Fattigdom och barnarbete

6 röster
17684 visningar
uppladdat: 2002-11-28
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Fattigdom är en grundorsak till att barn arbetar. Det är vanligt att barn arbetar för att kunna betala skolavgifterna. En annan orsak till barnarbete är att undervisningens kvalitet är så låg att föräldrarna anser det mera meningsfullt att barnen försöker tjäna en slant.
En ökad inflyttning till städerna gör även att traditionella värderingar försvinner och familjenätverk slås sönder. De fattiga blir därmed mera sårbara. Familjer splittras i och med att männen tvingas söka arbete på annat håll eller överger sina familjer. Istället måste barnen bidra till hushållet. I många kulturer anses det också självklart att barn börjar "hjälpa till" när de är mycket unga.

Fattigdom och utsatthet räcker emellertid inte för att förklara de värsta formerna av barnarbete. Här handlar det istället om attityderna till barn och en barn syn som brister i respekt för barnets rättigheter. Det kränkande sätt många unga hembiträden behandlas på visar detta.
En studie om kulturella föreställningar kring barn och barndom i Bangladesh som Rädda Barnen låtit göra visar att många barn, främst flickor, som arbetar som hembiträden eller på bordeller lever under närmast slavliknande förhållanden.

Medvetenheten om barnarbete har ökat under senare år. Enligt ILO:s statistik från 1990 så säger en global beräkning att antalet barn i åldern mellan 5 och 14 år som är ekonomiskt aktiva är 78,5 miljoner.
ILO medger emellertid att denna siffra är en underskattning, man säger att: ”under samma år fick 20 procent av barn i låg- och mellanstadieålder”, dvs. 128 miljoner, inte någon utbildning”. Det stora flertalet av dessa deltog troligen i någon form av barnarbete.
Inför 1996 års styrelsemöte genomförde sekretariatet en undersökning om barnarbete. Sekretariatet kontaktade alla medlemsförbund för att ta reda på områden där barnarbete förekommer. Ett antal medlemsförbund svarade och indikerade speciellt att barnarbete förekommer inom jordbrukssektorn.

Flickor i utvecklingsländer på landsbygden börjar ofta arbeta redan vid 5-7 års ålder. Enbart i Indonesien antas 5 miljoner barn arbeta i privata hushåll, de flesta är flickor. I Sri Lanka hushålls- arbetar minst 500 000 och i Brasilien utgör de 22 procent av alla barnarbetare.
Genomsnittsåldern för "barn- hembiträden" är 12-17 år. Men många är också 5-6 år. En undersökning i Bangladesh visade att 24 procent var mellan 5-10.
Barn i privata hushåll arbetar ofta 10-15 timmar per dag. De flesta arbetande barn i privathushåll kommer från mycket fattiga familjer på landsbygden. De är övergivna barn, föräldralösa eller har ensamstående mödrar och löper stor risk att utsättas för våld och sexuella övergrepp.

Antalet minderåriga, som prostituerar sig har ökat med den internationella sexturismen. Man uppskattar att minst en miljon barn om året sedan tio år tillbaka nyrekryteras till barnsexindustrin, det mest skadliga barnarbetet. Både flickor och pojkar säljer sina kroppar främst i Sydostasien, men också i Latinamerika, Afrika och Östeuropa. En världskongress mot kommersiell, sexuell exploatering av barn ägde rum i Stockholm 1996 för att bland annat belysa vuxnas exploatering av barns kroppar och den illegala marknad som köper, säljer och kidnappar barn över gränserna.

Hälsoundersökningar av arbetande barn visar på smärtor i muskler, bröstkorg, mage och huvud samt yrsel, infektioner i andningsorgan, diarée och mask. Andra undersökningar av barnarbetare i jordbruk, gruvor, keramik- och glasindustri, tändsticks- och fyrverkerifabriker och djuphavsfiske avslöjar skador i andningsorgan, hud, skelett och hörselorgan. Tunga lyft, kemikalier, hetta, onaturliga arbetsställningar, bristande arbetsskydd, olyckor och för kort dygnsvila ger livslånga skador och leder till många dödsfall.

Barnfattigdom

Totalt 345 000 barn levde i en fattig familj 1999. Det motsvarar nästan vart femte barn.
Hälften av de fattiga barnen har utländsk bakgrund 1999. Fyra av tio barn med utländsk bakgrund levde i fattigdom.
Det är stora skillnader mellan barn med svensk och utländsk bakgrund avseende fattigdom. 1991 var 11 procent av de svenska barnen fattiga, mot 30 procent av barnen med utländsk bakgrund. 1999 var andelen fattiga barn med svensk bakgrund obetydligt större, 12 procent, medan andelen fattiga barn med utländsk bakgrund hade ökat till 38 procent. Fyra av tio barn med utländsk bakgrund levde alltså i fattiga familjer. Nästan hälften av alla barn som lever i ekonomisk utsatthet har utländsk bakgrund.


Aids/HIV

Inget område i världen är skonat från AIDS-epidemins lidelser, men tragedin är absolut störst i Afrika. 24,5 miljoner av de 36 miljoner människorna som lever med HIV eller AIDS befinner sig i Afrika söder om Sahara. 12 miljoner afrikanska barn har redan blivit föräldralösa på grund av AIDS. Det beror på att det oftast är den mest produktiva delen av den vuxna befolkningen som drabbas av sjukdomen.
Även om talen som redan finns är dramatiska, kan det visa sig vara småpotatis i förhållande till vad som skulle kunna komma. HIV-viruset sprider sig nu snabbare än någonsin tidigare. Bara under 1999 smittades 4 miljoner nya människor i södra Afrika.

1998 tog AIDS 10 gånger så många människoliv som krig på den afrikanska kontinenten. De sociala och ekonomiska konsekvenserna av epidemin märks inte bara inom hälsosektorn, utan också i utbildningssystemet, industrin, jordbruket, transport, den generella ekonomin och inte minst de mänskliga resurserna. Flera forskare varnar nu för att HIV/AIDS kan ha en destabiliserande effekt på samhällen som redan är svårt sårbara och ostabila. I vissa afrikanska länder kommer befolkningsstrukturen förändras fullständigt då hela generationer blir närmast utrotade.

Fram tills nyligen har det varit vanligt att se på HIV/AIDS som ett hälsoproblem. Men nu öppnar fler och fler ögonen för att HIV/AIDS griper in i alla livets aspekter och att det därför är nödvändigt att tänka mycket bredare än bara medicinska lösningar om man ska kunna ändra utvecklingen. HIV/AIDS är ett fattigdomsproblem som bara kan lösas om man har en utvecklingspolitisk angripningssätt där man också inkluderar de sociala, kulturella och ekonomiska aspekterna av epidemin. Fattigdom är inte bara en viktig orsak till HIV/AIDS, det är också ofta en konsekvens av sjukdomen.

Det har visat sig att det är möjligt att ändra den dystra trenden om man tar epidemin på allvar. Uganda var det första landet i Afrika som insåg att spridningen av HIV/AIDS också innebär ett hot för den nationala utvecklingen. Både regeringen och andra grupper i samhället, som de religiösa ledarna och lokala utvecklingsorganisationer, gick samman om effektiva informationskampanjer som har gett klara positiva resultat. Medan 14 procent av befolkningen var smittad av HIV/AIDS i början av 90-talet, är antalet i dag reducerat till 8 procent.


Ryssland

Nästan var tionde barn i Ryssland föds med någon slags defekt eller deformation. En femtedel föds med defekter som tros bero på miljöföroreningar.
Fattigdom gör att många gravida kvinnor inte får i sig rätt mat och medicin. Hälften av alla gravida lider av någon slags sjukdom. Många dör i samband med förlossningen på grund av svaghet. Antalet kvinnor i Ryssland som dör vid förlossning är tio gånger högre än i västländerna.
Andelen friska spädbarn har minskat med två tredjedelar sedan mitten av 1980-talet, enligt det ryska hälsodepartementet. Hela 40 procent av spädbarnen lider av någon kronisk sjukdom.
Nästan hälften av de ryska barnen får inte tillräckligt med bra mat och läkemedel, enligt Unicef. Flertalet äter mest potatis och bröd, och få får i sig mjölk, grönsaker, fisk, frukt och kött.
Både vitamin- och proteinbristen är stor. Många barn har bristsjukdomar.
Den ryska sjukvården, som har akut brist på pengar, klarar inte av att ta hand om alla sjuka barn. Beräkningar visar att inom de närmaste 20 åren kommer det att finnas någon kroniskt sjuk i nästan varje rysk familj.


Egna tankar

Nu har jag här samlat lite fakta om olika sorters fattigdom, som T.ex. barnfattigdom och fattigdomen i Afrika som leder till sjukdomar. Om någon skulle fråga mig vad fattigdom är skulle jag nog svara:
Fattigdom är att inte kunna leva ett fritt och eget liv, utan måste vakna upp och på en gång börja leta efter mat och försöka överleva dagen. Men jag tycker dock att det finns flera olika sorters fattigdom, det fi...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Fattigdom och barnarbete

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Fanny Heldestål B. [2002-11-28]   Fattigdom och barnarbete
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1303 [2017-07-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in