien och sedan analysera och kommentera dessa ur en marknadsekonomisk historiesyn.

1.2 Metod och material

Då arbetsområdet är så pass stort som det är har jag valt att koncentrera mig på industrisamhället under de senaste seklen. Jag har tagit reda på markanta förändringar mellan män och kvinnor i industrisamhället och undersökt orsaker till och följder av dessa förändringar. Slutligen har jag skrivit en personlig diskussion där jag kommenterar faktan ur ett marknadsekonomiskt perspektiv. I faktasökningen har jag försökt hålla mig till läroböcker i historia för att få ett så objektivt faktainnehåll som möjligt. Diskussionsdelen består endast av personliga tankar och reflektioner.

2 Sociala förhållanden - Manligt och kvinnligt

2.1 Det tidiga industrisamhället

Den industriella revolutionen innebar stor statusförändring för kvinnan. I det tidigare rådande bondesamhället spelade kvinnan en mycket viktig roll i hemmet. Det var hon som skötte mjölkning och produktionen av smör och ost. Dessa var mycket viktiga sysslor. Men då arbetarklassens män gick ut i industrier började man se ner på hemarbetet och det var mycket lågavlönat.
Samtidigt öppnades nya dörrar för kvinnan. För de som valde att överge den traditionella hemmafrurollen fanns många möjligheter. Det var inte bara industrierna som efterfrågade arbetskraft, utan även sjukvård, post och skola. Det var långt ifrån lika lön mellan könen men kvinnan hade i alla fall fått komma in på arbetsmarknaden.
I mitten av 1800-talet infördes näringsfrihet i Europa (i Sverige 1864) och skråväsendet avskaffades. Ogifta kvinnor gavs nu rätten att utöva handel och hantverk på lika villkor med männen. Kvinnorna fick ökad självständighet och första steget mot lika lön hade tagits.
Kvinnornas nya poster i samhället krävde dock viss expertis. Både USA och Europa gjorde vid 1800-talets slut universitet och högskolor tillgängliga för kvinnor. Men den patriarkala samhällsattidyden förändrades mycket långsammare än lagarna. Det var mycket svårare för kvinnan att ta examen och de manliga studenterna sattes främst.
Det tidiga industrisamhället och dess liberala samhällsreformer gjorde att man övergav en mångtusenåldrig tradition av mansdominerad arbetskraft och kvinnlig hemskötsel. Kvinnorna hade fått juridisk jämställdhet när det gällde arv. De fick också rätt att disponera över sina inkomster och sitt arv. Den ekonomiska jämställdheten banade väg för politisk jämställdhet och det skulle inte dröja länge innan kvinnan fick rösträtt.

Men industrialismen kom inte bara med positiva samhällsförändringar. I dess tidiga skede kunde industriägarna hänsynslöst exploatera sina arbetare. Arbetspass på 16 timmar och barnarbete var inte alls ovanligt och mortaliteten i arbetarstäderna var mycket hög. Underklassen var tvingade att ta de jobb som erbjöds. Arbetsgivarna såg sig själva som godheten själv, de försåg ju stackars fattiga medborgare med mat och hem åt sina familjer och lönerna i fabrikerna var högre än utbetalningen i lantbruket. Den brittiske ekonomen Malthus ansåg att man gjorde underklassen en tjänst när man vägrade höja deras löner. Löneförhöjning, menade han, skulle resultera i ökat barnafödande och underklassen skulle hållas kvar i sitt existensminimum.
Men den största orsaken till de dåliga arbetsförhållanden som rådde var brist på juridisk uppbackning som tog hänsyn till arbetarnas rätt. Det uppstod i början av 1800-talet i Storbrittanien en bred opposition mot utnyttjandet av arbetarna. Parlamentet inledde undersökningar och under seklets första hälft stiftades en mängd lagar. De första lagarna gav barn kortare arbetstider, barn under 13 behövde bara arbeta 9 timmar om dagen och senare kom man att införa 12-timmars arbetsdag för alla män och kvinnor. Även om detta var en början till bättre arbetsförhållanden så var det fortfarande oerhört hårt. Så här beskriver Betty Harris, en 37-årig kvinnlig gruvarbetare i 1840-talets England. Citatet är hämtat ur ”Nya Alla tiders historia, Texter”.

”...Jag drar tippvagnar med kol, och jag arbetar från sex på morgonen till sex på kvällen. Det är ungefär en timmes paus vid middagstid för lunch; till denna ger man mig bröd och smör men inget att dricka. ...Jag har ett bälte kring midjan, en kedja som går mellan benen och jag rör mig framåt på händer och fötter. Vägen är mycket brant och vi är tvungna att hålla oss i ett rep, vi håller oss fast i allt vi kan gripa tag i. ...Jag är uttröttad, när jag kommer hem på kvällen; ibland somnar jag innan jag har tvättat och klätt om mig. Jag är inte längre stark som tidigare, och jag har inte längre samma uthållighet i arbetet. Jag har dragit vagnarna ända tills skinnet slitits av; remmen och kedjag är ännu värre, när man väntar barn. Min man har slagit mig mer än en gång för jag inte var färdig.”

(Källor: Människan genom tiderna; Tidernas Europa; Vår världs historia II; Nya Alla tiders historia, Texter)


2.2 Första världskriget

Vid 1900-talets början hade industrisamhället konsoliderats i Europa och USA. Stora industrier hade vuxit fram och satt befolkningen i arbete. Arbetskraften i industrierna bestod nästan uteslutande av män och när dessa ryckte ut i storkriget 1914-18 uppstod ett stort problem. Produktionen, och inte minst vapenproduktionen, måste upprätthållas.

Parallellt med massmobiliseringen erbjöds kvinnor förvärvsarbete. Med en stor brittisk affisch-kampanj ville man locka kvinnan till insatser i bl.a. ammunitionsindustrin. Fackföreningarna uttryckte stor oro över kvinnans frammarsch. De insåg att kvinnorna efter kriget skulle kräva större inflytande och att det skulle drabba fackets fronttjänstgörande medlemmar.

Under krigsåren kom antalet kvinnor som arbetade utanför hemmet att öka med 22 procent, från 6 till 7,3 miljoner. I Tyskland ökade de industrianställda kvinnorna från 1,4 till 2,1 miljoner. Frankrike stod dock för den största ökningen. De industrianställda kvinnorna ökade med 400 procent. Jordbruket hade också erbjudit dem stora arbetsmöjligheter.

Länderna hade räknat med att kriget skulle vara över och männen ha återvänt efter ett par månader. Men i takt med att man såg nya nationer ansluta sig och ett stillastående skyttegravskrig insåg man ett stort problem. Då kriget hindrade handeln så fick man en enorm brist på nödvändiga varor och försörjningen av folket var i fara. Man var tvungna att ransonera kraftigt och när det blev väldigt knappt sköt priserna i höjden. I Frankrike ökade priset på bröd från 0,15 francs (1914) till 0,25 (1917), vin från 0,20 till 0,80 per liter, ett halvt kilo smör ökade från 1,20 till 3,50, mjölk från 0,10 till 0,30 per liter, en liter olja från 0,30 till 1,40 och potatis från 0,05 francs till 0,30 för ett halvt kilo.

Resultatet av kvinnans krigsinsatser var att man efter kriget krävde och så småningom fick rösträtt. Paradoxalt nog var alltså det första världskriget en revolution för kvinnan och hennes rättigheter.

(Källor: Den stora katastrofen; Vår världs historia 2; Kvinnans roll i ett krigförande land)

2.3 Mellankrigstiden

Då freden slöts var optimismen stor bland segerstaterna. Framförallt i USA, där ”Det glada tjugotalet” rådde. Landet såg en enorm utveckling av en vinstgivande företagsamhet som hela nationen fick ta del av. Anledningen till den stora välståndsutvecklingen var att man med ”nya” kraftkällor, nämligen olja och elektricitet, hade möjlighet att utveckla ny teknik.

Den avgörande faktorn för USA:s välfärd var uppfinnandet och produktionen av automobilen. De tidigaste bilarna hade krävt mycket hantverk och produktionen var dyr, därför var priset mycket högt. Henry Ford ville bygga en simpel bil med kaross och bensinsnål motor som en genomsnittsamerikan kunde ha råd med. Han introducerade den s.k. ”löpande bandstekniken” i sina fabriker. Den gick ut på att man ”rationaliserade” varje led i produktionen, d.v.s. att varje arbetare ansvarade för en liten del på varje bil. Detta gjorde att produktionen, och därmed bilarna, blev mycket billigare - 300 dollar för den berömda T-forden. Under 20-talet ökade antalet bilar i USA från ca 6 miljoner till 30 miljoner. I och med bilens framgång inleds ett enormt byggande av vägar, och längs med dessa slogs bensinstationer, motell och butiker upp. Inget av detta hade varit möjligt utan elektriciteten. Den gjorde det möjligt att placera fabrikerna överallt och de högljudda ångmaskinerna kunde bytas ut mot en tyst energi.

Då männen återvände från kriget fick kvinnan återgå till hushållen och den höga status hon uppnått under krigsåren tonades ner något. Men de stora industrier och affärer som vuxit fram behövde stora kontor. Kvinnorna fick där många administrativa arbetsuppgifter och yrken som sekreterare blev en liten kvinnonisch.

Den länge uppåtgående trenden på den amerikanska börsen kom i oktober 1929 att vända. Aktiekurserna började gå ner och många människor fick panik och sålde sina andelar, vilket ledde till att börsen föll ännu kraftigare. Efter några månader hade krisen också spridit sig till Europa och en massarbetslöshet brett ut sig. Den sittande amerikanske presidenten, republikanen Herbert Clark Hoover byttes 1933 ut och ersattes av demokraten Franklin Delano Roosevelt. Inspirerad av den brittiske ekonomen John Maynard Keynes introducerade han ”The New Deal”, som gick ut på att man med statliga medel skapade arbeten för att få igång produktionen igen. Under hela 30-talet arbetade sig USA ur krisen, men det var först vid krigsupprustningen i andra världskriget som man kunde göra slut på sysselsättningsbristen.

Den ekonomiska lågkonjunkturen satte även sina spår på valresultat i Europa. Tysken Adolf Hitlers nationalsocialistiska parti fick stor popularitet i sin kritik mot internationell handel och i januari 1933 var maktövertagandet ett faktum. Tysklands ekonomi kom att präglas av såväl marknadsekonomiska som planekonomiska idéer. I Hitlers strategi ingick att klart skilja på mans- och kvinnorollerna. I propagandan som gick ut via media, affischkampanjer och politiska möten uppmanades kvinnan att återta sin roll som hemmafru. Det klargjordes att för nationens bästa var kvinnans uppgift att sköta hushåll och föda barn. Arbetslivet utanför hemmet skulle domineras av mannen. Även nazistpartiets kvinnoorganisationer arbetade enligt denna linje.

Samma budskap gick ut till den italienska och spanska kvinnan på 30-talet. Konceptet ”La patria, la iglesia y la familia” - fosterlandet, kyrkan och familjen - riktades mot kvinnan utanför förvärvslivet. I planekonomins Sovjet var budskapet snarare det motsatta där kvinnan istället sattes under utbildnings- eller arbetsplikt.

I Sverige kom Gunnar och Alva Myrdals framtidsvision om folkhemmet Sverige att starkt prägla synen på kvinnan i ett blandekonomiskt samhälle. Dagis, kollektivboende och idealstereotypa människor skulle lösa kvinnorollsproblematiken. I framtidsvisionen fanns bara rum för den förvärvsarbetande kvinnan utanför kollektivbostaden.

(Källor: Människan genom tiderna; Människans Historia 2; Att lägga livet till rätta; Mastering modern world history)

2.4 Övergången till det postindustriella samhället

Under hela den industriella utvecklingen upplevdes en förflyttning av arbetskraft från jordbruket på landsbygden till industrierna i städerna. På 1950-talet började man tala om det ”postindustriella samhället”, med alla nya tekniska produktionsförändringar som minskade, och i vissa fall eliminerade, behovet av mänsklig arbetskraft. Men först skulle industrisamhället genomgå något av en guldålder under 50- och 60-talen. Kombinationen av en långvarig högkonjunktur, full sysselsättning och ett nytt masskonsumtionssamhälle gav arbetarklassen en stor levnadsstandardsförbättring. De fick också tillgång till vad deras föräldrar skulle betrakta som lyxvaror, som televisionen och telefonen. Nu kunde alla se på teater eller fotboll direkt ifrån vardagsrummet och ifall man ville utbyta lite skvaller med väninnorna så var det bara att lyfta på luren. Vi inledde en utveckling mot en bekvämare vardag. En stor, nästan revolutionerande förändring i de utvecklade samhällena under guldåldern var den gifta kvinnans roll. 1940 var andelen lönetagande gifta kvinnor mindre än 14 procent av den totala amerikanska kvinnliga befolkningen. 1980 utgjorde de över hälften och procentsatsen hade fördubblats mellan 1950 och 1970. Den stereotypa hemmafrurollen hade på allvar börjat ifrågasättas.

Det nya ”postindustriella samhället” blev märkbart på 70-talet då de lågutbildade männen och kvinnorna som stått längs det löpande bandet enkelt kunde ersättas av självgående maskiner. Denna utveckling ledde till ekonomisk kris i början av 80-talet och Västeuropa såg massarbetslöshet för första gången på 40 år. Många industrier valde också att flytta utomlands, till Asien och Afrika där arbetskraften var billig. De europeiska industriländerna - Belgien, Västtyskland, Storbritannien, Frankrike, Sverige och Schweiz - förlorade under 70-talets slut och 80-talets början en fjärdedel av sin totala tillverkningsin-dustri. Männen och kvinnorna började nu leta sig in i en ny typ av snabbt växande företag, nämligen bemannings- och serviceföretag.

Den största och snabbaste omläggningen i riktning mot marknadsekonomi och liberalism kan vi iaktta i f.d. östblocket. Det är på många sätt en smärtsam process med många problem. Några av problemen rör den förändrade samhällsmoralen och ofullständiga reformer vad gäller lagstiftning, rättskontroll och ekonomi. Andra allvarliga problem som vuxit lavinartat är narkotika, smuggling, kapitalflykt, AIDS och prostitution. I vissa fall har kvinnan blivit en exportprodukt som används i olika prostitutionscentra i väst, Asien och Afrika.

(Källor: Ytterligheternas tidsålder; Människan genom tiderna; Rysk brottslighet)

3 Disukussion

3.1 Vad innebär en marknadsekonomisk historiesyn?

Nästan ingen idag förespråkar marknadslösningar helt utan statlig inblandning. Det måste finnas viss baslagstiftning på det ekonomiska området. En mjukvariant av marknadsekonomi innebär liberala lagar vad gäller etableringsrätt, mot offentliga monopol och kartellbildningar, ej för hårt skattetryck så man stimulerar initiativ och kreativitet men ändå försvarar viss statlig kontroll och sociala skyddslagar. Vad som är viktigt är att vi inte sätter upp murar i form av tullar kring landsgränserna så internationell handel blir tillgänglig för alla. England, Tyskland och Frankrike m.fl. uppvisar idag marknadsekonomiska profiler. Sverige är fortfarande mer blandekonomiskt, då den offentliga sektorn står för ca. Två tredjedelar av BNP.

3.2 Det tidiga industrisamhället

Tillsammans med de första industrierna kom också de första industriägarna. Då de upptäckte hur lukrativt det var att kunna använda underklassen som arbetare i fabrikerna som kunde arbeta för löner som var en bråkdel av det som företagsägarna tjänade kan man säga att de första kapitalisterna etablerats. Kapitalister är dock, paradoxalt nog, usla representanter för kapitalismen. Har de en chans att tjäna pengar på icke-kapitalistiskt vis, utan att vara konkurrenskraftiga - genom tullar, subventioner eller bedrägeri - så tar de gärna den. Det är just därför den fria marknaden behöver ett starkt regelverk, institutioner och lagar som är lika för alla. Avsaknaden av sociallagstiftningar som såg till arbetarnas
rättigheter kom att betyda en stor fysisk ohälsa i arbetarklassen. Många dog väldigt unga av för tuffa arbetsvillkor.

Som reaktion mot de dåliga arbetsförhållanden som rådde kom det på 1800-talet att utvecklas en ny ideologi, kommunismen, där man ville avsätta kapitalisterna som man såg som värsta sortens slavdrivare. Ska man se något positivt i det kommunistiska Sovjetuionen så var det just den fysiska hälsan hos arbetarna. Något som är värt att uppmärksamma är att dagens vänsterextrema grupper använder samma argument mot systemet idag som Marx gjorde mot systemet för 150 år sedan. Och huvuddelen av dessa argument är fortfarande riktade mot de dåtida kapitalisterna och inte mot dagens kapitalism.

Trots det som står på Attacs hemsida så fortsatte faktiskt utvecklingen mot dagens marknadsekonomi. Liberaliseringen och upphävandet av skrålagarna på 1800-talet innebar en stimulering av småföretagandet. Konsumtionen ökade och efterfrågan på ex. kläder, parfymer och mat öppnade nya marknader, framförallt för kvinnligt företagande.

Om vi idag ska dra lärdom av de arbetsförhållanden som rådde på 1700- och 1800-talen så är det att när vi hjälper de länder som idag saknar marknadsekonomi att utveckla en sådan, så sker det parallellt med rättvisa sociallagstiftningar så de slipper det lidande som Europas arbetarklass fick stå ut med.

3.3 Första Världskriget

Här kan man se vilken betydelse utvecklingen av marknadsekonomi betydde för kvinnans roll. Tack vare att det fanns industrier och en produktion som måste upprätthållas får kvinnorna möjlighet att visa sin duglighet i de manliga yrkena. Denna insikt gjorde det mycket svårt att hålla tillbaka kvinnans krav på rösträtt.

Från de hemska åren vad gäller försörjning av folket insåg man hur förödande det var att öppna krig mot en handelspertner. Internationell handel kom att användas som metod för fred mellan uråldriga ärkerivaler. Dessa teorier kom efter Andra Världskriget att resultera i dagens Europeiska Union.

3.4 Mellankrigstiden

Efter "Det glada 20-talet" så upplevde marknadsekonomin sin första, och
största kris. Nästan ett helt decennium av högkonjunktur hade lett till överoptimism. Folk trodde att börsen endast kunde gå upp - ökad produktion, högre priser, ökade vinster. Många hade därför lånat stora belopp som de investerat. Men optimismen hade lett till överproduktion i företag och jordbruk. Då företagen försökte anpassa sig till detta blev
resultatet minskad produktion, lägre priser, minskad vinst och börsnedgång. Varken ekonomer eller aktieägare visste hur man skulle hantera en lågkonjunktur och resultatet av massförsäljningen blev depression och massarbetslöshet.

Detta, som idag ses av många som kapitalismens och marknadsekonomins stora misslyckande, ser jag som en läxa. Depressionen gav insiker i hur man ska försöka undvika, och hur man ska handskas med lågkonjunkturer. Av de ekonomer som analyserade detta så var en av de mest framstående en man vid namn Milton Friedman. Han fastställde tesen om att efterfrågan måste styra produktionen. Han konstaterade även att det bästa man kan göra under en lågkonjunktur är att ligga lågt och tänka optimistiskt så vänder till slut konjunkturen. Genom stora förändringar förvärrar man bara marknaden.

Friedmans motpol, J.M. Keynes menade motsatsen. Han tyckte att statliga investeringar och projekt var bästa medicinen mot lågkonjunktur, precis som i "New Deal". Det kan tilläggas att man idag inte vet ifall New Deal var det som tog USA ur depressionen. Många nationalekonomer ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Sociala förhållanden - Manligt och kvinnligt genom historien

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Filip Eriksson 2007-12-06

    riktigt bra detta gav mig en f

Källhänvisning

Alexander Hagård [2003-01-05]   Sociala förhållanden - Manligt och kvinnligt genom historien
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1514 [2018-04-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook