Kinas Miljö

6 röster
4798 visningar
uppladdat: 2008-12-11

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

SAMHÄLLE C                                                                                           

Kinas miljö, Världens Miljö!

Inledning

Syfte - Jag kommer att ta upp de olika problem som finns i Kina, berätta om hur de har orsakats och vilka konsekvenser de har. Jag kommer även att ta upp olika lösningar och projekt som är föreslagna eller är i pågående med Tre Raviner, dammen som byggs i Yangtze- floden, som huvudämne med dess för- och nackdelar.

Problemformulering - Vilka miljöproblem förekommer främst i Kina och vilka konsekvenser har de? Varför prioriteras inte miljön?

Material och metod - Informationen jag har läst kommer främst från Internet då det varit enklare att hitta den där. Jag har gått in på olika miljöorganisationers hemsidor och även läst intervjuer med forskare där de talat om miljöproblemen i Kina. Då min problemformulering egentligen är tvådelad har jag fått dela upp mitt arbete väldigt mycket i många olika småbitar och sedan fogat samman dem efter innehåll och ämne.
För att hitta informationen har jag ofta använt Google som sökmotor och därifrån successivt godkänt eller dömt en källa som icke trovärdig.
Då flodernas situation kommer att beskrivas är det enklast att beskriva systemet som används för att beskriva graden av vattnets förorening med en gång. Kina har ett system som är indelat i fem nivåer. Nivå 1-3 anses idag vara dricksvatten, medan nivå 4 och 5 anses vara otjänligt som dricksvatten. Dock har den kinesiska regeringen fått sänka nivågränserna successivt då vattnet gradvis har blivit allt sämre och sämre. Nivå fem 1980 var nivå tre 1990 var nivå 3 (som då ansågs otjänligt som dricksvatten) medan det idag är idag nivå 1.

Faktadel 1.

Början av förstöringen.
Den omoderna skövlingen
De första dynastierna i Kina, Xia, Shang, Zhou, Han och Tang utnyttjade hänsynslöst sina skogsresurser och skövlade skogen för träet och skapandet av mer åkermark. Under de två sista dynastierna Ming och Qing (1368-1912) återupptogs skövlingarna och nya skogar förstördes, markerna sögs ut tills de blev ofruktbara, medan resultatet av detta var ökade antal översvämningar, ökad jorderosion och torrare klimat. Med 12 års mellanrum skedde även två stora katastrofer som sammanlagt dödade 15 miljoner människor.

Mao
Kinas miljösituation är idag inget ovanligt, det är snarare omfattningen som gör den unik. Skälet till denna situation är till stor del politiken som fördes av den kommunistiska staten under Mao Zedong och den som förts av hans efterträdare. Den moderna historien bakom Kinas miljösituation går inte långt tillbaka. Kinas miljö fick sina första svåra slag under Maos styre, bland annat skogen led svårt när vedförbrukningen kraftigt ökade. Maos politik prioriterade socialistisk mentalitet över naturen, vilket kan ses som ett genomgående tema hos alla socialistiska stater då deras miljöproblem har funnits värre än hos kapitalistiska och demokratiska stater. Mao kom till makten 1949 och inledde då ett omfattande arbete med att förvandla Kina till en socialistisk stat. Detta mål tänkte han nå genom att dela in landet i olika delar, som var och en skulle försörja sig själv. Detta skulle öka produktiviteten, men ledde istället till undermålig kvalitet på tillverkade saker.
Vidare så ökade Kinas befolkning mellan 1949 och 1979 med nästan 400 miljoner, så den totala siffran blev 930 miljoner invånare. Maos lösning för detta var med produktion av livsmedel och industrivaror. För att få medlen till höggs skogar ner för att lämna plats åt åkermarker, sjöar och våtmarker dikades ut så att vattnet leddes till åkrarna istället, och floder täpptes igen med dammar och kanaler ledde vattnet till åkrarna. Man sådde mer och djupare, och man använde även för mycket konstgödsel. Detta betecknas som Maos politiska miljömord, då konsekvenserna blev torrlagda floder och marker, kalhuggna skogsområden med fler jordras som resultat då trädens rötter inte längre fanns för att hålla fast marken.
Det var inte endast för åkerbruk som skogarna höggs ner. Över 600 000 smältugnar av större eller mindre storlek byggdes i städer och byar runtom i landet. Dessa smältugnar eldades med ved, och denna vedförbrukning kostade ungefär 10 procent av Kinas skogar. Allt som kunde användas som råvaror till att skapa saker, till exempel cyklar, kastruller och järnsängar, skulle lämnas in och användas till "nyttigare" saker. Målet med detta var att Maos Kina skulle producera mer järnvaror än USA. Allt detta förpestade luften i städerna och byarna, samt nästan allting som producerades var av undermålig kvalitet.
I Beijing byggdes 700 fabriker, och 2000 smältugnar anlades. Qu Geping, SEPAs första chef, har beräknat att under åren 1957- 1959 ökades antalet fabriker från 170 000 till 310 000, och 59 000 kolgruvor öppnades.

Industrialiseringen
1976 dog Mao Zedong med stora efterföljande effekter på samhället. Deng Xiaoping tog över makten i landet med en fortfarande starkt socialistisk politik, men han började öppna upp landet för influenser utanför dess gränser. Han öppnade även upp ekonomisystemet så det fick fler inslag av marknadsekonomi istället för att vara strikt planekonomi. Från och med slutet av 70-talet blev jordbruket icke-kollektivt och varje bonde fick rätten att bruka sin egen jord, och att tjäna pengar blev nu positivt. "Att bli rik är skönt" hette det.
Sedan slutet av 70-talet då dessa reformer började har många fabriker startats. Att bygga en fabrik och sedan anställa folk som arbetar praktiskt taget gratis blev vanligt. Det ansågs bra för befolkningen med alla dessa nya industrier som växte och växte. Detta ökade givetvis även utsläppen, och floderna, som förut varit relativt rena, blev nu nersmutsade och vattenkvalitén försämrades snabbt. I många städer som ligger vid en flod, till exempel Jiangsu och Shanghai, byggdes industrierna vid en flod just för att underlätta avfallshanteringen, med andra ord, dumpningen i floderna av miljöfarligt avfall. Det är bland annat detta som har gjort Gula Floden till den flodrest den är idag.
Vid tiden för kulturrevolutionen hade Kina ingått i en ond cirkel av miljöförstöring. Landet var kalhugget, och 25 distrikt hade slut på skog efter endast 15 år, jorderosionen var enorm och på grund av det hade antalet jordskred ökat markant. På grund av den stora och intensiva spannmålsodlingen hade användningen av konstgödsel ökat med 400 procent under en 20-års period. Ingen vetenskaplig bedömning kunde göras då det var strängt förbjudet av regeringen, så miljömordet fick fortsätta obehindrat med hungersnöd och förgiftad miljö. Till exempel är vattnet i Huaifloden idag så förorenat att det duger till varken fiske eller dricksvatten, och knappt till jordbruk och industri.

Nersmutsning och vattenbrist
Smutsigt dricksvatten
Samtliga av Kinas sju större floderna beräknas ha undermåligt dricksvatten, där Haihefloden har det smutsigaste vattnet. De övriga förorenade i följande ordning från värst till minst: Liaohefloden, Gula Floden, Huaihefloden, Songhuafloden, Yangtzefloden och Pärlfloden.
Wang Shucheng, chefen för Kinas Hydrologiministerium har sagt att över 300 miljoner kineser på landsbygden har undermåligt dricksvatten som ökar risken för sjukdomar, men även i städerna är vattnet ett allvarligt problem som idag förgiftar människor. En annan forskare, Wang Weilou säger att uppgifterna utgivna av Hydrologiministeriet inte är korrekta, utan att det i själva verket är mellan 700 till 800 miljoner kineser som idag dricker allvarligt förorenat vatten. Enligt Wang är en stor del av vattnet i Yangtzefloden nu på nivå 5, vilket betyder att floden är allvarligt förorenad och dricksvattnets kvalitet är rent hälsofarlig för människor och djur. Föroreningar, vattenbrist och pumpning av grundvattnet

I norra Kina är det idag en allvarlig brist på vatten då många floder har torkat ut, medan det i södra Kina däremot finns det mycket vatten, men tyvärr är allt så förorenat så det är otjänligt. Detta beror på allt avloppsvatten som släpps ut i floderna orenat. Avloppsvattnet har förgiftat vattenkällorna för befolkningen vilket syns mest i områden som har utvecklats mycket snabbt ekonomiskt som Jiangsu, Zhejiang och

Guangdong. Ett exempel är den stora affärsstaden Yiwu där rinnande vatten är tillgängligt endast nio timmar per vecka under vissa perioder. Befolkningen i Yiwu har ett genomsnitt av vattenanvändning som är 75 procent lägre än resten av landet. Guangdongprovinsen är ett område som har stor årsnederbörd, men sedan 80-talet har vattenföroreningarna förvärrats dag för dag och praktiskt taget alla floder som flyter genom städerna i provinsen är idag så pass förorenade att de är bortom hjälp. Officiellt så har ca 400 av 669 kinesiska städer vattenbrist, varav 110 anses ha allvarlig vattenbrist.
I norra Kina har floderna torkat ut, så för att få vatten började man pumpa upp grundvattnet från marken. I början var detta en välansedd lösning men idag har många områden med stor befolkning allvarligt förorenat grundvatten som resultat.

Vattenkrisen hotar landets överlevnad
Tvärtom från västvärlden, verkar miljö- och vatten problemen i Kina närapå olösliga. Ett av skälen är systemet med äganderätten till marken och markansvar. Den som äger mark i väst har vissa skyldigheter för att ta hand om naturen och miljön, medan Kinas markägares skyldigheter inte är definierade. Detta leder till att ingen tar ansvar och ingen kan ställa till svars för föroreningar i miljön. Detta är ett återkommande mönster i alla före detta kommunistländer som däremot är väldigt sällsynt i de demokratiska västländerna.
De industriella utvecklingarna i Yangtze- och Pärlflodens respektive delta har gjort att allt industriavfall som dumpas i floderna har skarpt försämrat vattenkvalitén. Många oroar sig över att vattnet i de båda floderna kommer vara under nivå 5 inom tio år, ett påstående som regeringen tillbakavisar.

Faktadel 2.

Yangtze- En lösning och ett problem

Problemet - Förorenat vatten!

Yangtze har länge ansetts vara en av de större floderna som är minst förorenad. Den rinner genom 19 provinser och ger vatten till cirka en tredjedel av Kinas befolkning. Den bevattnar även åkrar som producerar 33 procent av landets mat, står för 33 procent av Kinas BNP och ca 36,5 procent av Kinas vattenresurser då den är en av de vattenrikaste floderna i landet. Nu kan denna flod bli en stor hälsorisk för miljontals kineser då det har kommit fram forskning som visar att flodens vattenkvalitet är mycket dålig.
Byrån för Yangtzefloden har utfört tester på 72,5 procent av flodens vattensystem. Från 2004 hade vattnet under nivå 3 ökat med 5 procent upp till 27,5 under bara ett år. 7 procent av vattnet var på nivå 4 och fem procent nivå 5. Återstående procent bedömdes vara under nivå 5. Skälet till att ingen har påpekat detta innan är att försämringen har kommit stegvis.
En rapport från Yangtzeflodens vattenskyddskommitté sade att under 2004 släpptes 28,8 miljarder ton avfallsvatten ut i Yangtze med cirka 30 procent hushållsavloppsvatten, och 70 procent industriellt avloppsvatten. Detta avloppsvatten kommer till största delen från städer och områden som har haft en snabb ekonomisk och industriell utveckling, till exempel Shanghai, Nanjing och Wuhan. Endast 50 procent av allt avloppsvatten som släpps ut i Yangtze renas, ännu mindre i de mindre städerna. Med fler än 500 städer som är beroende av Yangtze för dricksvatten är detta ett stort problem. Många experter har förutspått att om inget görs kommer Yangtze om tio år vara en ny Gula Floden.

Lösningen - Blivande energikälla
För att kunna lösa problemet med Yangtze och samtidigt behålla den energi man kan utvinna från vattnet har man bestämt sig för att bygga en enorm damm. För att kunna göra det har man bland annat varit tvungen att flytta hela städer, däribland Fengdu, "andarnas stad". Hittills har inte hela staden flyttats, men väl ett stort antal

stadsdelar. Ungefär 1,5 miljoner människor bor nu på andra sidan om Yangtze.
Trots det enorma arbete som regeringen har lagt ner på Yangtze kommer man inte hinna åtgärda alla kolgruvor och industrier som ligger vid floden. Även all avfallsdumpning som sker uppströms kommer inte kunna förhindras.
För närvarande är Yangtze konstant i ett töcken av avdunstat vatten från floden och dålig luft. Kolgruvorna som ligger vid floden använder stora pråmar för att skeppa det brutna kolet till dess destination, då kolet fortfarande står för med än två tredjedelar av Kinas energiförbrukning. Regeringen och många miljöorganisationer hoppas att dammen, trots den skada bygget kommer vålla naturen, kommer bota Kina från en del av landets kolberoende då den energi dammen kommer producera beräknas täcka tio procent av Kinas energibehov.

Konsekvenser av miljöförstöringen
Experter från det Nationella centret för kvinnor och barns hälsa anser att huvudanledningarna till det ökande antalet medfödda sjukdomar är miljöförstöringen, en ohälsosam livsstil och att man föder barn allt senare i livet. Det föds tre gånger så många barn med medfödda sjukdomar i Kina som i utvecklade länder.
Efter 30 års ekonomisk tillväxt har Kina blivit världens mest förorenade land. Under senare tid har det skett kontinuerliga protester mot miljöförstöringen, men regimen anser att det är en "känslig fråga" och begränsar medias rapportering om ämnet. Storbritanniens Financial Times rapporterade i juli att regimen bett världsbanken att censurera känsliga delar i sin rapport om Kinas miljöförstöring.
De "känsliga delarna" säger att nära 750 000 kineser dött som följd av luft- och vattenföroreningar. Det högsta antalet föroreningsrelaterade dödsfall är knutna till luftförorening i städerna och varje år dör 35,4 miljoner människor i förtid som en följd av luftföroreningar. Problemet är särskilt allvarligt i större städer.
Kinas huvudfloder har blivit extremt förorenade, de orsakar sjukdomar och förgiftar odlingar och grödor vid konstbevattning. Vattenbristen tros om femton år ha vuxit till 50 miljarder kubikmeter, tio procent av dagens vattenförbrukning.

Faktadel 3.

Jakten på förnybara energikällor
Kina har liksom ett stort antal länder skrivit under Kyotoavtalet och är väldigt noga med att ta sitt ansvar. Detta har lett till att det satsas stort på förnybara energikällor som kan avlösa de nuvarande källorna. Biobränsleeldade kraftvärmeverk och solceller är den högsta prioriteringen, och även vindkraftverk byggs extremt snabbt. Regeringens plan är att vindkraften ska ökat hundra gånger följande decennier så Kina går om Tyskland som världens främsta vindkraftnation.
Solenergin var i början inte högprioriterad av regeringen, satsningen var endast på några hundra megawatt, men det har nu ökat från 600 M/wh till 30 000 megawatt. Trots dessa enorma satsningar är ett regeringens mål en gigantisk utbyggnad av kärnkraften; 30 nya reaktorer ska byggas till 2020.
Det finns miljöorganisationer i Kina som arbetar för en bättre miljö, men de har inte så stora friheter som miljöorganisationer i västvärlden. De politiska ledarna har insett att en fördärvad miljö inte kan gynna landet i längden, men det som kommer främst är den ekonomiska tillväxten.

Hetao Irrigation Area
Hetao Irrigation Area är en rektangulär sjö med en area större än två Gotland. Sjön är knappt en meter djup och bottnen är så överväxt att fiskebåtar hindras ta sig fram. En blandning av kemikalier och konstgödsel utsläppt i sjön hjälps åt att ta död på den, därför sysslar fisk farmarna mest att skörda vass idag. För att rädda sjön krävs det en muddring av bottnen för att öka djupet och vattnets cirkulation så fisken kan överleva. Dessutom krävs det att mer vatten pumpas in för att öka vattenmängden, och det måste ske när Gula Floden har högvatten.
Hetao Irrigation Area är ett exempel på hur den kinesiska miljön är på väg mot sin död. De projekt som ska främja miljön arbetar snarare med att återgärda än att förebygga, som till exempel för Hetao irrigation Area.

Diskussion
Kinas miljöproblem i sig är inte ovanligt, men omfattningen och det antal människor som drabbas av det gör det oerhört farligt, dåd det antal människor som påverkas av miljöförstöringarna är enormt. Effekterna påverkar inte endast Kina utan sprids även utanför landet, eftersom luften och vattnet inte stannar inom landsgränserna. Luftföroreningarna kan till och med nå till Los Angeles i USA! Detta gör Kinas miljöproblem till HELA världens miljöproblem.
Det är inte säkert att det är i tid som hjälpen kommer, med tanke på all fakta som pekar på det motsatta, känns det väldigt tvärtom, som att det redan är för sent. Flera floder är utom hjälp, betyder inte det att de floder man kan hjälpa antagligen är värre än man tror? Dessutom motverkar regeringen de kraftigare åtgärder som olika miljöorganisationer velat sätta igång med motiveringen att den ekonomiska tillväxten är viktigare och kan hindras av dessa åtgärder. Detta känns som en dålig ursäkt, särskilt med tanke på att Lester Brown, styrelseordförande för WorldWatch, har i samförstånd med flera välsedda miljöforskare, förutspått att Kinas miljöproblem kan på sikt påverka de globala priserna på livsmedel såsom ris och soja. Detta antagande drog han i en artikel som publicerades redan 2000, och har redan i viss mån bevisats. Byggd på denna grund kan antagandet att Kinas miljöproblem kommer att orsaka en kris i hela världen om det går för långt utan kontroll och åtgärder.

Regeringen i Kina verkar på senare år inse mer och mer hur allvarligt problemen är och vilka allvarliga konsekvenser de kan få. För att uppehålla sin image som ett i-land på uppgång med en modern politik har den gett olika miljöorganisationer tillräckligt med frihet för att i viss mån kunna arbeta för en bättre miljö och reducering av miljöförstöringen. Dock är inte denna frihet tillräckligt då deras kampanjer för att varna allmänheten blir stoppade av regeringen. Visst är miljön ett problem, och ett allvarligt sådant, men den ekonomiska tillväxten kommer först får de ofta höra. Enligt mig är detta en dum och oansvarig politik som kan och kommer få allvarliga konsekvenser om inget görs.

Som ett exempel på hur regeringen stoppar mediernas rapportering om ämnet är att i juli skrev den brittiske tidningen Financial Times att Kinas regering bett världsbanken "censurera känsliga delar" i sin rapport om miljöförstöringen i Kina. Detta om något är en högst allvarlig händelse som visar den regeringen ovilja att ta tag i ett problem som berör landets befolkning. Denna känsliga fråga påverkar inte endast den vuxna befolkningen, utan även den ofödda. Det har bevisats att det föds fler barn med sjukdomar som Downs-syndrom och hjärtsjukdomar i Kina än i något annat land ... Ladda upp arbete


...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Kinas Miljö

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(


Källor för arbetet

Internetadresser: CNN - China begins building world's largest dam http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.cnn.com/EARTH/9711/08/china.3gorges/china.dam.detail.jpg&imgrefurl=http://www.cnn.com/EARTH/9711/08/china.3gorges/index.html&h=314&w=420&sz=24&hl=sv&start=7&um=1&tbnid=MblUeglxrWfA1M:&tbnh=93&tbnw=125&prev=/images%3Fq%3Dthree%2Bgorges%26svnum%3D10%26um%3D1%26hl%3Dsv Epoch Times - Avfallsdumpning hotar Yangtzefloden http://www.epochtimes.se/articles/2006/02/25/8659.htm Epoch Times - Miljöförstöring orsakar att miljontals barn i Kina föds sjuka http://www.epochtimes.se/articles/2007/09/23/13164.html ETC miljö - Snart är Kina värsta miljöboven http://etc.se/artikel/15516/snart-aer-kina-vaersta-miljoeboven Naturskyddsföreningen - Kina på frammarsch slukar billig energi http://www.snf.se/verksamhet/internationellt/klimat-kina-energi.htm Omvärldsbilder - Kinas vattenbrist kan komma att livsmedelpriserna globalt http://images.google.se/imgres?imgurl=http://www.omvarldsbilder.se/Maps/ChinaWorldWatch.GIF&imgrefurl=http://www.omvarldsbilder.se/2000/000525.html&h=354&w=429&sz=18&hl=sv&start=5&tbnid=TYdPgQypSWdGyM:&tbnh=104&tbnw=126&prev=/images%3Fq%3DKina%2B%2522vattenbrist%2522%26gbv%3D2%26svnum%3D10%26hl%3Dsv Sveriges Natur - Draken har vaknat http://www.snf.se/sveriges-natur/artikel.cfm?CFID=7561600&CFTOKEN=45350235&id=836 Bilder & kartor: Epoch Times http://www.epochtimes.se/pics/2006/02/25/xl/2006-02-25-xl--51221220249731--ss.jpg CNN http://www.cnn.com/SPECIALS/1999/china.50/asian.superpower/three.gorges/yangtze.map.reference.jpg CNN http://www.cnn.com/EARTH/9711/08/china.3gorges/china.dam.detail.jpg


Källhänvisning

Alexander Andersson [2008-12-11]   Kinas Miljö
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se:8097/article?id=10227 [2017-01-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mimers Brunn tipsar om

Studiemedel

Studiemedel hjälper dig att klara ekonomin medan du pluggar. Vi reder ut vad som gäller för dig som vill studera och utnyttja studiemedel. Studiemedel