Det rättvisa samhället

6 röster
23790 visningar
uppladdat: 2002-12-08
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
I den här texten tänker jag redogöra för hur ett samhälle bör vara uppbyggt för att få kallas för ett rättvist samhälle. Vilka rättigheter ska människorna ha? Vad är viktigast för ett samhälle att ha? Trygghet och hjälp till den som är svag eller fullständig och obehindrad frihet.
En viktig del i hur man kan iaktta hur pass rättvist ett samhälle är, är att undersöka hur inkomsten fördelas. Dessutom kan man utreda hur man blir belönad för sitt arbete och sitt bidrag till samhället. Det finns tre olika principer för hur resurserna bör delas upp och dessa är: merit och prestationsprincipen, likhetsprincipen och behovsprincipen.

Om man först tittar på likhetsprincipen så ser man att den säger att alla ska få lika mycket lön oberoende på vem man är eller hur man är. Denna princip kan till det yttersta se mycket lockande ut. Alla människor är ju lika värda, alltså ska vi alla ha lika mycket lön!
Men riktigt så lätt är det ju inte, en rättvis princip ska inte bara visa att alla människor är lika mycket värda. Det finns även andra saker att ta hänsyn till, tex. hur mycket och hur hårt man har jobbat. Det skulle för många kännas otroligt orättvist att de som kanske arbetar mycket mindre än man själv gör, skulle få lika mycket pengar. Man måste också tänka på hur mycket pengar var och en behöver. Kan det verkligen vara riktigt att en sjuk, ensamstående kvinna med tre barn ska få lika mycket som en ung frisk man, som bara behöver försörja sig själv?

Behovsprincipen går ut på att alla ska få så mycket betalt som de behöver, varken mer eller mindre. Om någon har en sjukdom och behöver pengar till medicinvård så får han det. Om någon annan däremot inte behöver så mycket pengar så ska han inte heller få det.
På så sätt kan man tycka att behovsprincipen är den mest rättvisa, för vad är då mer rättvist än ett samhälle där alla får exakt så mycket som de behöver. Ingen behöver lida av att ha för lite pengar eller förnödenheter, å andra sidan så kommer ingen heller att ha mer pengar än de just behöver.

Jag tycker däremot inte att varken likhetsprincipen eller behovsprincipen är den mest rättvisa. Snarare så anser jag att merit och prestationsprincipen är den mest rättvisa i det här sammanhanget. Om någon har jobbat extra mycket, bra och flitigt, så tycker jag också att den personen har rätt att få mer lön. Det vore verkligen inte ett tecken på rättvisa om en person som inte alls jobbade särskilt mycket fick samma lön som en person som verkligen sliter hårt. Dessutom så tror jag att ingen skulle anstränga sig lika mycket om man inte hade något att se fram emot. Om man ändå får samma lön, hur mycket man än kämpar, så finns det inte så mycket att kämpa för. Det är samma sak med betygen i skolan. Jag tror att om man bara kunde få G i alla ämnen så skulle många inte vara motiverade att arbeta så hårt som de gör. Men nog om den delen. Den har inte mycket att göra med huruvida prestationsprincipen är mer rättvis eller inte. Men jag tycker ändå att om det ska vara ett någorlunda rättvist system, så krävs det att man får belöning för sina ansträngningar. Detta tycker jag är mycket viktigt just när det handlar om lönesystemet. Ett annat sätt att utrycka det vore nog ”Samma lön för samma arbete!” De som jobbar lika mycket ska få samma lön men om någon jobbar mer eller mindre än den andra så ska det också räknas in.

Trots att jag tycker att man alltid bör få belöningar för sina ansträngningar så håller jag inte med Nozick. Jag kan ändå förstå lite hur han menar. I vissa samhällen kan det tyckas vara lätt att leva på statens pengar och inte behöva göra så mycket, trots att man får pengar.
Då kan man lätt tycka att alla borde ta sitt eget ansvar. Egentligen handlar det också om en slags rättvisa. Om alla börjar med samma grundsumma pengar och försöker klara sig så bra de kan, så förstår man att de som når till toppen är de som ansträngt sig mest och alltså de som förtjänar att hamna där. Det hela handlar om frihet. Man får kämpa och anstränga sig om man vill, och man får låta bli att anstränga sig om man vill, men då får man leva med konsekvenserna av sitt handlande. Det är ju sant att alla äger sitt eget arbete och då kan det tyckas orättvist att man ska tvingas att ge bort något som bara är ens eget genom skatt, d.v.s. frukten av ens arbete. Dessutom så är ju en gåva alltid mer uppskattad om den ges frivilligt. Det finns ju folk som ger bort pengar och arbetar för andras skull.

Nozick tror också att om staten hjälper alla att få ett bättre liv, så tar det bort människornas egen vilja att hjälpa andra eller kämpa för att klara sig själva. Varför ska man anstränga sig när någon annan redan tar hand om allt detta? Även om jag kan hålla med om en del saker i Nozicks filosofi så tycker jag att den låter otroligt kall, människoovänlig för att inte säga orättvis. Alla människor har inte samma förutsättningar att klara av att ta hand om sig själva och man kan knappt förutsätta att en ensamstående fyrbarnsmor ska klara att ta sig fram lika bra som en ensam, ung människa i sina bästa år. Jag tycker alltid att det ska finnas vissa skyddsnät i ett samhälle för att se till att alla verkligen klarar sig, saker som dagisplatser, sjukvård och skola. Men även A-kassa för de som blivit arbetslösa eller sjuka för att inte tala om rätten till mammaledighet. Jag tycker det är viktigt att alla ska ha dessa rättigheter och jag har svårt att förstå hur någon kan tänka som Nozick och inte vilja ha sådan service. Hans teorier liknar djungelns lag, ”att äta eller ätas”. Men jag tror att vi behöver ett mer medmänskligt system.

För att kunna planera det rättvisa samhället så måste man tänka ut några saker först.
Jag tror att människan är ganska självisk innerst inne. Även om man gör en god gärning så tror jag att man ofta har ett underliggande motiv som inte alltid är så gott. Därför så kan inte mitt rättvisa samhälle bygga på en massa frivilliga hjälpande händer och människor som ger varandra hjälp och pengar helt utan orsak. Detta tror jag inte fungerar.

Låt oss se vad jag kommit fram till hittills. Jag vill ha ett samhälle där prestationsprincipen råder, dvs att de som arbetar hårdast får mer pengar. Men på samma gång så tycker jag att det ska finnas viss trygghet i samhället som gör att ingen ska behöva ”falla” utan skyddsnät. Dessa skyddsnät ska naturligtvis vara lika för alla och betalas med skattemedel.

Det som jag inte gillade med Nozicks ide var alltså hur omänskligt den var utarbetad. Trots att frihet är en viktig del i att skapa ett rättvist samhälle, så tycker jag ändå att man måste ha ett visst system, som gör att alla har lika rätt till de viktigaste sakerna i livet såsom sjukvård och liknande. Detta oberoende av ens medfödda talanger eller smarthet eller något liknande.
Därför drogs jag desto mer till Rawls ide. Jag tycker att han har en mycket bra ide om att man ska se samhället genom en slöja av okunnighet. Man ska tänka att man aldrig vet vem i samhället man kan vara, så därför är det klokast att inte behandla någon grupp illa. Jag tycker att det här synsättet borde vara ganska självklart (även om jag vet att det egentligen inte är det). Man vet ju aldrig om man i framtiden kan bli handikappad, måste fly från sitt land och bli flykting någon annan stans eller råka ut för liknande problem. Man vet aldrig vad som ska hända och därför så borde man behandla alla väl. Sedan har Rawls ett tankesätt som ganska mycket påminner om Socialdemokraternas. Han är verkligen ingen kommunist men han stödjer ett skattesystem där man betalar en viss summa skatt. (Ju mer man tjänar desto mer betalar man). Visst kan det kännas orättvist att behöva ge bort sina pengar som man själv tjänat ihop. Men jag tycker att det är ett ganska lågt pris att betala, för all den välfärd man får.

Vi tar Sverige som ett exempel. De som tjänat ihop massor av pengar kan säkert tycka att de inte vill betala skatt längre. Men om man tänker efter så kanske de inte hade kunnat gå i skolan som små eller fått studiebidrag, tandvård som barn m.m. om inte andra hade betalat sina skattepengar åt dem. Därför är det inte mer än rättvist att de nu delar med sig av sitt överflöd till de som behöver detta mer. Jag tycker att alla ska få lön efter hur mycket de arbetar, men de som har mycket pengar ska kunna lägga ut lite mer i skatt när det kan hjälpa andra.
En annan del som jag la märke till i Rawls filosofi var att han tycker att det är acceptabelt att vissa tjänar mer än andra om detta kan hjälpa de fattiga att få det bättre. Det grubblade jag en hel del på. Men så tänkte jag att det nog inte var så dumt. Om det finns sådana som äger fabriker och företag som har mycket pengar så kan de också anställa mer folk. De minskar arbetslöshet och ökar den allmänna välfärden. Om ingen har någon chans att avancera, utan måste ligga på samma nivå som alla andra, så kan det bli svårt att övertyga folk att ta extra krafttag och skapa nya arbeten åt folk. Det är inte alls dumt tycker jag. Faktum är att jag tror på de flesta av Rawls idéer. Men å andra sidan så är de flesta av hans idéer ganska självklara. Det är inte många som gärna ser hur de som har sämre förutsättningar får hanka sig fram så gått det går (förutom kanske Nozick). Rawls anser också att det krävs att de vanliga medborgarna ska ha rösträtt, rätt att säga och tro vad de vill. Det är ganska självklara rättigheter som de flesta nog håller med om men ändå hjälper till att skapa rättvisa på ett sådant tydligt sätt.

En annan sak som är viktig för att skapa det rättvisa samhället är att se till att alla verkligen har samma chans. Där kan den styrande makten göra stora insatser. Förhoppningsvis till det bättre. Tex. så ger man ofta bidrag till de som kanske bor på ogynnsamma platser tex. Norrland. Dessutom så kan den bestämmande makten införa kvoteringar för att få in underprivilegierade grupper tex. invandrare och kvinnor i yrken där de annars kan ha svårt att ta sig in. Kvinnor har alltid varit illa behandlade och alltid haft färre rättigheter än männen. Den senaste tiden har det faktiskt blivit bättre, kvinnorna får fler och fler rättigheter. Men ändå så är det svårt att komma in i vissa sorts jobb. Det finns mycket få kvinnliga chefer och det är bevisat att kvinnor med samma jobb som män, får lägre lön.

Jag läste att många feminister tycker att man måste fördela om makten för att kvinnorna någonsin ska kunna få inflytande och mer att säga till om. Jag tror att det kan stämma. Ofta frågar arbetsgivarna kvinnor om de tänker skaffa barn för att se om de kommer att vara borta mycket i framtiden. Aldrig ställs sådana frågor till män trots att det är lika stor chans att de ska skaffa barn som kvinnor. Nej, jag tycker att det borde sättas in fler kvinnor på höga poster i både politiken och näringslivet, kvinnor som kan omskapa och förändra. På samma...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Det rättvisa samhället

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Jenny ... [2002-12-08]   Det rättvisa samhället
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1357 [2017-07-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in