Ätstörningar

16 röster
78041 visningar
uppladdat: 2002-12-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Frågor att besvara:
- Vad är anorexi?
- Vad är bullemi?
- Vad är skillnaden mellan anorexi och bullemi?
- Varför får man ätstörningar?
- Vilka symptom finns på ätstörningar? (Psykiska och fysiska)
- Hur känner en person sig som har ätstörningar?
- Kan man bli frisk från sina ätstörningar?
- Vad händer om man inte får behandling?
- Hur behandlar man ätstörningar?
- Hur ser sjukdomsförloppet ut?
- Hur vanligt är det med ätstörningar?

Inledning:
Anorexi. Ordet klingar väldigt dåligt för de flesta av oss. En del av oss känner eller vet säkert någon som drabbats av anorexi eller någon annan form av ätstörning. Men vad är då en ätstörning? Vad är skillnaden mellan anorexi och bullemi? Varför får man det? Vad händer med kroppen och hur kan man se att en person drabbats av ätstörningar? Vad kan man göra åt ätstörningar Detta var jag nyfiken på när jag satt mig och skulle skriva detta arbete. ( I arbetet har jag använt termen ”hon”, självklart finns sjukdomen även bland pojkar, men eftersom den är så mycket vanligare hos flickor valde jag ”hon”.)

Ätstörningarnas orsaker:
Man har forskat väldigt mycket på varför vissa människor får ätstörningar. Men trots att man har lagt ner så mycket resurser så kan man inte fastsälla vad det är som göra att vissa lider av ätstörningar. Man har haft olika teorier genom åren. Någon teori baserar sig på psykiska händelser, t.ex. trauma i barndomen, vissa teorier baserar sig på biologiska teorier som t.ex. rubbningar i nervsystemtes funktion. (Dessa teorier har oftast byggts på vad som är modernt för tidens forskning.) Men en sak som man i dag brukar se som en stor bov i dramat är dagens skönhetsideal och kroppsfixering.

Med största sannolikhet är det en mix av flera olika faktorer som leder till att en person blir sjuk. Ganska ny forskning visar på att det finns en form av ärftlig biologisk diposition för ätstörningar, en slags sårbarhet eller känslighet. Om en person med denna känslighet börjar banta samtidigt som hon utsetts för psykisk stress eller sociala påfrestningar av något slag kan en ätstörning utlösas. Stressen kan vara bland annat på grund av skolan, relationer eller för höga prestationskrav.

Den moderna psykoanalytiska teoribildningen kring anorexi ser att det är olika störningar i personlighetsutvecklingen som leder till anorexi. Man tror att dessa typer av störningar uppkommer väldigt tidigt hos barnet. Man tror att en dålig relation inom familjen kan vara en stark orsak till att barnet senare i ungdomen drabbas av ätstörning. Därför började man på 70-talet att använda familjeterapi som en del av behandlingen av den sjuke. Detta gör man än idag. Men detta synsätt är inte helt okontroversiellt. Man lägger trots allt väldigt mycket av skulden på familjemedlemmarna, det är ju de som har ”gjort fel”!

Men, som jag nämnde tidigare så är psykiatriska teoribildningar lik ombytliga som modet. Det vi idag tycker är modern behandling är om några år väldigt omodernt.

En gemensam faktor för så gott som alla som lider av ätstörningar är att de har bantat, ofta väldigt hårt. Utan bantning eller viktförlust av annat slag (t.ex. sjukdom) utlöses inte ätstörningar.

Vad är anorexi?
Anorexia nervosa är en ätstörning som drabbar framförallt tjejer runt tonåren. Men givetvis kan även pojkar få anorexi. Men sjukdomen är mycket vanligare hos tjejerna men den ökar kraftigt bland killarna. Runt 1 % av tonårstjejerna drabbas av ätstörningar men endast 0,1 % av killarna drabbas i samma ålder. Sjukdomen uppmärksammades första gången på 1600- talet och fick sitt namn under 1800- talet. Den som drabbas känner sig väldigt ofta för tjock, även om denna person oftast redan innan hon/han börjar banta är smal.

Karakteristiska drag för sjukdomen er följande:
- Viktminskning som är självförvällande genom självsvält, användande av läkemedel som laxermedel eller genom framkallande av kräkningar.
- Tvångsmässigt motionsbehov.
- Stark rädsla för fetma och viktökning.
- Mycket tankar kring mat och kalorier.
- Personen gör upp regler för hur mycket man ska äta och motionera.
- Personen har en mycket stark fobi för att äta. Maten utlöser ångest och panikkänslor.
- Personen sätter som mål att nå en mycket låg vikt.
- Hormomstörningar med försenade mens (hos tjejer)

Vad är bulimi?
Bulimia nervosa är sjukdom som är nära besläktad med anorexia nervosa. En person som lider av bulimi hetsäter, det vill säga, han eller hon vräker tvångsmässigt i sig stora mängder mat för att sedan få ångest och oftast kräka upp maten igen. Alla bulimiker kräker inte upp sin mat, utan vissa kan börja motionera överdrivet mycket, leva på hård diet eller använda sig av laxermedel. Precis som anorektiker är en bulimiker otroligt rädd för att gå upp i vikt. De farlig med bulimi är att det oftast inte syns på personer som lider av det. Det är normal viktiga. Det som är så farligt är att en bulimiker, precis som en anorektiker, mår mycket dåligt. Bulimiker är ofta väldigt deprimerade, självmordsbenägna och isolerar sig ofta från allt socialt umgänge. Bulimi är mer ovanligt än anorexi. Men bland killar är det fler som har bulimi än anorexi. Ca en av två hundra kvinnor drabbas av bulimi och en av två tusen män. Men när det gäller bulimi måste man tänka på att mörker talat är stort eftersom det är mycket lättare att dölja bulimi.

Vad är skillnaden på anorexi och bulimi?
Den största skillnaden mellan bulimi och anorexi är att en bulimiker äter. Hon äter väldigt mycket i perioder och i perioder svälter hon sig. Därför går hon inte ner något i vikt. En anorektiker däremot äter så gott som aldrig något över huvud taget. Därför rasar hon mycket snabbt i vikt. Anorexi syns därför ganska snabbt på personen vilket då bulimi inte gör.

Vilka symptom finns på anorexi och bulimi?
Psykiska tecken på ätstörningar kan vara följande;
- Viktfobi
- Störd kroppsuppfattning
- Bantningsfixering
- Matfixering
- Koncentrationssvårigheter
- Depression
- Sömnsvårigheter, leder till trötthet
- Försämrat omdöme
- Dålig självkänsla
- Självförakt
- Humörsvängningar

Fysiska tecken på ätstörningar kan vara följande;
- Kraftig viktnedgång som leder till undervikt
- Menstruationsbortfall (hos tjejer)
- Försenad pubertetsutveckling
- Sänkt ämnesomsättning
- Låg puls
- Lågt blodtryck
- Sänkt kroppstemperatur
- Fryser ofta
- Muskelsvaghet
- Tandskador (Frätskador p.g.a. upprepade kräkningar)
- Ökad behåring av kroppen

Sjukdomsförloppet:
Ett tidigt tecken på att en tjej har anorexi är att mensen försvinner. Mensen försvinner så pass tidigt i sjukdomsförloppet att man kanske inte ens har börjat rasa i vikt. Om hon fortsätter att svälta sig själv kommer kroppen att ställa in sig på svält. Ämnesomsättningen sänks. Det i sin tur leder till att hjärtfrekvensen och blodtrycket minskar. Pulsen går ofta ned till runt 40- 50 slag/minut. (För en normal människa ligger pulsen på tunt 60- 70 slag/minut).

Kroppstemperaturen sjunker och den sjuke fryser ofta. Hon kan även drabbas av blåaktiga missfärgningar av huden på händer och fötter, detta är ett tecken på den försämrade blodcirkulationen. Även behåringen av kroppen påverkas. Håret på huvudet tunnas av och blir livlöst och på resten av kroppen får man en dunighårväxt, lanugohår. Detta är kroppens sätt att skydda sig mot förfrysning. Kroppens lagrade näringsreserver förbrukas. Fettvävnaden minskar kraftigt och allteftersom man fortsätter att svälta sig försvinner även andra kroppsvävnader. (Brösten och gumpen får ta mycket stryk) Muskulaturen bryts ner vilket resulterar i en tilltagande muskelsvaghet. Även hjärtat är en muskel som drabbas hårt vid anorexi. Vid svårt svält finns den en kraftig risk för hjärtsvikt vilket kan leda till plötsliga dödsfall hos anorektiker. När anorexin har gått väldigt långt kan den sjuke inte ens resa sig själv på grund av svaghet.

Hur behandlar man anorexi?
Eftersom sjukdomen både har kroppsliga och psykiska symptom måste man behandla båda delarna. Man bör få behandling av dels en dietist eller läkare för att bota det kroppsliga och man bör samtidigt få hjälp från en psykolog för att lösa de bakomliggande psykiska faktorerna till att man inte vill äta. Man måste informera den sjuke om sjukdomen och vilka följder den får om man inte behandlar den. Regelbunden viktkontroll av den sjuke är viktigt för att kontrollera att hon följer de regler och mål som hon tillsammans med sin läkare/dietist har satt upp.

Om viktminskningen blir mycket allvarlig (när den sjuke har förlorat mellan 20 och 25 % av den normala kroppsvikten) är det nödvändigt att lägga in den sjuke på sjukhus. Man blir inlagd på antingen en psykiatrisk av delning (barn/ungdoms- eller vuxenavdelning) eller en medicinsk avdelning. På vissa ställen runt om i landet finns kliniker som har specialiserat sig på att ta hand om ätstörningssjuka.

Vanligtvis ger man inte mediciner mot ätstörningar. Men visar den sjuke tecken på att vara väldigt deprimerad eller har tvångssyndrom kan man ge viss medicinering. I början av en behandling är det inte ovanligt att läkaren skriver ut näringslösning som man dricker för att inte bli sämre.

När man ska bota anorexi är det fyra steg man genomgår. De är följande;
1, Stoppa svälten. Man måste så snabbt som möjligt häva svälten och nedbrytningen av kroppen. Man kan aldrig vänta tills den sjuke känner sig mogen eller motiverad för detta just eftersom det är det som är problemet. Hur mycket man berättar för en person att hon är sjuk så tror hon ändå att hon fortfarande är för tjock. Där av vill inte den sjuke får behandling. Man börjar ofta med att ge näringsdrycker till den sjuke eller om situationen är mycket illa så ger man dropp eller sondnäring.

2, Ätträning. Nästa steg är att hon måste lära sig att äta igen.. Detta kan man göra på en del olika sätt;
- Man kan ”helt enkelt” tvinga den sjuke att äta normala portioner mat och inte tillåta henna att lämna bordet från hon är färdig och hon får inte gå på toa på ett tag efter måltiden. (Givetvis för att förhindra att hon kräker upp det hon nyss ätit)
- Det, nog, vanligaste sättet är att man använder sig av tallriksmodellen eller som den också kallas tredjedelsmetoden. En normal portion mat består av en tredje del kolhydrater (t.ex. pasta, potatis eller ris), en tredjedel grönsaker och baljväxter och en tredjedel kött, fisk, ägg eller ost. Först börjar patienten äta av kolhydraterna. När detta går bra fortsätter man att äta både kolhydrater och grönsaker. När även detta funkar får man även äta av proteinerna (köttet etc.). Låter enkelt, men det är mycket svårt och tidskrävande för den sjuke. Maten väcker ångest för henne och hon får panik när hon märker att hon börjar gå upp i vikt. Men detta släpper efterhand.

3, Stöd och motivation. En person med ätstörningar känner sig ofta väldigt övergiven och oälskad, särskilt av de/dem som ”tjallade” på henne. Det är viktigt för familjen, vänner och ev. pojk/flickvän att ha tålamod med vredesutbrott etc. Nära och kära måste vara med under hela behandlingen och stötta den sjuke. Hon kanske tycker det känns jobbigt då, men för att bli frisk behöver hon det och hon kommer att tack dem som ställde upp på henne senare.

4, Psykoterapi och psykiatrisk behandling. Samtalsterapi för både den sjuke enskilt och familjen tillsammans är viktigt för att alla ska förstå hur allvarligt det faktiskt är.

Behandlingen av en person med ätstörningar tar oftast flera år. Så man kan inte tro att det hela är över bara för att hon börjar äta igen. Återfall är vanligt.

Hur behandlar man bulimi?
Den som lider av bulimi är ofta normalviktig men upplever sig själv som tjock. Det leder till att man ständigt bantar, men ibland tappar hon kontrollen och hetsäter då. Behandlingen av bulimi är därför inriktad på att normalisera ätandet och motverka hetsätning. Behandlingen mot bulimi sker i fem steg.

1, Matdagbok. Första steget i tillfrisknandet är att föra dagbok över sitt ätande, både det man vräker i sig och det ”normala” man äter. Denna dagbok kommer senare att utgöra grunden för behandlingen.

2, Träna regelbundet ätande. För att bli frisk måste man sluta att först svälta sig själv och sen vräka i sig. Man måste därför successivt träna på att äta regelbundna måltider (Tre huvudmål per dag och ett eller två mellanmål) Man börjar med frukosten. När den funkar lär man sig att även äta lunch och när det funkar så lär man sig att även äta middag/kvällsmat. Man lägger även in mellanmål som t.ex. en frukt.

3, Identifiera utlösande situationer. När patienten klara av att äta regelbundet är så gott som allt av hetsätandet borta. Med hjälp av matdagboken (som man fortfarande för) kan man se i vilka lägen som man fortfarande hetsäter. Oftast är det när man är hungrig. Men det kan även vara när man känner sig stressad på jobb eller i skolan, när man har problem med familjen, vännerna eller kärleken. Det är viktigt att veta i vilka tillfällen som man hetsäter för att kunna förhindra att dessa tillfällen uppkommer.

4, Hitta alternativa förhållningssätt. När man väl vet vad det är som leder till hätsätandet så kan man lära sig att hantera dessa situationer. Ett sätt att undvika hetsätning är att helt enkelt göra något annat, t.ex. gå en runda med hunden. Ett annat sätt kan vara att hitta andra förhållningssätt till sådant som man har svårt med.

5, Läkemedelsbehandling. Om man inte blivit bra eller ens förbättrad efter två månaders behandling med ovan nämnda behandlingsform kan man prova det antidepressiva medlet ”fluoxetin”. Man har med hjälp av forskning sett att medlet hjälper mot hetsätning vare sig man är deprimerad eller inte.

Vad händer med en person som inte får behandling för sina ätstörningar?
Ju tidigare man får behandling desto bättre är möjligheten att bli frisk. Det är därför viktigt att få igång ett väl fungerade samarbete mellan sjukvården och den drabbade. Genomsnittliga sjukdomsperioden är tre år, men man kan bli frisk även efter många års sjukdom. Man vad händer då om man inte får behandling?
- Man riskerar att bli kronisk sjuk
- Benskörhets utvecklas vid långvarig svält. Man får även skador på hjärta, lever, njure och hjärnan. Om man inte växt färdigt kan tillväxten stanna upp.
- Man blir trött och får koncentrationssvårigheter.
- Man blir psykiskt likgiltig, d.v.s. man bryr sig inte om något. Man blir nedstämde och i vissa fall kan man drabbas av depressioner och man kan bi självmordsbenägen.
- Om man inte får behandling är dödligheten tio gånger större. De flesta dör genom självmord eller som följd av undernäring.

Hur är det att lida av ätstörningar?
- Hon ägnar stor del av tiden åt mat och kalorier. Hon planlägger hur lite mat hon ska äta och hur mycket hon ska motionera. Hon bestämmer sig för att gå ner till en viss vikt men bantningen upp hör inte när det ursprungliga målet är nått utan hon sätter upp ett nytt ännu lägre mål för sig själv.
- Hon är hela tiden rädd för att gå upp i vikt.
- Hon känner sig fet, även om hennes egen vikt är lägren än andras med samma längd och ålder.
- Hon isolerar sig socialt, drar sig undan vänner och man undviker fester och liknande.
- Matvanorna ändras. En måltid tar ofta väldigt långt tid att äta upp för en anorektiker. Hon sitter ofta och länge och bara petar maten i småbitar.
- Hon använder sig av läkemedel för att gå ner i vikt.

En person med anorexi mår givetvis mycket dåligt, både fysikiskt och psykiskt. Hon känner ofta att hon är ensammast i hela världen och att ingen förstår henne. Det vanliga, vardagliga livet förändras och begränsas av anorexin. Allt den sjuke kan tänka på är mat, kalorier, måste gå ner i vikt etc. etc. Allt kretsar kring mat. Den sjuke blir mycket svag och orkar inte göra något till slut. Den sjuke är beroende av värme hon fryser väldigt lätt. Vredesutbrott och irritationer är väldigt vanliga. Många mår väldigt dåligt för innerst inne så vet de att de bör äta för att inte tappa mer i vikt, men ändå är de så rädda för att gå upp i vikt. Många av de sjuke känner att det är fast i en olöslig konflikt.

Avslutning: Som avslutning på arbetet tänkte jag kortfattat besvara på mina frågor:
- Vad är anorexi? Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar tonårstjejer. Man förlorar upp till 25 % av sin normalvikt på ganska kort tid, men tycker ändå att man är för tjock. Den sjuke äter knappt något och motionerar överdrivet mycket
- Vad är bullemi? Bulimi är en sjukdom då man i perioder hetsäter för att i perioder svälta sig själv. Även bulimi drabbar oftast tjejer i tonåren.
- Vad är skillnaden mellan anorexi och bullemi? En person med bulimi äter i perioder, vilket en anorektiker gör. En bulimiker förlorar oftast ingen vikt, vilket en anorektiker definitivt gör.
- Varför får man ätstörningar? Finns ingen direkt orsak till varför. Men dagens kroppsfixering och skönhetsideal bidrar med största sanorlikehet till en stor del.
- Vilka symptom finns på ätstörningar? (Psykiska och fysiska) Viktfobi, depression, självförakt, undervikt, låg puls, lågt blodtryck etc.
- Hur känner en person sig som har ätstörningar? Personen fryser ofta, hon tycker att hon är så otroligt tjock så ingen borde tycka om henne, hon mår allmänt väldigt dåligt. Både fysiskt och psykiskt.
- Kan man bli frisk från sina ätstörningar? Ja. Som tur är. Men det tar tid och kräver tålamod. Man brukar räkna att sjukdomen vara i ca tre år.
- Vad händer om man inte får behandling? Får man inte behandling kan sjukdomen till sist leda till döden på grund av undernäring. Det är som att svälta ihjäl sig.
- Hur behandlar man ätstörningar? Psykiskt och med ... Ladda upp arbete

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Ätstörningar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Rickard Blidberg 2008-03-31

    Jag måste verkligen säga att d

  • marthina jonasson 2005-12-16

    bra att du delat in ämnet i ol

  • Stefan Lindahl 2005-01-09

    Jag jobbar om ätstörningar i s

  • Agnetha Blosfeld 2006-05-07

    Jag skriver oskså en uppsatas


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Inactive member [2002-12-11]   Ätstörningar
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se:8097/article?id=1373 [2017-03-01]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mimers Brunn tipsar om

PM Guide

Hur skriver man den perferka uppsatsen på universitetet? Mimers Brunn reder ut alla begrepp och hjälper dig! PM Guide