Kristendomens införandet i Sverige - påskyndandet av centraliseringen?

5932 visningar
uppladdat: 2002-12-06
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Har införandet av kristendomen påskyndat utvecklingen av en starkare centralstyrning i de Nordiska länderna?

Norden hade påverkats av kristen kultur mycket tidigt, och man har funnit flera bruks- och prydnadsföremål som var dekorerade med tydliga kristna motiv. Det betydde emellertid inte att man hade några kristna församlingar som hade organiserad kristen verksamhet, utan det var bara ett tecken på att tillfälliga missionsföretag förekommit i områden och att folk successivt mottagit kristna intryckt, trots att det endast var små spår av kristen kultur. Missionärer sändes från både öst och väst, så i början såg det inte ut som att det vanliga folket var särskilt medvetet om vilket slags kristendom de utövade. Vid vikingatidens slut upphörde missionsverksamheten österifrån, så folket hade än så länge bara katolicismen kvar.
Egentligen hade kungar inte så mycket makt på slutet av vikingatiden och i alla fall innan kristendomens ankomst. Deras uppgift var mest att samordna ländernas militära styrkor. Juridiskt och formellt var det tingen där alla viktiga besluten togs, och där var det som den nya religionen genom ett beslut antogs. Och varför skulle kungen ha mycket inflytande då? Synen på livet var ju annorlunda – man gjorde allt för den egna familjens istället för rikets bästa. Man bodde i sin egen by och ägde sin egen häst. Man tänkte inte på att man kunde påverka politiken eller åtminstone sitt eget liv genom att vända sig till någon allmän myndighet längre hemifrån än det hemkära tinget. Kungarikena var mycket små, ofta omfattande ett eller flera landskap. Allt skedde på en lokal nivå. Tingen blomstrade, medan kungar förblev krigare.
Snart ansåg kungar att de kanske kunde få sin makt genom den nya originella företeelsen – kristendomen. Genom sina utlandskrigståg lärde de sig mycket om de andra ländernas styren och. det viktigaste, hur man med hjälp av den allmänna och till och med obligatoriska religionen kunde få ordning på sitt rike. Till och med drömmen om att kunna styra ett litet större område än 8 mil från gräns till gräns kunde förverkligas genom den gemensamma tron. Men hur..? Synen på samhället var trots allt mycket kollektiv. Hm... Det kunde man för sig till och med utnyttja... Men hur skulle man göra med folkets tro, som för det mesta grundades på släktsammanslutningar? Idén om att kristendomen med sin individualism bättre var lämpad till den nya, då framtida, samhällets sociala ordning, fanns, men vem skulle hjälpa till med att förverkliga den?
Jo, lösningen fanns – utländska katolska präster. Inte de där roliga gubbarna som själva gäspar när de predikar, utan de skrivkunniga (nyhet på den tiden) administratör med religiösa rötter i den stränga romerska traditionen. Tillsammans med dem kom byråkratin, kansliväsen och en mer omfattande och bred, men samtidigt sofistikerad syn på egendomsförhållanden och riket överhuvudtaget. Norden fick sina första relativt utbildade regeringsspecialister. Nu fanns det ett utgångspunkt...
...för bl a tvister. Glöm inte tingen! De tyckte först inte alls om de nya moderna idéer, som kungarna, ivrigt som alla nybörjare börjat förverkliga, trots att det genom tingen kristendomen egentligen antogs. Det var mycket bekvämare att lösa alla problem på det gamla goda sättet... Fast handeln utvecklades, tempot ökade, religionen spreds och besluten skrevs ner, även om först uppblandade med de andra lagarna. Även den mentala övergången sattes igång successivt och kungamakten stärktes ideologiskt.
Även om det tog tid för tingen att godkänna den nya religionen, så gick det ganska fort att införa biskopskyrkor på tingsdistriktens centrala orter. Biskoparna fick både kultiska och småpolitiska uppgifter när de väl fått aktivt delta i de stora landstingssammankomsterna så deras ställning stärktes.
Landet började organiseras, kyrkorna byggdes och lagarna bokfördes tillsammans med kyrkolagarna – det blev lättare för kungar att ha koll på det som försiggick även "på landet". Kungarna började använda kristendomen till att stärka sin maktposition medvetet och kontinuerligt. Församlingarna fick makt men i sin tyr lydde de övre "instanser". Ett riktigt stat- och klassamhälle med till och med skatter började utvecklas, som följd av den stärkta kungamakten. Det var ju väl ganska självklart – den kristendomen som kom till Sverige i den form som den gjorde, kunde ej fungera i ett släktsamhälle, utan var avpassad till det statssamhälle som redan fanns ute i Europa., samhälle, där kungen tycktes ha blivit valt av självaste Gud, eller Rex gratia Dei...
Tack vare kristendomens ankomst fick Norden sina instan...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kristendomens införandet i Sverige - påskyndandet av centraliseringen?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Ekaterina Fedorova [2002-12-06]   Kristendomens införandet i Sverige - påskyndandet av centraliseringen?
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1347 [2017-07-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in