Blodet och hjärtat

17 röster
46368 visningar
uppladdat: 2002-11-28
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Blodet

Blodgrupper

Blodet är uppdelat i blodgrupper, blodgrupperna heter A B AB och 0.
Om en person med blodgrupp A råkar ut för en olycka så ska han helst få blod av en person som också har blodgrupp A. Om blod inte kan tas fram så kan blod ges enligt schemat under.

Blodgrupp 0 kan ges till alla blodgrupper, därför att ingen blodgrupp skapar antikroppar
mot den.

Blodgrupp skapar antikroppar mot
0 A och B
A B
B A
AB Skapar inte antikroppar

Blodets kretslopp

Blodet färdas från vänster hjärthalva till lungorna och hämtar syre. Det syresatta blodet färdas till höger hjärthalva och pumpas ut i kroppen. Syret skickas ut till cellerna.
Det syrefattiga blodet återvänder till hjärtat.

------------- --------------- ----------------- -----------------

Blodkärl

Artärer

En artär är blodåder som transporterar syresatt blod till cellerna. Kroppens största artär aortan är kroppens största åder och går från hjärtat och delar sig sedan och blir till mindre artärer och kapillärer. När hjärtat slår ett slag så trycks blodet med stort tryck genom blodkärlet, detta som kallas puls kan kännas väldigt lätt i halsen och i handleden.
Så småningom blir alla artärer kapillärer och transporteras till cellerna. Dessa blodkärl är så små att de bara kan ses i mikroskop.

Vener

När kapillärerna har lämnat syret åter förenas de och blir till vener som sänder blodet tillbaka till hjärtat. Hjärtat kan inte skicka blodet hela vägen tillbaka till hjärtat så musklerna måste hjälpa till med att pressa blodet tillbaka till hjärtat. I venerna finns också klaffar som gör så att blodet vänder håll.

Kranskärl

Hjärtmuskulaturen får blod ifrån två kransartärer, de sitter vid fickklaffarna och skickar blodet till hjärtmusklerna. Det vänstra kranskärlet som ofta är större ger blod till större delen av vänster kammares vägg. Den delar sig i två delar, den ena går i fåran mellan höger och vänster kammare och kallas den nedåtgående kransartären. Den andra viker av bakåt och går i fåran mellan förmak och kammare, den kallas även den cirkumflexa (runtomgående) kransartären.
Detta utseende varierar lite från person till person och kan kartläggas med röntgen.


Blodets sammansättning

Mindre än hälften av blodet består av celler. De röda blodkropparna utgör 40-45 % av blodets volym. 1 % utgörs av de vita blodkropparna. I blodet finns även 1000-tals proteiner som alla har en viktig funktion. Det finns transportsproteiner, skyddsproteiner, reglerproteiner och fettproteiner. Blodet är en saltlösning som innehåller salterna natrium, kalium, kalcium, magnesium, klorid och bikarbonat.



Blodkroppar


De röda blodkropparna

De röda blodkropparna ar runda plattor som transporterar syre och koldioxid till kroppens celler. Det finns ca en miljard röda blodkroppar per liter blod i kroppen.
Hemoglobinet i blodkropparna är de ämne som binder syret, och ger blodet dess röda färg.
Ett gram hemoglobin binder 1,34 mg syre, vilket betyder att en liter blod kan binda och transportera 200mg syre. De röda blodkopparna bildas i benmärgen på 7-8 dagar. När den förlorat sin cellkärna så leds den ut i blodomloppet där den cirkulerar i 120 dagar, sedan tas den upp och bryts ner av speciella celler.

De vita blodkropparna

De vita blodkropparna bildas i ryggmärgen, de är likadana från början men utvecklas alltmer annorlunda efter tiden. Det tar fem dagar att skapa en ny cell, därefter ligger den i benmärgen i fem dagar till. Cellen flyter runt i blodet i 7-10 timmar och stannar sedan i någon av kroppens alla organ. Hälften av blodets vita blodkroppar cirkulerar i blodkärlens mitt medan andra hälften klistrar sig fast på väggen i en marginalpool, vid en måltid så ökar antalet vita blodkroppar i blodkärlets mitt. Antalet vita blodkroppar varierar mellan 2500000000 och 8000000000 kroppar per liter blod i kroppen.
De neutrofila blodkropparnas uppgift är att försvara mot bakterier. Den bakteriedödande förmågan bygger på blodkropparnas innehåll av speciella enzymer vilka ger dem möjlighet att bilda ämnen bed kraftigt bakteriedödande effekt.

Blodkorn

Blodkornen är de blodkroppar som gör så att blodet kan levra sig.
När man får ett sår så utsöndrar blodkornet ett ämne som startar en kemisk reaktion i blodet. Det leder till att ett protein stelnar och bildar ett nät som i sin tur fångar upp andra blodkroppar som täpper till såret


Blodplasma

Vätskan som gör blodet flytande kallas plasma och består till 90 % vatten.
Plasman innehåller salter, glykos, aminosyror, vitaminer, hormoner och avfallsprodukter från ämnesomsättningen. Vissa proteiner i plasman har en stor roll när blod ska levra sig, tar man de proteinerna får man en vätska som heter serum.

Lymfa

Lymfa är en matt Vätska som tvättar vävnaderna, och tar bort bakterier från dem.
Bland innehållet i lymfan är det framförallt lymfocyterna och makrofagerna som sticker ut, primärcellerna i immunförsvaret är vad kroppen försvarar sig själv med mot mikroorganismer. Lymfan förs från vävnader till venerna via lymfkanalerna, på vägen filtreras lymfan av mjälten och thymus.
Proteiner som har levererats till vävnader men är för stora för att återvända till kapillärerna åker tillsammans med avfallsämnen från vävnaderna medlymfan för att återvända till blodflödet. Lymfkanalerna tömmer oftast bland däggdjur sitt innehåll i nyckelbensvenen vid den stora lymfgången. Lymfan drivs genom lymfkärlen genom den masserande effekten av musklerna som sitter runt kärlet.


Blodets uppgifter

§ Transportera syre till cellerna
§ Transportera vita blodkroppar till virus, infektioner osv.
§ Göra det möjligt att anpassa sig till temperaturer, lufttryck och viss andra möjliga mljöändringar



Hjärtat

Hjärtats byggnad

Hjärtat består av höger och vänster hjärthalva som vardera har två rum det ena lite mindre än det andra, det lilla kallas förmak och det stora kallas kammare.
Som foster är finns förbindelser mellan halvorna genom en öppning i förmaken.

Hjärtmusklerna består av tvärstrimmiga muskelceller som bildar ett tredimensionellt nätverk, bundet av bindväv. Hjärtmusklerna kan inte kontrollerats som vanliga muskler utan styrs av det centrala nervsystemet. Om en muskelcell skulle dö kan inte några nya celler bildas men bindväven täcker igen det och bildar ett ärr. Detta betyder att hjärtats sammandragningsförmåga försämras och ökar risken för hjärtinfarkt.

Hjärtväggarnas tjocklek är inte lika stora överallt utan varierar på var det används till.
Förmakens behöver bara skicka blod in till kammaren, den väggen är därför bara några mm tjock. Den högra kammaren driver blodet till lungan och behöver tjockare vägg för att motstå påfrestningarna, den väggen är ca: 5 mm tjock. Den vänstra kammaren ska driva ut blodet i stora kretsloppet och behöver ännu tjockare väggar, den väggen är ca: 12 mm tjock.
Om hjärtat under en längre tid utsätts för onormal belastning ökar tjockleken i väggarna.

Hur hjärtat arbetar

Hjärtat arbetar i två faser, en sammandragningsfas och en fyllnadsfas.
Under sammandragningsfasen så drar kammar muskulaturen ihop sig och pumpar ut blodet i kroppen resp. till lungorna. I fyllningsfasen så fylls kammaren med blod som kommer från förmaken.

Olika metoder att undersöka hjärtat

EKG

Ekg är en metod som kontrollerar elektriska spänningar som alstras när hjärtmuskelcellerna aktiveras. Vävnaderna innehåller elektrolyt som gör kroppen till en ledare, och alla elektriska aktiviteter vid kroppsytan är summan av all elektrisk aktivitet i hjärtats delar.
Ekg är en av de viktigaste metoderna vid misstänkt hjärtsjukdom.

FKG

Fkg är en metod som kontrollerar hjärtats ljud. Dessa kan vanligen uppfattas med stetoskop.
Ljuden uppfattas av en mikrofon, förstärks och skrivs sedan ut på papper, ofta med samma typ av bläckstråleskrivare som används vid ekg. De ljud som registreras är hjärtats normala toner och andra toner som kan ha orsakats av någon hjärtsjukdom.

Lungorna

Lungornas byggnad

Höger lunga består av tre lober skiljda av två djupa fåror, vänster lunga har bara två lober.
Varje lob består av segment som var och ett försörjs av luftrör från luftstrupen.
Lungvävnaden består av elastisk bindväv gör det möjligt för lungan att utvidga sig och dra sig samman under andningen. Luftrörssystemet öppningar består av lungblåsor.
I lungan syre sätts blodet för att sedan föras ut till kroppens celler.
I lungorna finns många lymfkärl som leder lymfa från lungans yta till lungporten.


Inre och yttre andning

Inre andning

Inre andning är samma sak som cellandning dvs. cellernas gasutbyte. Cellerna tar syret och använder det och bildar en koldioxidmolekyl per syre molekyl som cellen får.


Yttre andning

Yttre andning sker främst genom andningsorgan. Hud, gälar och lungor fungerar olika hos olika djur som andnings organ, hos alla djur så kommer det in syre till cellerna och det bildas koldioxid som pumpas ut igen. Strömmande kroppsvätskor t.ex. blod innehåller ofta speciella ämnen som ökar transportkapaciteten för syre. Hos ryggradsdjur och vissa ryggradslösa djur är ämnena röda och innehåller järn. Vissa ryggradslösa djur har sin kroppsvätska rosafärgad,
Andra har den blåfärgad.


Hur andningen styrs

Andningscentrum, som finns hos alla ryggradsdjur är en grupp nervceller i hjärnstammen sänder impulser via ryggraden som reglerar andningen. Andra celler som styr in och ut andning kontrollerar andningsrörelsernas rytm och styrka. Om koldioxidhalten i blodet är för stor stimuleras känselkroppar i eller vid andningscentrum som ökar andningshastigheten.
Sjukdomar som kan drabba blod och hjärta

Blodsjukdomar

Anemi: Anemi är ett anat ord för blodbrist och innebär att man har för låg halt av hemoglobin. Anemi är tecken på sjukdom skada eller bristtillstånd.
Symtom för själva anemin är andfåddhet, trötthet, huvudvärk, yrsel och hjärtklappning.
Dessa symtom beror på försämrad syrsättning av vävnad...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Blodet och hjärtat

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Jesper Leveau 2007-12-03

    tack! det har hjälpt mig bli k

Källhänvisning

Magnus Jonsson Jonsson [2002-11-28]   Blodet och hjärtat
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1300 [2018-02-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in