Svenska Artikel - Språkets två sidor

2224 visningar
uppladdat: 2008-10-15
Xingjian Su

Xingjian Su 27 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Språkets två sidor

I det moderna samhället där begrepp såsom infrastruktur, informationsteknik och globalisering blivit vardagliga och självklara, har kommunikationen övergått till att vara något så grundläggande att den hamnat i skymundan. Vi tar kommunikationen för givet - den som är grundpelaren som bygger upp alla andra nivåer i civilisationen.
Inget av de stora imperierna i Europa hade blivit framgångsrika utan ett sofistikerat och välfungerande informationsnätverk, som förenade de små enheterna till det stora hela. Romarrikets framgång grundades på dess nätverk av vägar där meddelanden snabbt kunde färdas. Samtidigt föll det på grund av dess storlek och brist på fungerande informationsflöde, båda fallen är tydliga exempel på kommunikationens vitala värde. Också för den enskilde individen är kommunikationen grunden för integration, vilket är en av människans starka sidor. Prof. Ahlén och doc. Su har studerat kommunikationen i några av dess beståndsdelar och presenterar här sina undersökningsresultat och slutsatser.

---------------------------------------------

Tänk på hur mycket kommunikationen betyder för oss enskilda individer. Det är något oumbärligt som till och med små isolerade kulturer tar för givet. Skrift kan anses som det viktigaste medlet då det kan vara väldigt koncist, men det bygger på en förmåga till tal. Analfabeter må exempelvis vara oförmögna till skrift men har alltid lätt till att uttrycka sig i tal, blinda må vara fysiskt handikappade men har heller inga som helst svårigheter till att uttrycka sig. Båda har då större chans till integration i en social miljö. I kontrast har dövstumma inget verkligt fysiskt handikapp, men däremot en oförmåga till tal, vilket begränsar deras kommunikationskrets. I det avseendet anser samhället dövstumhet som ett större handikapp än analfabetism och blindhet.  

 Denna premiss tyder på att kommunikation är något som länkar oss samman, men den kan också vara en avskiljande faktor som påvisar våra olikheter - språkens avvikelser samt sociolekter är det yttersta beviset på denna faktor. De två könens olika kommunikationssätt bör därför kunna liknas med sociolekters fundamentala funktion. Könens kommunikation som sådan kan inkludera ett avvikande ordförråd, men också mer indirekta skillnader såsom kroppsspråk, symbolik och sinnestämningar. Därför kan till synes snarlika informationsflöden innehålla olika innebörder och implikationer, eftersom att dessa inte passerar det vanligaste mediet. Att könens indirekta informationsflöden skiljer sig åt är något allmänt vedertaget inom samhällets fördomar - en naturvetenskapligt utbildad grupp som tillfrågades angående fördomar förutspådde bland annat att män talat mer koncist och i korta meningar, medan kvinnor i större utsträckning blandar in metaforer och symbolik i sina.   

Den undersökning som har genomförts behandlar dessa hypotetiska olikheter som föreslagits av denna grupp. Skillnader i fråga omfattade svordomar och vardera könens totala längd på tal i en vardaglig konversation.  Valet av just svordomar bygger på deras direkta förmåga att signalera känslor och sinnestämningar, finns det skillnader ger det antydningar om variation inom män och kvinnors förmedlande av känslor och skulle därför möjligtvis ge stöd åt de fördomar som existerar. Längden på ett tal avgör möjligheten att föra in symbolik och porträtteringar, korta meningar kan inte på samma sätt uttrycka en djupare innebörd. Skillnaden i längd mellan män och kvinnor skulle också kunna bekräfta vissa fördomar.

Det som undersökningen bekräftade, eller snarare inte bekräftade; var att det inte fanns någon koppling mellan män och kvinnors svärande med avseende på antal svordomar. Det som utmärkte sig var de två könens olika ordval av svordomar, och alltså inte fördomen att män svär oftare än kvinnor. Ett problem i de alldagliga fördomarna är; å ena sidan skulle män svära mer än kvinnor, å andra sidan/samtidigt så uttrycker kvinnor sina känslor i större omfattning än män. Fördomens grundläggande problem ligger i svordomens starka förmåga att uttrycka sinnestämningar. Om män var mer känslomässigt passiva skulle fördomen medföra färre svordomar från deras sida. Det verkliga problemet ligger dock i definitionen av svordomen. En svordom behöver inte tillhöra det vardagliga tabubelagda vokabulären, snarare dikteras sinnestämningens uttryck i uttalet av ett ord - i en situation där en "normal" svordom skulle kunna passa kan den enskilde individen uttrycka sig på ett annat sätt, och ändå få samma innebörd. En person kan lika gärna ge en ljudligt missnöjd interjektion eller något annat ord som för individen substituerar svordomen i ett sammanhang, där mottagaren kan tyda personens intentioner. I detta avseende svär män och kvinnor i stort sätt lika mycket.

Även längden på meningarna var snarlika könen emellan och kanske ett tecken på att de fördomar som gruppen har är inget annat än fördomar. Men precis som fallet med svordomarna är det inte längden som är det centrala, det som påverkar uttrycket av emotionella stämningar bygger på de satsdelar som meningen består av. Hypotetiskt kan man tänka sig att folk i liten mån beblandar djupare innebörder i sina meningar, troligtvis eftersom detta begränsar deras kommunikationskrets, analogt med dövstummas kommunikationshandikapp. 

Hur bör vi då förhålla oss till dessa slutsatser? Spelar kvinnor och mäns avvikande sätt att kommunicera någon roll för samhället som helhet? Det som undersökningen har kommit fram till är visserligen att dessa skillnader är väldigt små, eller obetydliga, hur stor dominerande kan då deras funktion över samhällets kommunikation vara? Att fördomarna över huvudtaget existerar måste tyda på att det finns skillnader, ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Svenska Artikel - Språkets två sidor

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Xingjian Su [2008-10-15]   Svenska Artikel - Språkets två sidor
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=10148 [2017-08-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in