Meteoriter

7686 visningar
uppladdat: 2002-11-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
--------------------------------------------------------------------------------

METEORITER
Text: Jan Olov Nyström

--------------------------------------------------------------------------------

Meteoriter är material från rymden som faller ned på jorden. Det stora flertalet av dem (94%) är stenar, resten består av nickelhaltigt järn samt en mindre andel sten-järnblandingar. Meteoriterna härstammar från asteroider vilka genom kollisioner med varandra har splittrats, kommit ur kurs, och korsat jordens bana. Kometkärnor anses också vara en källa för vissa meteoriter. Det finns även grupper av mycket sällsynta meteoriter som kommer från planeten Mars eller från månen.
Meteoriterna har karaktäristiska egenskaper som gör att de lätt kan identifieras av en fackman. Alla meteoriter som fallit under de senaste hundra åren eller ännu längre tillbaka har en tunn och skarpt avgränsad, svart smältskorpa. Smältskorpan bildades vid inbromsningen i atmosfären. Stjärnskott (=meteorer) är meteoriter som är så små att de helt smälter upp och förgasas i atmosfären.

Järnmeteoriter
Järnmeteoriter har hög densitet och är starkt magnetiska. Om man etsar en polerad yta med en speciell syrablandning framträder en struktur som bara finns i meteoritjärn.
Järnmeteorit från Chinautla, Guatemala, funnen 1902. Polerad och etsad yta, med den karakteristiska strukturen.
Foto: Dan Holtstam.


Stenmeteoriter: kondriter och akondriter

Stenmeteoriter innehåller mindre mängder järn och är därför svagt magnetiska. De består huvudsakligen av olivin samt ett pyroxenmineral som nästan helt saknas i bergarter på jorden. Mineralen bildar millimeter-stora droppliknande kulor av olika struktur (=kondruler). Eftersom de flesta stenmeteoriter innehåller kondruler kallas de kondriter.

Bland kondriterna finns en mindre vanlig typ av speciellt intresse, de kolhaltiga kondriterna. Namnet syftar på deras innehåll av små mängder organiska substanser som uppkommit i rymden utan medverkan av biologiska processer.
Denna grupp anses ha den mest primitiva (=ursprungliga) sammansättningen.
Kondriterna motsvarar det material som vår planet, jorden, bildades av tidigt i solsystemets utveckling.

Akondriter är sällsynta typer av stenmeteoriter utan kondruler. De indelas i flera grupper som skiljer sig kraftigt från varandra. Meteoriterna från Mars utgör tre av grupperna.


Bilden, tagen i ett polarisationsmikroskop,
visar en kondrit som föll i Hallingeberg i Småland 1944.
Bergarter av detta utseende existerar inte på jorden.

Foto: Erik Jonsson


Meteoriter är ovanliga. I genomsnitt registreras fem nya meteoriter från fall varje år, i hela världen. Man känner bara till nio olika meteoriter som fallit i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Till dessa kommer en handfull fynd, dvs meteoriter man hittat och ej kan sätta i direkt samband med något observerat fall.

Sektionen för mineralogi vid Naturhistoriska riksmuseet har i sina samlingar 1008 prov från 307 olika meteoriter. Deras namn, typ och landet de kommer ifrån är förtecknade i en sökbar meteoritkatalog.

Den mest kända svenska stenmeteoriten, kallad Hessle efter nedslagsplatsen i Uppland, exploderade 1869 i atmosfären och gav upphov till en meteoritskur där hundratals individuella stenar kunde tillvaratas. Järnmeteoriten Muonionalusta består också av flera bitar, vilka är fragment efter en mycket stor meteorit som föll i Norrbotten för mer än 800.000 år sedan. Spåren efter nedslaget har sopats igen av upprepade nedisningar under istiden. Många rostiga järnfragment finns dock kvar i moränen och väntar på att bli upptäckta.

Riktigt stora meteoriter bromsas ej av atmosfären utan träffar jorden med kosmisk hastighet (mer än 11 km/sek) och f...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Meteoriter

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • jonas johansson 2004-02-17

    ganska bra arbete.... men du h

Källhänvisning

Inactive member [2002-11-28]   Meteoriter
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1273 [2018-04-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook