Leukemi - en cancersjukdom

5 röster
18854 visningar
uppladdat: 2008-12-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Leukemi

•-       En cancersjukdom

2008-11-07

Komvux

Helena Magnusson

Innehåll

Inledning. 3

Allmänt om cancer 3

Vad är leukemi?. 3

Akut myeloisk leukemi (AML) 4

Akut lymfatisk leukemi (ALL) 4

Kronisk myeloisk leukemi (KML) 4

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) 4

Orsaken till uppkomst av leukemi 5

Symtom.. 5

Diagnosmetoder 5

Behandling. 6

Behandlingsbiverkningar 7

Åldersfördelningen vad gäller akut och kronisk leukemi 7

Prognos. 8

Omvårdnad. 8

Reflektioner och funderingar 9

Ordlista. 9

Källförteckning. 10

Inledning

Jag ska kortfattat berätta om vad leukemi är, hur leukemi uppstår och vilka de bakomliggande orsakerna är. Dessutom kommer jag ta upp vilka de vanligaste symtomen är, hur diagnosen ställs, behandling, omvårdnad och prognos. Jag kommer främst fokusera på två av de vanligast förekommande cancergrupperna nämligen akut och kronisk leukemi. De delas i sin tur upp i myeloisk och lymfatisk typ. Den akuta varianten drabbar människor i alla åldrar och den kroniska drabbar främst människor över 60 år. Vilken typ det är beror på vilka leukocyter som har drabbats.

Mitt val beror på att jag läste en bok om en 12-årig flicka som drabbats av akut myoblastisk leukemi. Jag har dock inte hittat just det uttrycket i någon av mina källor. Bokens författare, Robin Cook, är visserligen en skönlitterär författare men är väl insatt i medicin eftersom det är ett av hans stora intressen. Jag kommer inte använda boken som källa, men den fungerade som en intresseväckare. Boken inleds med följande gripande ord:

"De giftiga bensenmolekylerna drabbade benmärgen i ett blixtangrepp. Det främmande kemiska ämnet vällde in i blodet och fördes mellan det fina nätverket av stödjande benvävnad ut till den känsliga märgens mest avlägsna skrymslen. Det var som en vildsint hop barbarer på väg att erövra Rom, och resultatet blev lika förödande. Benmärgen, som med sin komplicerade uppbyggnad hade till uppgift att framställa huvuddelen av blodets celler, dukade under för inkräktarna."

Allmänt om cancer

Det finns nästan lika många cancertyper som vi har celltyper i kroppen, alltså cirka tvåhundra. Cancer är ett samlingsnamn för sjukdomar som uppstår då mutationer gör att cellernas förökning blir abnormal. Mutationer sker när DNA-kopieringen misslyckas. Alla celler förökar sig genom delning. Det som gör att cancern fortsätter växa beror på att det finns en starttriplett men ingen stoptriplett i DNA-koden för tillväxt. (Peinerud et al 2003). En normal cell vet när det är dags att dela sig, sluta dela sig och när den ska dö tack vare s.k. styrgener (Gillå 2007). Olika celler lever olika länge.

Det finns vissa forskningsresultat som tyder på att cancer inte är direkt ärftligt, men att vissa släktens organ är mer mottagliga för vissa typer av cancer (Peinerud et al 2003).

Vad är leukemi?

Ordet leukemi kommer från grekiskan och betyder vitt blod. Leukos = vit och hemi = blod. Namnet sjukdomen fått beror på att det är de vita blodcellerna som har drabbas av cancer (Strindlund 2000).

Definitionen av Akut leukemi (Leuchemia acuta), enligt Cancerfonden:

"Akut leukemi är ett samlingsnamn för flera former av blodcancer. Gemensamt för dessa sjukdomar är att omogna, vita blodkroppar förändras och börjar föröka sig okontrollerat så att de konkurerar ut normala celler i benmärgen."

Definitionen av Kronisk leukemi (Leuchemia chronica), enligt Cancerfonden:

"Kronisk leukemi innefattar flera olika sjukdomar som karaktäriseras av att vissa vita blodkroppar canceromvandlas och tränger ut normala celler i benmärgen och blodet."

De första frågorna man ställer sig då är hur kan det bli så? Vad innebär det för kroppen? Varför förändras de?

Vi har tre olika typer av hemocyter eller om man så vill blodceller (tidigare kallat blodkroppar) i vårt blod; erytrocyter (röda blodceller), leukocyter (vita blodceller) och trombocyter (blodplättar). Leukemi, eller blodcancer som det också kallas, är en cancersjukdom som drabbar leukocyterna i vårt blod. Det förekommer inte några klart avgränsade tumörer och det i förlängningen innebär att det heller aldrig förekommer metastaser. (Peinerud et al 2003).  

Många av symtomen beror på brist på hemocyter eftersom de trängs ut av leukemicellerna och helt enkelt inte får plats. Brist på fungerande leukocyter ger samma symtom som vid vanlig influensa. Reaktionen utlöses av vårt specifika försvar och finns där för att underlätta för antikropparnas arbetsuppgift, nämligen att slå ut främmande organismer såsom till exempel leukemiceller. Utan behandling i form av cytostatika och/eller strålbehandling vinner dock leukemicellerna eftersom de förökar sig mycket snabbare än de normala, icke sjuka cellerna. Brist på trombocyter leder bland annat till att man har lättare att blöda och brist på erytrocyterna leder till att man får anemi. Anemin gör den sjuke blek och trött eftersom det är erytrocyterna som transporterar syret i blodet och finns det för få erytrocyter drabbas cellerna av ischemi. (Om leukemi 2008)

Det finns som tidigare nämnt fyra olika typer av vanligen förekommande leukemier. Dessa är som nedan följer.

Akut myeloisk leukemi (AML)

Drabbar människor i alla åldrar och deras granulocyter, som är en typ av leukocyter som sköter om oskadliggörandet av främmande organismer med s.k. fagocytos, de äter upp dem på ett amöbaliknade sätt.

Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Drabbar också människor i alla åldrar, men ALL ger sig på deras lymfocyter som är en form av leukocyter som har hand om vårt immunförsvar, genom att de avger antikroppar som förstör mikroorganismer.

Kronisk myeloisk leukemi (KML)

Drabbar främst äldre människor över 60 år och precis som AML är det granulocyterna som drabbas.

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Drabbar främst äldre människor över 60 år och precis som ALL är det lymfocyterna som drabbas. KL är något vanligare bland män än bland kvinnor vilket tydligt ses efter fyllda femtio år. (Se diagram 3)

Antal insjuknade och antal dödsfall

Uppgifterna baseras på statistik från kompendiet "Cancer i siffror".

Orsaken till uppkomst av leukemi

Den vanligaste orsaken till att leukemi uppstår är joniserad strålning från radioaktivt avfall. Utsätts man för joniserad strålning bryts DNA sönder vilket skapar fria radikaler (Wikipedia 2008). I Tjernobyl blev det en tydlig ökning av leukemifall efter olyckan 1986. Det krävs en långvarig retning av ett carcinogent ämne, såsom till exempel bensen när det gäller leukemi (Henriksson 2007), för att cellernas "revolution" ska uppstå (Peinerud et al 2003) eller en massiv och intensiv påverkan, såsom det radioaktiva avfallet från kärnkraftverket i Tjernobyl. KLL tros uppkomma pga. av miljögifter. Många fall av leukemi har ingen uppenbar orsak men det finns geografiska skillnader. Asien har till exempel inte alls lika många fall av vare sig Akut eller Kronisk leukemi som Europa och Nordamerika har, även om skillnaderna är små så finns de där. En annan orsak till leukemi kan vara virus (Gillå 2007).

Symtom

De vanligaste symtomen på akut leukemi är trötthet, feber, nattsvettningar, influensa som inte vill ge sig, förstorade lymfkörtlar, anemi, infektionskänslighet, näsblödningar, blödande tandkött, hematom och skelettsmärtor (Cancer i siffror - akut leukemi 2005). Dessa symtom utvecklas snabbt inom bara ett par veckor. En del av dessa symtom beror på att den drabbade har för många och fel utvecklade lymfocyter vilket leder till samma symtom som vid vanlig förkylning och annan influensa. Blåmärkena, näsblödningarna och det blödande tandköttet beror på att blodet innehåller för få trombocyter och de behövs för att blodet ska kunna levra sig. Anemin och tröttheten beror på för få erytrocyter.

De vanligaste symtomen på kronisk leukemi (KL) är förstorade lymfkörtlar och förstorad mjälte. (Cancer i siffror - kronisk leukemi 2005)

Diagnosmetoder

Det finns många olika typer av diagnosmetoder beroende på vilken typ av cancer man drabbats av. Diagnosen för leukemi ställs med hjälp av blodprov och som komplement tas även ett benmärgsprov. Om blodprovet innehåller ett mycket förhöjt värde av leukocyter kan man misstänka leukemi och för att avgöra vilken typ av leukemi det rör sig om tas ett benmärgsprov genom att man gör en biopsi på benmärgen. Biopsin tas vanligen från bäckenbenet, då kallas provet Yamshidibiopsi. Den andra varianten där man tar vävnadsprov från bröstbenet kallas sternalpunktion (STP). Behandlingen går till så att man först bedövar huden och benhinnan och sedan för man in en spruta och en grövre nål och suger ut några millimeter benmärg. Känslan av suget som uppstår när provet tas kan man inte bedöva bort (Strang 2004). Om man vill undersöka om leukemin spridit sig till centrala nervsystemet kan man göra en lumbalpunktion och ta ett prov på cerebrospinalvätskan som ligger runt cns olika organ.

Cellerna undersöks sedan med hjälp av mikroskop. På senare tid används också moderna genetiska analyser som avslöjar ännu mer om cellernas sammansättning och egenskaper. Kronisk leukemi brukar oftast upptäckas av en slump när ett blodprov tas för något helt annat.

Behandling

Behandlingen av akut leukemi brukar delas in i tre olika faser:

  • Induktionsfasen - starka kurer med korta intervall för att få sjukdomen att gå tillbaka, s.k. remission.
  • Konsolideringsfasen - syftet är att stärka resultatet med fortsatt intensiva kurer men med större intervall.
  • Underhållningsfasen - pågår 1-2 år med milda kurer (Strang 2004).
  • Leukemi behandlas generellt med cytostatika och/eller strålbehandling (Om Leukemi 2008). Strålningsbehandlingen som används både före och/eller efter en eventuell operation förstör leukemicellernas arvsmassa. En speciell typ av instrument som kallas strålkniv som är mycket exakt används idag för att minska risken att omgivande frisk vävnad förstörs (Gillå 2007). Vanliga cellgiftsmedel är bland annat doxorubicin, daunorubicin, cisplatin och taxol (Strang 2004) som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa leukemicellerna genom att det hämmar deras delningsprocess och därmed deras förökningsförmåga. Enligt Urban Gillå är Interferon ett läkemedel som ofta används i kombination med strålbehandling vid leukemi. Interferoner är ämnen som bildas naturligt vid infektioner och får man ett extra tillskott av interferon (oftast interferon-alfa) ger det de egna leukocyterna en skyddande effekt plus att interferoner i sig själva hämmar uppkomsten av cancerceller (Strang 2004). Problemet med cellgifter är tyvärr att de inte bara dödar cancercellerna, de ger sig också på friska celler vilket medför många biverkningar.

    Det vanligaste kirurgiska ingreppet är stamcellstransplantation, tidigare kallades det benmärgstransplantation. Stamceller är urceller som kan bilda alla typer av hemocyter. Det finns två olika sätt att få fram stamceller. Antingen tas de från patienten, en autolog transplantation, eller från någon annan, allogen transplantation. Stamcellerna tas då oftast från ett syskon eftersom det krävs liknande vävnad för att kroppen inte ska stöta bort den nya vävnaden. Den autologa transplantationen används oftast vid akuta leukemier. Den allogena används då återfallsrisken anses vara högre. Vid en allogen transplantation är chansen att botas högre men riskerna är också större med den typen av behandling. Det finns nu en ny typ av allogen transplantation som kallas minitransplantation (RICT) som är mycket säkrare och medför färre biverkningar eftersom man använder sig av en lägre doser cytostatika. Detta gör att man kan göra en allogen transplantation på äldre människor. Stamcellerna överförs till den sjuke via dropp. Preoperativt ges cytostatika och strålning för att döda alla sjuka celler. Cytostatikan hämmar också immunförsvaret vilket minskar risken för avstötning. (Vårdguiden 2008).

    Akut myeloisk leukemi kan självbehandlas. En spruta tas tre gånger i veckan och innehåller ett preparat som heter NeoRecormon som höjer leukemipatientens blodvärde (Flink 2000).

    Kronisk leukemi brukar inte behandlas om det inte är nödvändigt eftersom den drabbade oftast inte uppvisar några symtom. Påvisar patienten symtom ges relativt milda kurer. Om patienten har förstorad mjälte eller lymfkörtlar som utövar tryck på omgivande vävnad, kan dessa behandlas. Lymfkörtlarna strålbehandlas för att minska i storlek. Mjälten kan opereras bort om inte cytostatikan fungerar (Cancer i siffror - kronisk leukemi 2005).

    Behandlingsbiverkningar

    Med den livräddande behandlingen följer tyvärr en hel del obehagliga biverkningar. De vanligaste biverkningarna vid cellgiftsbehandling är håravfall, illamående med medföljande kräkningar, ont i kroppen efter behandlingen, tarmbesvär, infektioner, hudbesvär, domningar i fingrar och tår, stomioperation ("påse på magen") och minskad sexuell lust. (Strang 2004)

    Åldersfördelningen vad gäller akut och kronisk leukemi

    Antal nya fall av akut leukemi 2005 Diagram 2

    Ålder

    Antal
    kvinnor

    Antal
    män

    Totalt

    0-9

    17

    20

    37

    10-19

    4

    14

    18

    20-29

    2

    7

    9

    30-39

    8

    9

    17

    40-49

    10

    10

    20

    50-59

    23

    26

    49

    60-69

    27

    32

    59

    70-79

    46

    26

    72

    80-

    44

    35

    79

    Summa

    181

    179

    360

    Antal nya fall av kronisk leukemi 2005 Diagram 3

    Ålder

    Antal
    kvinnor

    Antal
    män

    Totalt

    0-9

    1

    0

    1

    10-19

    0

    2

    2

    20-29

    1

    4

    5

    30-39

    2

    6

    8

    40-49

    15

    15

    30

    50-59

    28

    59

    87

    60-69

    58

    93

    151

    70-79

    64

    93

    157

    80-

    70

    51

    121

    Summa

    239

    323

    562

    Uppgifterna i diagrammet baseras på statistik från Socialstyrelsen.

    Prognos

    De som drabbas av kronisk leukemi blir egentligen inte botade men de kan leva utan besvär i många år (Strang 2004). Enligt de senaste rönen finns det en högre överlevnadsprocent bland barn som fått ALL tack vare ett nytt behandlingsprotokoll som använder sig av en helt ny teknik. De stora förändringarna har skett de senaste 20 åren och överlevnaden bland barn som drabbats av ALL är hela 80 % (Barncancerfonden). De akuta leukemierna är oftast botbara, men inte alltid. (se diagram 1).

    Omvårdnad

    Om någon man känner drabbats av cancer är det bra att fråga sig själv: Hur kan jag som anhörig/vän vara till stöd? Det är viktigt att finnas där och att dela bekymmer med den leukemidrabbade. Särskilt när det är fråga om ett barn som drabbats eller om man fått veta att cancern är obotlig. Då är den palliativa vården oerhört viktig. Den är till skillnad från den kurativa (botande) vården avsedd att vara symtomlindrande (Gillå 2007). Man måste också respektera den sjukes önskemål och att lära sig att tillsammans återfinna vardagen. Det är också oerhört viktigt att den sjuke får information om vilka olika typer av behandlingar som finns så att denne känner sig delaktigt i det som händer.

    Vanliga reaktioner hos den som nyligen fått beskedet om leukemi är misstro - varför just jag? Ilska, besvikelse och en kraftig oro inför vad som komma skall är också vanligt förekommande. Därför är det så viktigt att inleda behandlingen så snart som möjligt eftersom oron till viss del kan försvinna om man vet vad som väntar och om man har en plan (Strang 2004).

    Man måste vara medveten om att smärtan är individuell och att smärtan kraftigt försämrar patientens psykiska hälsa och det kan medföra depressioner. Eftersom cancer alltid medför smärta är smärtlindring oerhört viktigt. Det finns många smärtlindrande läkemedel och kurer som används. Bland de vanligaste läkemedlen finner man analgetika i form av Alvedon, kodein, dextroprofixen och/eller diklofenak. Bland de smärtlindrande behandlingarna hittar man palliativ strålbehandling och kortisonbehandling som båda är generellt använda vid olika typer av cancer. En del cytostatika kan ge god smärtlindring.

    All behandling som ges ska vara individuell och anpassad efter dennes ålder, kön och allmäntillstånd. En god omvårdnad omfattar även social och andlig behandling genom samtal och närhet från både sjukvårdspersonal och närstående(Gillå 2007).

    Man måste vara beredd på starka känslor från den som drabbats. Det kan vara svårt för den som drabbats att först acceptera - både sjukdomen i sig, men också att acceptera hjälpen som erbjuds. Det finns alltid något att göra oavsett var den som insjuknat vårdas. Det kan vara i hemmet eller på en -i slutskedet- palliativ slutenvård (Strang 2004).

    Reflektioner och funderingar

    Det jag omedelbart reagerade på under researchfasen var bristen på varierande information. Jag fick intrycket av att alla hämtar sin information på ett eller två ställen. Kan man då verkligen lita på det som skrivs? Inte för att jag inte känner tillit till läkarvetenskapen och de senaste årens medicinska framgångar - jag är ju bara en nyfiken lekman - men jag blir ändå fundersam på varför det är så få källor som används av så många personer.

    Den bästa källan till information hittade jag på biblioteket i en bok skriven av Peter Strang (se källförteckningen) som är professor vid Karolinska Institutet samt överläkare vid den palliativa cancersektionen vid Stockholms sjukhem och vid Radiumhemmet, men givetvis har jag som så många andra sökt med ljus och lykta på internet. Biblioteket gjorde mig lite besviken då jag inte hittade någon bok som enbart fokuserade på leukemi.

    Eftersom det finns vissa skillnader rent geografiskt får det mig att misstänka att vår kost påverkar uppkomsten av leukemi mer än man kan tro. I Asien äter befolkningen, enligt min erfarenhet av olika typer av kost, mycket nyttigare än i västvärlden. Jag är dock rädd att fler fall av leukemi kommer att uppstå även där då de unga asiaterna påverkas i allt högre grad av livsstilen i väst pga. mediernas spridningsförmåga med internet i spetsen.

    Med den fortsatta forskningen inom leukemi ä...

    ...läs fortsättningen genom att logga in dig.

    Medlemskap krävs

    För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
    Kontot skapar du endast via facebook.

    Källor för arbetet

    Böcker Gillå, Urban. Medicinsk Grundkurs. (2007). Falköping: Bonniers Utbildning AB Henriksson, Anders. Naturkunskap B. (2007). Kristianstad: Gleerups Utbildning AB Peinerud, I. Lundegård, I. Lager-Nyqvist, L. Biologi B. (2003). Stockholm: Bonniers Utbildning AB Strang, Peter. Leva nära cancer - När du eller någon närstående fått besked om cancer.(2004). Stockholm: Förlagshuset Gothia AB Internet Cancerfondens hemsida - Mer om leukemi, Gitte Strindlund, redaktör Rädda Livet, 2000 http://www.cancerfonden.se/templates/Information____40.aspx?fulltext=1 Flink, J. Jeanette Flink - en tjej som drabbats av akut myeloisk leukemi och skriver om det på sin bloggsida: http://www.flingan.com/ Wikipedia - Joniserande strålning http://sv.wikipedia.org/wiki/Joniserande_str%C3%A5lning#Organismer_som_klarar_joniserande_str.C3.A5lning Barncancerfondens hemsida - Barn får bättre behandling, Olle Björk, generalsekreterare vid Barncancerfonden, 2008 http://www.newsdesk.se/pressroom/barncancerfonden/pressrelease/view/barn-med-leukemi-faar-baettre-behandling-med-nytt-behandlingsprotokoll-246144 Vårdguidens hemsida - Stamcellstransplantation, Ansvarig redaktör: Katja Öster, Vårdguiden Författare: Katja Öster, Webbredaktör, Vårdguiden. Granskare: Robert Hast, Professor, Karolinska Universitetssjukhuset, 2008-05-29 http://www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?ArticleID=3733 Kompendium Cancer i siffror - Populärvetenskapliga fakta om cancer: Kronisk Leukemi. Cancerfonden i samarbete med Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen, 2005. Hämtad på Cancerfondens hemsida: http://www.cancerfonden.se/upload/Dokument/Cancer%20i%20siffror/2005/kronisk_leukemi_05.pdf Cancer i siffror - Populärvetenskapliga fakta om cancer: Akut leukemi. Cancerfonden i samarbete med Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen, 2005. Hämtad på Cancerfondens hemsida: http://www.cancerfonden.se/upload/Dokument/Cancer%20i%20siffror/2005/Akut_leukemi_2005.pdf Om Leukemi - skrivet av Lennart Edqvist. Medicinskt granskad av biträdande överläkare Sören Lehmann, Hematologiskt centrum, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Reviderad 4:e upplaga, 2008. Hämtad på Cancerfondens hemsida: http://www.cancerfonden.se/upload/Dokument/Patientbroschyrer/Leukemi_080526.pdf

    Kommentera arbetet: Leukemi - en cancersjukdom

     
    Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
    Det verkar som att du glömde skriva något ×
    Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
    Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

    Kommentarer på arbetet

    Inga kommentarer än :(

    Liknande arbeten

    Källhänvisning

    Inactive member [2008-12-17]   Leukemi - en cancersjukdom
    Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=10239 [2018-10-19]

    Rapportera det här arbetet

    Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
    Vad är problemet?



    Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
    Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
    Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
    Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
    Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
    Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

    Logga in med Facebook