Olika sätt till graviditet

1 röster
25151 visningar
uppladdat: 2000-08-20
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Ägglossningen och befruktningsprocessen

En gång i månaden, når ett ägg i kvinnans kropp full mognad, frisläpps från äggstocken och fångas upp av äggledaren. Det som reglerar ägglossningen bygger på ett ”samarbete” mellan hormoner från hjärnan, hypofysen och äggstockarna. Från en del av hjärnan utsöndras ett styrningshormon, som stimulerar hypofysen (det där lille bihanget ni vet...) att producera och insöndra två hormoner till blodet. Den ena heter FSH (Follikel-Stimulerande-Hormom), och påverkar äggblåsans (follikelns) tillväxt i äggstocken. Den andra heter LH (Luteiniserande Hormon), påverkar äggets mognad under drygt ett dygn och framkallar ägglossningen.
(Se bilden nedan)
FSH och LH tillsammans kallas för gonadotropiner (gonad betyder könskörtel).
Gonadotropinerna från hypofysen stimulerar äggstockarna, som i början av menstruationscykeln producerar östrogen, känd som ”det kvinnliga könshormonet”. Samspelet mellan gonadotropinerna och östrogen leder till att en liten äggblåsa bildas, att slemhinnan i livmodern byggs upp och, att äggblåsan brister och ett moget ägg frisläpps. Efter att ägglossningen skett omvandlas äggblåsan till en gulkropp.
Gulkroppen producerar hormonet progesteron. Progesteronet förbereder livmoderslemhinnan för att ta emot ett befruktat ägg, annars kan man ju inte bli gravid.
Progesteron höjer ens kroppstemperatur några tiondelar. Så genom att mäta temperaturen på morgonen innan man hunnit röra på sig kan man indirekt få en antydan om att det har varit ägglossning, eftersom temperaturen efter denna ligger lite högre än vanligt. Perioden mellan ägglossningen och menstruationen är 14 dagar för nästan alla kvinnor.
I kvinnans äggstockar finns ca 400.000 ägg innan hon fått sin första menstruation. Av dessa är det bara ca 400 st som mognar och frisläpps under kvinnans liv. (ca 400 menstruationscykler.) Det betyder att ungefär 1000 ägg ”dör” i äggstockarna per månad. Det gör de även om kvinnan tar p-piller, är gravid eller ammar.
De sista ägglossningarna äger rum i 50-års-åldern (klimakteriet). De äggen har alltså legat vilande i äggstockarna i 50 år! Mensen upphör (Menopausen) när inga äggblåsor med ägg finns kvar i äggstockarna, eftersom inget östrogen, som bygger upp livmoderslemhinnan, då kan bildas.





BEFRUKTNINGEN

När ägglossningen sker finns ett 2-3 mm stort moln av klibbiga celler runt ägget, så att det lätt ska kunna fångas upp av äggledartrattens utskott när de sveper över äggstocken. Äggcellen är kroppens största cell. Miljontals spermier kommer in i slidan vid ett samlag, men många färre än så tar sig in i livmoderhålan och ännu färre tar sig ut i äggledaren där ägget är. Förutom den långa vägen från slidan till ägget, måste spermierna ta sig igenom molnet av celler som omger ägget samt genom äggskalet, innan själva befruktningen sker. Ägget kan bara bli befruktat under en tid som troligtvis är mindre än ett dygn i varje menstruationscykel. Fast spermier som kommit till kvinnans livmoder och äggledare kan överleva något eller några dygn, vilket ger ytterligare chans till graviditet.

ÄGGETS UTVECKLING

Äggcellen och sädescellen bär på en halv uppsättning kromosomer var. (Det är från kromosomerna arvsanlagen kommer.)
När båda halvorna sammanförs i ägget efter befruktningen, finns alla förutsättningar för att en liten individ ska kunna komma till världen.
Hur blir det då ”kille eller tjej”?
Jo, ägget innehåller alltid en X-kromosom, medan sädescellen innehåller antingen en
x- eller y- kromosom. Det är alltså den befruktande spermien som bestämmer vilket kön fostret får.
Om spermien innehåller en X-kromosom blir det en tjej, medan det blir en kille om spermien innehåller en Y-kromosom.
Chansen är lika stor att det är en y-bärande eller x-bärande spermie som befruktar ägget. Efter att en befruktning skett blir det en kemisk process i äggskalet som gör att det blir ogenomträngligt för andra spermier, vilket är nödvändigt för att det totala antalet kromosomer i det befruktade ägget ska bli det rätta, nämligen 46 stycken (23 kromosomer från spermien och 23 från ägget.).
Äggcellen delas för första gången något dygn efter befruktningen. Efter det fördubblas cellantalet på mindre än 24 timmar.
Samtidigt som celldelningarna pågår, åker ägget genom äggledaren och plumsar ner i livmoderhålan tre-fyra dagar efter ägglossningen. Då är cellerna fortfarande instängda i äggskalet. Det är inte förrän skalet spruckit upp och hela ”massan” tagit sig ut, som ägget kan bli större och fästa sig i livmoderhålans slemhinna. Då är ägget ungefär lika stort som ett knappnålshuvud.
Om cellmassan råkar delas i två portioner när den tar sig ur skalet blir det enäggstvillingar. Enäggstvillingar har alltså samma arvsanlag och är därför av samma kön. Tvåäggstvillingar däremot, kommer från två olika ägg som frisläppts samtidigt och blivit befruktade av varsin spermie. De är inte mer lika varandra än ”vanliga” syskon och kan vara antingen av samma eller av olika kön.
Ägget fäster i livmodern genom att en del av cellerna växer fast i livmoderhålans slemhinna och bildar livmoderkakan. (Det där som kommer ut efter ungen vid en födsel...) Andra celler från ägget bildar fostret och fosterhinnorna.
Detta äger rum knappt en vecka efter ägglossningen, oavsett om befruktningen skett på naturligt sätt eller efter IVF. (In Vitro Fertilisering, som betyder provrörsbefruktning.)
Vid det här stadiet har kvinnan ännu inte börjat märka av sin graviditet. Man kan dock fastställa med ett blodprov om hon är gravid eller inte.
De celler som tillsammans är livmoderkakan producerar ett hormon, hCG (humant Chorion Gonadotropin) som gör att gulkroppen ej bildas igen och att graviditeten kan fortsätta. Redan 10 dagar efter befruktningen producerar ett implanterat (= fastväxt) ägg mätbara mängder hCG, alltså ett par dagar innan utebliven menstruation.
Missfall är dock inte ovanligt under de första dagarna av graviditeten och vanligast är att man väntar tills efter utebliven menstruation, innan man tar ett test för att se om man är gravid.
Risken för missfall finns kvar i flera veckor till, även om risken blir mindre ju längre graviditeten varar. Med ultraljud kan man se ett foster redan 7 veckor efter den senaste menstruationen (5 veckor efter befruktningen). Då kan man även se det lilla hjärtat slå.
Under graviditetens första 8 veckor får fostret alla sina organ, och den resterande tiden få r det på sig att växa.
Vid en ”normal” graviditet tar det i medel 40 veckor från sista menstruationens första dag, tills barnet föds.
Men alla får inte barn...

Enligt statistik blir 90% av kvinnorna i par som velat ha barn gravida och får barn. Några procent till får barn inom några år.
Trots allt... chansen att bli gravid vid en enda ägglossning, och därefter föda ett barn är, trots att förhållandena kan vara mycket bra, i medeltal endast
20-25%.
Chansen att misslyckas i varje enskild cykel är alltså väldigt hög. Detta kan ha flera olika anledningar.
Det kan bero på att ägget ej blivit befruktat, att det ej fäst sig i livmodern eller att det stötts bort just i den cykeln.
Det absolut inte självklart att man kan bli gravid precis när man vill.

OÖNSKAD BARNLÖSHET - VARFÖR o VAD KAN MAN GÖRA?

Orsakerna till oönskad barnlöshet kan vara många.
Om det är kvinnans ”fel” att ett par ej kan få barn är dessa de vanligaste orsakerna;

* Otillräcklig produktion av gonadotropiner.

* Ökad produktion av manliga könshormoner.

* Otillräcklig äggstocksfunktion, t.ex. få eller inga ägg
bristande produktion av progesteron.

* Ökad produktion i hypofysen av ett hormon som hämmar
ägglossningsmekanismen, kallat prolaktin.

Ligger felet hos mannens spermier så kan det bero på detta;

* I samband med påssjuka kan testikelinflammation uppstå, och kvarstående
påverkan av detta är inte ovanligt.

* Tillslutna sädesledare.

* Åderbrock i pungen.

* Medfödda sjukdomar, t.ex. kromosomrubbningar.

* Otillräcklig hormonproduktion av FSH och LH som produceras även hos
mannen och påverkar spermieproduktionen.

* Antikroppar som påverkar spermiernas funktionsduglighet.

* Infektion i prostata.

* Onormal sädescellsproduktion till följd av andra sjukdomar i testiklarna.

Det kan även bero på andra saker, ett exempel är min moster, vars hypofys efter cellgiftsbehandling vid leukemi slutade producera gonadotropiner, vilket resulterat i att hon ej har ägglossning.
Vad kan man då göra, om man, som min moster t.ex. , inte kan få barn men hemskt gärna vill ha?

DI, donatorinsemination
Därför finns spermabanker! Vid donatorinsemination befruktas kvinnan med spermier från en givare. Dessa deponeras (placeras) i slidan strax före ägglossningen.

IVF, in-virto fertilisering
In-virto fertilisering, som betyder befruktning i glas (provrör), är den mest använda metoden mot barnlöshet. Det första IVF-barnet i Sverige föddes samma år som jag, 1982, endast fyra år efter världens första.
Det hela börjar med att kvinnan stimuleras med hormoner för att fler ägg ska mogna inför befruktningen. Detta sker någon vecka efter menstruationens start. Vanligtvis är äggen mogna att tas ut ca 10-14 dagar efter hormonbehandlingens början. Detta görs med hjälp av ultraljudspunktion via slidan. En nål förs in och suger ut äggblåsorna samtidigt som man ser allt på ultraljudsskärmen. De funktionsdugliga äggen förs sedan över till skålar eller provrör.
Samtidigt som hormonbehandlingen pågår tar kvinnan även en nässpray med antihormon, för att äggmognaden ska kunna kontrolleras, och hindra kvinnan från att få en spontan ägglossning.
Samma dag som operationen sker lämnar mannen sperma. Till varje skål eller provrör med ägg tillsätts ca 200.000 spermier, som får tävla om att befrukta ägget. Efter 2-3 dagars odling får kvinnan tillbaka ett visst antal av de befruktade äggen. ( vanligtvis 2-3 st, inte många vill ta risken att få fyrlingar...)
Idag har ungefär 200.000 barn fötts i världen, som kommit till i provrör.
Självklart är det många som inte blir gravida vid första försöket! Kanske inte heller vid andra, eller kanske aldrig . Men ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Olika sätt till graviditet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-08-20]   Olika sätt till graviditet
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=138 [2017-12-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in