Hinduism och buddhism

17 röster
16532 visningar
uppladdat: 2008-10-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hinduismens väg genom tiderna

 
En mångfaldig historia
Hinduismen består egentligen av många olika religiösa livsåskådningar som har uppkommit i Indien genom historiens gång. Hinduismen bildades för cirka 3 500 år sedan. Den dåvarande hinduismen hade inte många inslag av dagens hinduism då läran har förändrats många gånger genom åren. Den första läran sade att man skulle offra till gudarna för att få fortsätta leva. Därefter har hinduismen ständigt påverkats av nya idéer och rörelser. Landet har invaderats av folk från andra delar av världen som har tagit med sig nya religioner in i landet och nya rörelser har bildats och brutit sig ut ur hinduismen. Detta har gjort att det uppträder många grenar inom dagens hinduism med varsin uppfattning om läran om religionen. Man har inte kunnat samla alla dessa olika uppfattningar till en enda sammanfattande lära, men gemensamt är att de alla har ett filosofiskt tänkande som endast finnes i de indiska trakterna. För att vi västerlänningar skulle få grepp om hur det förehöll sig i Indien med alla dess religioner så sammanfattades detta till ett gemensamt begrepp: Hinduismen. Namnet kommer inte från vilken livsåskådning människorna där utövade, utan från ordet sindhu som är en flod i Indien där människorna bodde. Termen ersatte den dåvarande termen hedning som omfattade alla de olika religionerna som fanns i området, även judendom, kristendom och islam. På senare tid har man försökt urskilja något mönster i de olika grenarna inom hinduismen och man har funnit fyra huvudgrenar som skiljer sig på innebörden av ordet frälsning och vägen dit. Grenarna är Upanishadernas vägar som delas in i gärningarnas väg och kunskapens väg, Fromhetens väg som delas in i Apvägen och Kattvägen, De kroppsliga övningarnas väg och Det heliga namnets väg. Det enda som egentligen håller ihop religionen är gudarna. Gudarna är en viktig del i religionen för alla hinduer. Hur de olika gudarna värderas beror även det på vilken gren inom religionen man tillhör.


Muslimernas inträdande i Indien samt konsekvenserna av detta
En viktig händelse i Indiens historia som har påverkat religionerna i landet är islams inträngande i Indien. Redan på medeltiden började muslimerna sitt inträngande i Asien. Dom kom norrifrån och på 1500-talet hade islam tagit makten över hela norra Indien. Islam fortsatte därefter österut för att omvända de sista hinduerna i Sydostasien till islam. De kvarvarande hinduerna i centrala och södra Indien fortsatte dock att sprida vidare läran till västvärlden. Hinduismen i södra Indien påverkades inte av muslimernas inträngande, däremot har stora konflikter uppstått i norra Indien och på gränstrakten till centrala Indien. I dessa gränstrakter uppstod då en ny religion, sikhismen, som ett resultat av islams och hinduismens anträffande. En av frågorna som uppstod i dessa gränstrakter var om det är rätt av avbilda gudar eller ej. Hinduismen har alltid använt sig av avbildning av gudar för att de ska kunna bo inne i dessa bilder. Om man målar en vacker bild är det större chans att gudarna vill flytta in i bilden. Bilderna har man sedan tagit mycket väl hand om och tillbett dem precis som om de vore gudar. I islam är det tvärt om helt oacceptabelt att avteckna gudar. Gud är bortom vårt förstånd, för avancerad för att vi ens ska kunna tänka oss hur han ser ut. Därför nervärderar man gud genom att göra honom till en människlig bild. Medan hinduerna ser avbildning som ett sätt att tillbe guden ser muslimerna det som en kränkning av guden. Så visst har islam givit hinduerna en riktig tankeställare när de trängde sig in i Indien. Det har splittrat hela Indiens befolkning i två delar, en västerländsk del och en österländsk del. I och med att den västerländska filosofin skiljer sig brilliant från den österländska hinduistiska filosofin så har mötet mellan dessa båda bidragit till många tankeställare och konflikter i Indien. Det som först var en enda stor enhet med kärnan i tänkandet och filosofin har nu delats upp i två strikt avskiljda delar som inte längre har någonting gemensamt. Det viktiga för en indier är inte att alla tänker exakt likadant och har samma uppfattning om allting, därav har de olika grenarna inom hinduismen uppkommit. Det viktiga är att alla tillsammans bildar en stor enhet där alla kan känna en trygghet och gemenskap med varandra. Vi i västvärlden tänker inte alls på samma sätt som hinduerna och därför medför det stora problem när vi för in våran entydiga och raka filosofi i Indien. För det första så är det inte alls lika konservativt att vara religiös i Indien som i västvärlden. Religionen har väldigt stort inflytande på hur landet skall styras där medan vi här ser religionen mer som filosofiska människors fantasier. En annan grundläggande skillnad är att vi i västerlandet är extremt fokuserade på intellektuella saker. Vi diskuterar materiens och vetenskapens mysterier utan att komma fram till något svar. Enkelt, säger hindun, allt är ett med Brahman och som är bortom alla ord så det finns inget konkret svar. En västerlänning skulle aldrig acceptera ett sådant svar. Det ligger helt enkelt inte i vår natur. Här strömmar forskningsresultaten fram, det skulle vara konstigt om som västerlänning inte tog någon hänsyn till dessa. Sen finns det även saker inom religionerna som skiljer sig på många sätt från de österländska. I de västerländska religionerna finns det bara en väg som leder till frälsning, och för en hindu kan detta verka väldigt egendomligt och konstigt. Där har det alltid funnits flera alternativ till frälsning, men den valmöjligheten finns inte i västerländsk religion. Även det att det bara finns en gud i islam kan verka konstigt för en hindu som är van vid flera tusen olika gudar att välja bland. Och sist men inte minst så har islam endast en helig skrift medan hinduismen har mängder med skrifter. Det finns alltså inga valmöjligheter i de västerländska religionerna medan man i hinduismen kan välja fritt vilken väg man vill gå till frälsningen, vilken gud man vill dyrka och vilka skrifter man vill läsa. Skillnaderna kan verka små på ytan, men det blir stora konsekvenser när två religioner möts som har helt olika uppfattningar om vad som är rätt och vad som är fel.

Indiens historia har haft stor betydelse för hur det indiska folket idag är uppbyggt. Det finns ingen egentlig enhet inom folket, men ändå kan hinduerna känna en viss samhörighet kopplat till religionen. Man brukar uttrycka det som ”enhet genom mångfald” inom hinduismen. Hela Indiens befolkning har påverkats av ett filosofiskt tänkande som är så unikt för Indien att de alla kan känna en samhörighet genom detta.
Resonemang kring den indiska filosofin


Målet med livet
Buddhister och hinduer har en annorlunda syn på sina medmänniskor som vi i västvärlden har svårt att förstå oss på. Speciellt hinduer känner en äkta sympati för alla människor eftersom de tror att alla är en del av den stora världssjälen Brahman som är den störste guden av alla. Detta märker man även på jämställdheten mellan män och kvinnor i Indien. I och med att alla är en del av Brahman så är också alla lika mycket värda inför guden. Kvinnors Dharma räknas lika mycket som mäns. I Indien ser man kvinnors hushållsuppgifter som deras Dharma medan vi i västvärlden istället ser hushållssysslor som nedvärderande för kvinnor. Men alla har vi olika Dharma så det går inte att jämföra på det sättet. Det viktiga i Indisk religion är att uppfylla sin Dharma så att man får bra karma till nästa liv. Tillhör man gärningarnas väg så är det ännu viktigare att man samlar på sig så bra karma som möjligt för att kunna nå målet i livet. Buddhisterna resonerar ganska likartat. För att kunna utrota lidandet i världen måste man släcka livstörsten och längtan efter lycka i livet. Istället för att uppfylla sina egna begär och ge sig själv en kortvarig lycka som sedan mynnar ut i lidande ska man utgå från sina medmänniskors begär och handla utefter dessa. Dharma utgår alltid från omgivningen och medmänniskorna och deras begär. Om nu detta blir till ett lidande för en själv så ligger lösningen i att handla som robotar och att inte fästa sig vid sina egna begär. Alla har vi ett begär efter lycka i livet. Men om vi utrotar detta begär och bara gör det som är gott för andra utan att tänka på vad jag själv behöver så kan vi uppnå målet i livet som är att uteslutas från livets eviga kretslopp. Även om målet i buddhismen och hinduismen inte riktigt är detsamma så är vägarna dit väldigt likartade. Som det står i artikeln om indisk metafysik så ska vi försöka avhålla oss från handlingar där vi utgår från oss själva och samtidigt försöka upprätthålla världen. Att inte tänka egoistiskt i något avseende kräver mycket träning och därför är meditation en viktig del i vägen till målet. Genom meditation tränar man på att tänka bort sina mänskliga begär. Om det t.ex. kliar någonstans medan man mediterar så ska man tänka bort det helt och hållet även om man känner ett starkt begär av att klia sig. Man ska helt enkelt tömma sig på de ytliga tankarna för att kunna nå in till det innersta medvetandet där sanningen finns. Den buddhistiska vetenskapen om medvetandet är komplicerad för en västerlänning som aldrig har sett livet i det här perspektivet.


Men hur ska världen gå vidare om människor inte längre har några begär efter att gå vidare i livet? Om man inte får ha en längtan efter att utveckla nya tekniker, hur ska då världen utvecklas? Eller om människor har en längtan efter att få barn, ska de då försöka utrota denna längtan för att det medför lidande när de har fått barnet och glädjen för detta har försvunnit? Och hur ska då världen upprätthållas om människorna inte längre förökar sig? Världen bygger på människors begär efter något nytt, om inte människor längre hade begär så skulle världen stanna för gott. Men egentligen är det ingen mer än en själv som bestämmer vad man gör med sitt liv. Det man gör påverkar endast en själv och får konsekvenser i sitt nästa liv. Har man levt ett bra liv enligt hinduismen och samlat på sig bra karma och uppfyllt sin Dharma får man ett bättre liv efter detta. Har man levt ett liv utan egna begär och med rätt förståelse, tanke, tal, handling, levnadssätt, strävan, uppmärksamhet och koncentration så är det större chans att man utesluter sig ur livets kretslopp och hamnar i Nirvana, som egentligen ingen vet vad det är. Målet i bägge religionerna är alltså att försvinna från denna världen. Visst kan det låta skönt, men vad ska hända med den kommande världen om alla utesluter sig från kretsloppet här på jorden? Varje varelse ger ju upphov till en ny efter sin död, och om alla når målet Moksha eller Nirvana då skulle vi misslyckas med vår uppgift att upprätthålla världen här på jorden. Och om varje individ ger upphov till endast en ny individ, hur förklaras då att människorna bara blir fler och fler här på jorden? Det måste betyda att antalet insekter minskar i samma takt, eller?


Jordisk pessimism
Är buddhismen en pessimistisk religion? Det är en fråga som ofta uppkommer när man talar om buddhismen. Anledningen till att man ställer sig den frågan är att buddhismen handlar om lidandet i världen. Allting handlar bara om fastställandet av lidandet i världen och enda lösningen på detta är att försvinna helt ur världen. Detta låter inte särskilt lockande att tro på. Men det finns ett hopp, och det är det hoppet som buddhisterna ser. Att försvinna från allt jordiska och hamna på ett ställe där inget lidande finns, där allting är fridfullt. Ingen vet egentligen hur Nirvana är, men man har försökt definiera platsen som en plats där man är fri från återfödelsens kretslopp, allt som binder, alla begär, allt hat och all okunnighet, den perfekta världen helt enkelt. Så visst finn...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

http://www.dhamma.se/religion.nu/6.htm http://www.dhamma.se/religion.nu/1.htm

Kommentera arbetet: Hinduism och buddhism

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2010-01-17

    Tänkvärt! Du verkar väldigt insatt.

Källhänvisning

Inactive member [2008-10-18]   Hinduism och buddhism
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=10155 [2018-10-16]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook