Lungcancer

8 röster
93085 visningar
uppladdat: 2002-07-31
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Lungcancer blir allt vanligare och vanligare hos människor, allra mest bland kvinnor som röker i genomsnitt fler cigaretter än män. För lungcancer drabbar nästan bara den som röker, arbetar på en plats där diesel förekommer eller bor i ett alldeles för radonhaltigt område.

I Sverige drabbas cirka 2 800 personer av lungcancer varje år. Incidensen hos kvinnor ökar med 3 % per år medan den minskar med 1 % per år hos männen. Av alla cancerformer som finns utgör lungcancern 4,9 %.

Men den medicinska utvecklingen är mycket positiv. I dagens läge lever personer med lungcancer betydligt längre än vad man gjorde för 10 år sedan, och det tack vare de nya behandlingarna.
Men man kan ju fråga sig om de som lever med sjukdomen verkligen vill leva längre med tanke på de ihållande smärtorna de får utstå i samband med behandlingarna och dess konsekvenser?

Men behandlingsresultaten ska bli ännu bättre! Kliniska studier förbättrar behandlingsmetoderna genom nya kombinationer av cytostatika som tillsammans med strålbehandling eller kirurgi ska göra den cancersjuka personen fullständigt frisk.

Varje år avlider 2 800 personer i lungcancer. Det är en enormt hög siffra. Så kom ihåg: att varje gång du röker en cigarett kommer du alltid ett steg närmare döden.Vad är cancer?

Vad är cancer?

Människan kroppsceller delar sig bara när det är nödvändigt, när vi är små och växer upp och när vi måste ersätta celler som gått förlorade efter sjukdomar och skador, vilket normalt sker på huden och i tarmen. Men ibland går det snett någonstans och cellerna kan börja dela sig okontrollerat, man talar då om så kallad neoplasi. Om dessa onda neoplastiska celler inte förstörs kan resultatet bli en malign cancer. Denna process som uppkommer ur en enda cell kan faktiskt leda till döden genom att dela sig vidare till nya generationer av cancerceller.

Cancer är, men behöver inte alltid vara, ett grundläggande fel i celler som kan uppkomma hos nästan alla människor och djur. Levande varelser har drabbats av den genom alla tider utan att någon kunnat förklara den.

Man skiljer mellan två typer av cancer, lokaliserade och generella. De lokaliserade maligna svulsterna innefattar bland annat cancer i bröst, livmoder och prostata, samt elakartade svulster i magsäck, lungor och tjocktarm.
De generella cancerformerna är ej begränsade till ett lokalt område i kroppen. De omfattar leukemierna som drabbar kroppens blodbildande vävnader och lymfom, som uppstår i det lymfatiska systemet.

En cancertumör växer in i människans livsviktiga organ och suger ut kroppen på alla nödvändiga näringsämnen.
En cancertumör är alltid lättats att behandla med exempelvis strålning om så kallade metastaser ( dottersvulster ) inte hunnit uppstå.
För att den cancerdrabbade över huvudtaget ska kunna överleva krävs det att cancern upptäcks så tidigt så möjligt

Lungorna

Människan har två lungor, eller som det heter på latinspråk pulmones, som sitter på vardera sida i brösthålan. Lungorna är delade i lober där höger lunga har tre lunglober och där vänster lunga har två lunglober.
Lungorna består främst av flera hundra miljoner alveoler som är små luftfyllda blåsor, tillsammans utgör dessa små blåsor en yta på 70- 80 m trots sin minimala storlek. Runt alveolerna finns ett nätverk av kapillärer.
Luften vi andas når lungorna genom att passera dessa organ, näshålan, svalget, struphuvudet, luftstrupen och luftrörsförgreningarna tills att de når alveolerna.
Lungornas egentliga huvuduppgift är att tillföra kroppen O , ( syrgas ) som det i inandningsluften finns 20 % av, och bli av med CO ( koldioxid ) som det i utandningsluften finns 0,04 % av. Men de upprätthåller även syra- och basbalansen.

Vad är lungcancer?

Lungcancer uppstår först i bronkialslemhinnan. En person som rökt länge och vet med sig vilka risker han tar kan börja ana odåd då han kanske börjar hosta betydligt mer och har smärtor i exempelvis axlar och armar.

Man skiljer på två typer av lungcancer, nämligen små- cellig lungcancer och icke små- cellig lungcancer.

I en små- cellig lungcancer uppstår tumörer från omogna stamceller. Dessa tumörer har en tendens att tillväxa väldigt snabbt och sprida sig vid ett relativt tidigt stadium, det råder en så kallad metastasering. Denna otäcka form av lungcancer utgör cirka 15- 20 % av all lungcancer.

Den icke små- celliga lungcancern kan indelas i tre grupper beroende på var den uppstår:
Skivepitel lungcancer uppkommer i de stora luftvägarna.
Adenocarcinom lungcancer uppstår i de sekretoriska cellerna i bronkialslemhinnan.
Bronkiolo- alveolär lungcancer uppstår i celler som bildar bronkioler och alveoler.


Därför får man lungcancer

Det finns en rad olika forskningsbevis på varför vissa personer utsätts för lungcancer. Högst upp på listan står ordet rökning. Lungcancer är alltså någonting som inte kan uppstå på naturliga vägar i människans kropp och som vi kan göra vårt bästa till att förhindra.

Tobaksrökning är den vanligaste orsaken till att lungcancer uppkommer. Man räknar med att 90% av alla som är drabbade av lungcancer är rökare. Det gäller då naturligtvis att sluta röka direkt för sin egen hälsas skull, även om det är mycket enklare sagt än gjort. Den som lyckas sluta röka minskar risken men kan fortfarande utveckla cancern i framtiden. Man brukar säga att en person som haft uppehåll i 10- 15 år lever i samma cancerrisk som en person som aldrig rökt i hela sitt liv.

En vanlig cigarett producerar ungefär 4000 olika ämnen där ett 40- tal av dem orsakar lungcancer. Den rökande personen andas in en fjärde del av denna rök medan resten sprids och gör personer i omgivningen till passiva rökare. Detta medför att passiva rökare också lever i stor risk för att få lungcancer. Varje år dör cirka 800 personer av rökning för att de bara vistats i närheten.

Nikotinet i cigaretterna är ett av dem farligaste ämnena eftersom det är en starkt beroende framkallande drog som gör att det blir svårt för personen att sluta röka. De flesta som börjat kommer olyckligtvis aldrig någonsin ur träsket.

Som man ser här är rökning inte positivt på några ställen. I tonåren kanske man inte har riktigt begrepp om detta eller bara nonchalerar det för att verka häftig och för att passa in bland alla andra. De som börjar röka i tonåren löper större risk att dö i tidiga åldrar som 35- 69 år.

Rökning kan också bidra till cancer i exempelvis strupen, munhålan, urinblåsan och magsäcken. Av alla de som röker kommer varannan person att dö av sin rökning förr eller senare.

Att Dieselavgaser orsakar lungcancer är en relativt färsk nyhet. Forskningen tyder på att storstadsmänniskor drabbas hårdare än de som bor på landsbygden, just därför att de befinner sig betydligt närmare denna typ av förorenade luft.
En undersökning visar att 1000 av 3 400 män från Stor-Stockholm som utsatts för dieselavgaser i hög grad drabbats av lungcancer. Männen hade yrken som lastbilsförare, truckförare, maskin- och motorreparatör.

Det är alltså oerhört viktigt att börja tänka efter. Och det gäller alla människor. Ingen bör tänka tanken ” att lungcancer inte drabbar mig ” för det är just kanske vad den gör om man inte ser upp. Personer som lever och arbetar bland storrökare, exponering av asbest, uran och industri för exponering av radon bör alltså känna till effekterna och allvaret i det.
Likaså gäller naturligtvis för gravida kvinnor. Man ska aldrig röka i barns närhet. Detta gör dem till passiva rökare som kanske får en helt fel bild av rökningen.

Tecknen och symptom

Ibland upptäcker inte personen som drabbats av lungcancer att han verkligen har sjukdomen i tid. Det beror kanske på att han inte vill låtsas om det eller att de första tecknen och symptomen inte visat sig förrän sena stadier i sjukdomen.

Personen bör uppsöka läkare så snarast om några av dessa kombinerade faktorer ” styr ” hans liv;

Kraftig hosta med blod i saliven
Upprepade lunginflammationer
Upprepade luftrörsinfektioner
Trötthet
Smärtor i bröst, axel eller arm
Andningssvårigheter
Heshet
Nedsatt aptit
Kraftig viktminskning
Svullnad av hals eller ansikteStadieindelning av lungcancer

Stadieindelning av lungcancer är ett system för att avgöra hur pass avancerad en cancer är och om hur långt den har spridit sig. När en läkare ska besluta vilken typ av behandling patienten ska få går han bland annat efter stadieindelningssystemet.

Vid icke- små cellig lungcancer stadieindelas sjukdomen enligt följande:

Ockult – cancerceller finns i sputum eller saliv men det finns ingen tumör i lungan som kann upptäckas.
Stadium I – Det finns en endast en tumör oavsett storlek i lungan som inte har någon spridning till lymfkörtlar.
Stadium IA – Det finns en mycket liten tumör som är begränsad till lungan.
Stadium IB – Det finns en större tumör begränsad till lungan.
Stadium II – tumören har spridit sig till lymfkörtlar i lungan.
Stadium IIA – tumören har spridit sig till körtlar runt bronkernas ingång i lungan.
Stadium IIB – tumören har spridit sig till bröstkorgväggen men inte till lymfkörtlarna.
Stadium IIIA – tumören har spridit sig till lymfkörtlar i området vid luftstrupen men är begränsad till körtlar på samma sida som tumören.
Stadium IIIB – tumören har spridit sig till lymfkörtlar på motsatta sidan eller till körtlar runt nyckelbenet.
Stadium IV – tumören har spridit sig utanför bröstkorgen till andra organ i kroppen.

Små- cellig lungcancer stadieindelas enligt följande:

Lokaliserad sjukdom – tumör förekommer i en av lungorna och i närliggande lymfkörtlar.

Utbredd sjukdom – tumören har spridit sig utanför lungorna till bröstkorgen och andra organ.

Behandlingsmetoder

En patient med diagnosen lungcancer blir rekommenderad av läkare vilken/vilka behandlingsmetoder han bör ha. Läkaren går främst efter vilket stadium lungcancern befinner sig i, patientens ålder och det allmänna tillståndet. Tillsammans med den sjuka och hans anhöriga avgör läkaren vilket läkemedel patienten ska få.

I dagens läge finns en rad olika behandlingsmetoder mot lungcancer.

Kirurgi är oftast en mycket effektiv behandling och ibland den enda då lungcancern inte spridit sig.. Här avlägsnar kirurgen tumören och vanligtvis en del normal vävnad som finns runt omkring. Det kan hända att kirurgen ibland måste avlägsna lymfkörtlar som finns i närheten av tumören. Kirurgi innebär oftast en symtomlättnad hos den sjuke då tumören kanske legat och tryckt på en nerv.
Man skiljer mellan tre olika kirurgiska ingrepp.
Kilresektion: kirurgen avlägsnar endast en del av lungan.
Lobektomi: kirurgen avlägsnar en hel sektion eller lob av lungan.
Pulmektomi: Kirurgen tar bort hela lungan.

Strålbehandling eller radioterapi som det också heter handlar om att utnyttja hög energisk strålning som dödar cancerceller. Strålbehandling kan användas innan ett kirurgiskt ingrepp för att krympa tumören eller efteråt för att döda eventuella resterande cancerceller.

Kemoterapi är cytostatika som dödar cancerceller. Detta är en bra metod efter ett kirurgiskt ingrepp eftersom den kan hindra spridning av cancerceller. Cytostatika kan ges genom injektion, tabletter, kapslar eller vätska.

Immunterapi eller biologisk terapi är en relativ ny metod där...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Lungcancer

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2002-07-31]   Lungcancer
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1078 [2017-09-25]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in