Medierna och Demokratin

11 röster
22879 visningar
uppladdat: 2000-08-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Att medierna är en del av detta lands statskick, som den tredje statsmakten, är ett faktum. De medverkar för demokratin, och har därför en viktig roll i vårt samhälle.

Med media menas tidskrifter, tidningar, radio, film, video, teater, television och nu förtiden även Internet. När det kommer till politik och samhällsuppfattningar är det mesta dels tidningar, radio, television och Internet som är våra informationskällor. Det är därför som dessa massmedier har en sådan stor roll som nyhetsförmedlare och opinionsbildare. De har även ett socialt ansvar.

Demokrati betyder folkvälde eller folkstyre, att makten kommer från folket. Dess ursprung är de grekiska stadsstaterna under antiken. Enligt demokratin har alla människor lika värde, och har därför lika mycket inflytande på våra gemensamma angelägenheter. Det är därför vi har ett röstningssystem (folkomröstningar) där alla röster har lika mycket värde.

Eftersom att media har så mycket inflytande i vårt samhälle, som informationslänkar mellan olika grupper och organisationer, kallas massmedia för ”den tredje statsmakten”. De bidrar med tempot i beslutsprocesserna, och kan med hjälp av folket skapa konflikter och motsättningar gentemot politikerna.

Demokrati innebär att man får säga, tycka, tänka och skriva i stort sätt vad man vill, men självklart med ett par undantag. Tryckfrihetsförordningen understryker denna frihet, till journalisternas fördel, men det är också här deras frihet begränsas med ett antal restriktioner. De får till exempel inte sprida uppgifter som kan hota Sveriges säkerhet. För att tidningar, radio och TV ska kunna rapportera om vad som sker i samhället måste de ha frihet att själva välja sina nyheter. Ingen annan person ska kunna bestämma vad journalisterna ska ha i sina artiklar. De har friheten att publicera och sända det som är viktigt, med då kan även deras åsikter räknas in, om de lämnar utrymme för andras åsikter. Detta kallas för fri opinionsbildning, och är ett krav för ett demokratiskt land som Sverige. Men lämnar alltid journalister utrymme för andras åsikter? De kan bland vara väldigt kritiska, och därför omedvetet influera läsarens uppfattningar. Har man då ett demokratiskt samhälle, när journalisterna kan påverka vår politiska ställning?

Offentlighetsprincipen är även den till journalisternas fördel, eftersom den menar att alla skriverier, protokoll och andra handlingar som myndigheter har hand om, finns tillgängliga för allmänheten att läsa. Denna offentlighetsprincip är en del av Svea Rikes Grundlag.

Men media har fyra viktiga uppgifter som tidningsutgivarna, Svenska Journalistförbundet och Sveriges Radio ställt sig bakom och accepterat. Deras första uppgift är att informera folket om vad som händer i vårt land och i resten av världen. För att klara av detta gör det ett urval, och informerar oss bara om de mest relevanta sakerna och händelserna, för annars skulle det bli alldeles för mycket. Massmediernas andra viktiga uppgift är att kommentera och analysera det som dagligen sker i vårt samhälle och land. Det är då de ofta är ganska kritiska mot somliga saker. Att granska och kontrollera politiker (makthavare), organisationer, myndigheter och näringsliv är deras tredje uppgift. ”En politiker som inte förstår att mediernas bevakning i Sverige sker på det öppna demokratiska samhällets uppdrag borde kanske överväga sin roll som folkvald.” Här det tar stor användning av offentlighetsprincipen. Man kan ändå fråga sig om media verkligen granskar makthavarna mer än när de använt fel kontokort.
Medias fjärde uppgift är att fungera som en länk mellan folket och de utvalda politikerna som är väldigt viktig, eftersom detta möjliggör att politikerna vet vad folket vill och vice versa. Opinionsbildning som det kallas när en uppfattning är delad av ett stort antal personer, är sånt som media söker upp och framför. De underlättar kommunikationen mellan dessa grupper. Media är från detta perspektiv ett forum för politisk debatt. Det är bland annat här som media har en viktig roll, och tar då användning av yttringsfrihetslagen som bringar fram den fria åsiktsbildningen. Sveriges Radio och Television, till exempel, har i uppgift att neutralt driva sin verksamhet.

En fråga som man kan ställa sig är om media verkligen löser sina uppgifter? Hur kommer det sig att ”Gudrun Schymans återfall får ojämförligt mycket mer utrymme i medierna än hennes politiska ståndpunkter” ? Att de hjälper folket är ett faktum. Jag tycker att vi ska vara väldigt tacksamma att media finns i vårt samhälle, eftersom att utan dem skulle inte politikerna få någon bra uppfattning om vad vi vill och inte vill, och då skulle Sverige inte vara demokratiskt. Media kan också såra individer också, eftersom de har så stor genomslagskraft och har många saker att klaga och skriva dåligt om då människor kan såras. Men ibland kan media utnyttja sin höga position lite för mycket, vilket självklart är synd. Ett av sätten som media utnyttjar det är när de indirekt ”lurar” folket. De vill inte att människor ska se vilket stort maktinflytande de har i samhället. De sätter därför upp dimridåer för att dölja ”olämpliga” saker. Men borde inte media föröka ge en så rättvis bild av vårt samhälle som möjligt?

Men medias orsak till att de inte löser alla sina uppgifter, kan bero på deras problem och motsättningar. Till massmedias nackdel är det ofta tidsbrist inom deras bransch, samt för lite utrymme. Dessutom är det ofta för få journalister eftersom det är kostsamt och det finns så pass måna tidningar, vilket även resulterar i att konkurrensen om befolkningens uppmärksamhet är hård. Massmedias förutsättningar är begränsade med tre av Sveriges fyra grundlagar: regeringsformen; tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Media lurar i folket att tycka på ett visst sätt, likadant som de tycker. Alla händelser och saker har alltid två sidor, men media tar bara upp en sida av det hela; den som de håller med om, den andra sidan struntar de i. De vinklar och förvränger sina artiklar och får ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Medierna och Demokratin

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-08-28]   Medierna och Demokratin
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=147 [2017-08-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in