Diabetes

5 röster
32276 visningar
uppladdat: 2002-12-09
Nathalie Reyes

Nathalie Reyes 31 år

Från
Stockholm, Sweden
Utbildning
High School : Didaktus Norrmalm, College : Stockholms universitet,
Facebook
https://www.facebook.com/nathalie.reyes.583
Om
☆C'est la vie...☆
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Jag har valt att arbeta om diabetes, en sjukdom som idag bara blir vanligare och vanligare.
På det här arbetet ska jag skriva om Insulin, symtom, typ 1 och 2 av diabetes och så ska jag berätta lite om sjukdomens historia.

Diabetes kallas också för en sockersjuka, det är en sjukdom där bukspottskörteln producerar mindre insulin än va vi behöver. Anledningen till att fler och fler får den sjukdomen är minskad motion och sämre kostvanor.

Insulin:
Insulin är en hormon. Den funkar som en bro, som fraktar glukos och druvsocker till cellerna. Om man har underskott av insulin, som diabetiker, kommer det inte tillräckligt med glukos till cellerna. Och eftersom glukos är energi får inte kroppen tillräckligt med energi.

Symtom:
När glykosen inte har någon bro att åka på hamnar glykosen istället i blodet och i urinen.
Därför är dem klassiska symtomena; socker i urinen, och om kroppen inte får tillräckligt med energi är man även trött, på dåligt humör, avmagring o s v.
Men den mest klassiska symtomen är törst och stora urinmängder.

Det finns två olika typer av diabetes.
Typ 2 är den vanligaste och mest ärtliga. Man räknar med att 15 % av Sveriges befolkning har anlag för typ 2. På typ 2 är det viktigast att man har bra levnadsvanor; för mat, övervikt, och stillasittande har stor roll i utvecklingen av diabetes.

Typ 1 Diabetes:
Om man har typ 1 diabetes så har insulinproduktionen nästan lagt av helt och hållet. Av någon anledning attackerar och förstör immunsystemet de celler i bukspottkörteln som producerar insulin.
Insulinet förstörs om det kommer i kontakt med magsafter, så därför är det omöjligt att ta insulin i tabletter eller något liknande, hittills har man bara kunnat införa insulinet i kroppen med någon slags injektion.
Typ 1 drabbar oftast barn, anledningen är oftast arvsanlag, men idag forskar man om vad annat som kan orsaka detta som t, ex. miljö, fetma, godis o s v.

Typ 2 Diabetes:
Typ 2 är den vanligaste typen i Sverige. Man räknar med att ca 3 % av Sveriges befolkning har den typen av diabetes. Man räknar också med att 10 % av alla som är över 75 år i Sverige har typ 2, därför kallas den också för åldersdiabetes,
Den här formen blir allt vanligare i Sverige och resten av i-länderna.

Har man typ 2 diabetes producerar kroppen fortfarande insulin, men inte tillräckligt. Till det finns det två orsaker, dels orkar kroppen inte svara för ökad insulinproduktion i tillräckligt mängd när socker halten har stigit i kroppen t.ex. vid en måltid.
Och dels behöver glukosen en starkar ”bro” att ta sig igenom så att de kan ta sig till cellerna.

Diabetes Historia:
På 1500- talet f.kr skrev en egyptisk läkare ner i en pappersrulle en underlig symtom.
Idag tror läkare och forskare att den egyptiske läkaren menade diabetes.
Även indianerna i Amerika hade upptäckt sjukdomen, de hade märkt att urinen hade en söt smak hos den sjuke.

Runt år 0 började en grekisk lärare, Aretaios, forska på den underliga sjukdomen. Han kallade sjukdomen vattenrör eller ”rinna igen” (p g a den stora urinmängden) det heter diabetes på grekiska.
Det tog lång tid för forskarna och läkarna att hitta orsaken till sjukdomen. I antikens grekland var det många läkare som trodde att det var något fel på njurarna.
Men på 1600-trelet kom en vetenskapsman som är väldig betydelsefull inom forskningen av diabetes.

Hans namn var Tomas Willis och han kom från England.
Han var professor i Oxford men flyttade sen till London och praktisera som läkare.
1674 upptäckte Willis att urinen från en diabetiker hade en söt smal och lukt så han ansåg att namnet inte ´var så bra för sjukdomen så han la till ”honungssöt”. ”Honungssöt” på latin heter mellitus. Latin var det språk som läkare använde på den tiden.
Sjukdomen hette nu Diabetes Mellitus. Willis upptäckte också att blodet hos en diabetiker var sötare än vanligt.

Ett sekel senare bevisade en annan engelsk läkare, Matthew Dobson, att det verkligen var socker som stod för dem söta smakerna på urinen och blodet. Han förstod också att symtom som, trötthet, viktlöshet o s v berodde på att patienten förlorade mycket näring via urinen. Tyvärr misstolkades det där av andra läkare och de gav patienterna mer socker för att återställa förlusten av socker. Det var förödande för den sjuka.
Men Willis förstod att patienterna åt så lite kolhydrater som möjligt och skulle istället äta proteiner.

På slutet av 1800-talet var diabetes mysteriet nästan löst och fler och fler läkare intresserade sig av diabetesforskningen Det blev enklare för läkare i England delar av Västeuropa att ställa diagnosen diabetes.

Detta ledde till en Nobelpris belönad upptäckt av:
Insulinet.
1891-1941 levde en vetenskaps man som hette Banting. Han levde i Canada och var professor på University of Toronto.
Banting lyckades 1920 tillsammans med Charles H Best. att renframställa insulin.
Upptäckten revolutionerade behandlingen av diabetes.
1923 belönades Banting och Best ed nobelpriset i medicin.
Den första patienten den injicerade var Leonard Thompson, en diabetes sjuk pojke i ca 13 års åldern. Han var i sista fasen av diabetes, innan man dör. Men två timmar efter injektionen mådde Leonard mycket bättre och hans blodsocker nivå hade sjunkit.

Behandling:
Idag behandlar man barn, unga och personer i medelåldern med insulin. Man ger dem sprutor som dem måste injektera sig med flera gånger om dagen.

Injektions tiderna måste vara regelbundna och för det mesta gör man så att man tar första sprutan tidigt på morgonen efter frukosten så klart och sedan innan alla måltider tills den man tar innan man lägger sig så att den ska räcka ända till nästa morgon. Hur stor dos man behöver se man via att göra regelbundna själkontroller av blodglukoset och till sist se hur mycket insulin kroppen behöver. Men det tar mellan 6 och 8 veckor, det är därför man inte injicerar sig dem den första månaden man vet att man har diabetes, man vet inte hur mycket man behöver. Detta gäller typ 1 diabetiker som sen behöver en livslång insulinbehandlig då diabetes är en sjukdom som inte kan botas helt och hållet.

För typ 2 diabetiker rekommenderas det att främst en kostbehandling. Dem får istället bara kontrollera sin sockerhalt dagligen och tabletter som sänker sockerhalten i blodet.
Tabletterna tas förstås inte till om kostbehandlingen går bra.
Det finns också några typ 2 diabetiker där verken kostbehandligen går bra eller tabletterna, då kan dem få högst två dosig behandling av insulin, alltså två insulin sprutor om dagen.
En annan viktig behandlig för alla som har diabetes är motion. Typ 2 diabetiker drar mest nytta av motion.

Kost vid:
Resor
Resor innebär inte så stor problem för diabetiker.
Men som sagt är kosten mycket viktig för en diabetiker, så den ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Diabetes

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Dennis Hultberg 2005-12-18

    Bra fakta,så mycket visste int

Källhänvisning

Nathalie Reyes [2002-12-09]   Diabetes
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1363 [2018-02-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in