Socialpsykologi

7 röster
26585 visningar
uppladdat: 2008-10-13
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Socialpsykologi

 Innehållsförteckning

Inledning

Frågeställningar

Vad är socialpsykologi?

Hur påverkas individers beteende när man har ett socialt umgänge?

Påverkan i grupp

Tre kategorier av social påverkan

Varför finns det idag ett så stort behov av självkännedom?

Vidare reflektioner och avslutning

Källförteckning

Inledning

Nästan alla har vänner eller arbetskamrater som man umgås med nästan dagligen. Man utbyter känslor, ord, tankar och handlingar hela tiden. Det behöver inte bara vara av de positiva slaget utan ofta är det om negativa saker man pratar om. Kan man leva med dessa utbyten utan att påverkas? Nej jag tror att det är omöjligt att undgå att påverkas av andra. Socialpsykologin handlar om just påverkan av andra. Gordon Allport (1897 - 1967) låter sammanfatta socialpsykologin i en enda mening: "Den som studerar socialpsykologi försöker förstå, förklara och förutsäga hur en människas tankar, känslor och handlingar påverkas av hennes tolkningar och uppfattningar av andras tankar, känslor och handlingar."[1]

Detta tycker jag är ett väldigt intressant ämne då jag på sista tiden har funderat en hel del på hur jag påverkas av mina egna kompisar. Syftet med att skriva om socialpsykologi är att lära mig mer om ämnet och om hur och varför vi påverkas så lätt.

Jag ska i det här arbetet med viss hjälp av olika teoretiker, skriva om socialpsykologin och dess grundtankar.

Internetkällor ska man granska kritiskt och det har jag försökt att göra. Men källhänvisningarna till högskolor anser jag riktiga då de beskriver socialpsykologi i korthet och vad högskolekurserna inom detta område tar upp. Jag har också använt mig av två tryckta litteraturer som är skrivna som studentlitteraturer. Dessa finns som undervisningsmaterial på flera högskolor.

Frågeställningar

Frågorna jag ska behandla är:
Vad är socialpsykologi?

Hur och varför påverkas vi av andra?

Varför finns det idag ett så stort behov av självkännedom?

Vad är socialpsykologi?

Det finns många olika perspektiv och synsätt på vad socialpsykologi är. Jag kommer att beröra några av synsätten i det här arbetet.

Socialpsykologi handlar enligt Johan Asplund, (1983), om "en vetenskap om snedstrecket mellan individ och samhälle"[2] där man enligt Björn Sennbrink (2003), fokuserar på hur människor tänker på, påverkar och relaterar till andra. Denna vetenskap undersöker och förklarar varför vi beter oss olika i olika situationer med olika umgänge. "Varför vissa går från att vara goda grannar till att bli våldtäktsmän och mördare." [3]

Davis G. Myers (2000:XV) däremot, ser socialpsykologin ur en annan vinkel. Han menar att socialpsykologin är som en akademisk disciplin där dess mål är att vetenskapligt studera hur vi tänker om, påverkar och samspelar med varandra. Skillnaden mellan dessa två är alltså att Sennbrink ser socialpsykologin mer som en lära där man forskar sig fram till svar medan Myers ser den som ett kunskapsområde där lärda män eller kvinnor har studerat och studerar.

Myers (2000:xi) menar vidare att socialpsykologiska processer är själva kärnan i våra liv. Detta påstår han eftersom våra medmänniskor på ett avgörande sätt påverkar oss, vår utveckling och vårt liv.[4]

Jag ska ta upp ytterligare ett synsätt på socialpsykologin. Ett synsätt som är ganska likt Myers. Nilsson (1996:71) menar att socialpsykologi är och handlar mer om ett samspel mellan samhället/det sociala och allt vad det innebär (strukturer, normer, grupper, kultur m.m.) och individen med sina fysiska, mentala och känslomässiga förutsättningar. Nilsson (1996:71) menar vidare att det är i samspelet med andra människor och inom ett socialt sammanhang som varje enskild individ utvecklar sina tankar, känslor, attityder och handlingar.[5] Detta borde teoretisk sett innebära att människor som aldrig kommer i kontakt med den sociala tillvaron aldrig heller utvecklar sina tankar och känslor. Dvs. "Det allmänna påverkar det specifika."(Nilsson, 1996:71). Skulle man då sätta en liten pojke ensam på en öde ö och komma tillbaka 50 år senare, skulle han fortfarande tänka likadant som han gjorde när han blev ditsatt. Detta förutsatt att han inte hade börjat tänka som fiskarna i vattnet som han kanske lärt känna.

Det här samspelet mellan människor och det sociala umgänget som Nilsson pekar på kan man relatera till det Myer säger om att våra medmänniskor påverkar oss och våra liv.

Den 18 januari 2007 publicerades en artikel i Expressen där det skrevs att en flicka hade hittats igen efter 19 år i djungeln. Enligt artikeln gick hon som en apa och betedde sig som en apa. När hon var hungrig klappade hon sig bland annat på magen.[6] Detta stödjer definitivt Nilssons teori om att man påverkas av det sociala umgänget tycker jag.

En definition av socialpsykologi anses vara den mest heltäckande, den mest riktiga och användbara. Det är Gordon Allports (1897 - 1967) syn som jag citerade i inledningen. Enligt honom handlar socialpsykologin "om hur personers tankar, känslor och handlingar påverkas av den faktiska eller inbillade närvaron av andra". Vad han vill säga är att det är genom andra människor som vi möter samhället och att vi även finner oss själva i andra.[7]

För att dra några egna paralleller till Gordon Allport så kan jag av egen erfarenhet säga att man väldigt lätt påverkas av omgivningen. Det jag först tänker på är hur humöret i en grupp smittar av sig. Om någon är väldigt glad och pratsam så blir snart också större delen av gruppen det. Men detta fenomen fungerar också på motsatt håll. Och det är då, tror jag, som man lägger märke till det mest eftersom en negativ inställning ofta märks mer än en positiv. Om någon i gruppen är irriterad och vresig så är det väldigt lätt att andra i gruppen kan irritera sig på det faktum att han eller hon är sur. Då blir det automatiskt så att gruppen i sin helhet blir av nedstämd prägel.

Hur påverkas individers beteende när man har ett socialt umgänge?

En teori som Zajonc (1965) hade var "The drive theory of social facilitation". Denna teori handlar om den sociala förstärkningen. Det innebär att när andra är närvarande förbättrar man de intränade och enkla uppgifterna men man försämrar de svåra och sämre tränade uppgifterna.[8]

Detta är något som jag har lagt märke till inte minst på mina fotbollsträningar. Saker som man har tränat en hel del på, på egen hand, vill man gärna visa upp att man klarar av. Då får man någon slags kick som gör att det oftast fungerar bra. Men när det gäller övningar som man är lite sämre på och som man inte övat lika mycket på så går det ofta i regel mycket sämre. Detta tror jag kan ha att göra med att man är rädd för att misslyckas och då misslyckas man ännu mer. Man vågar inte slå den där viktiga vågade passningen eller ta ett skott utifrån utan försöker bara bli av med bollen. Jag kan också se tydliga skillnader på min spelstil och inställning beroende på vilka som är med på träningen. När det bara är sådana lagkamrater som jag tycker om att umgås med så kan jag spela ut på ett annat sätt och verkligen ha roligt. Men när det är med lagkamrater som jag tycker mindre om och som inte tycker att man är bra nog så blir det automatiskt att man inte vågar göra lika mycket och är rädd för att visa sina svaga punkter.

Påverkan i grupp

Vid exempelvis grupparbeten i skolan handlar det om en annan social påverkan än social förbättring. Nu handlar det istället om en tendens hos olika individer att anstränga sig mindre när man arbetar i grupp än när man är ensam. Enligt Karau & Williams, (1993) kan denna tendens (social loafing = social maskning) inträffa när en rad omständigheter uppstår. Några av dem är när uppgiften kan upplevas som meningslös, när individens engagemang är lågt, när de andra gruppmedlemmarna är okända och när individen förväntar sig att de andra i gruppen ska prestera bra.

Vid arbeten i grupp kan man också prata om en annan påverkan som kallas ringelmanneffekten. Den innebär att den individuella ansträngningen minskar i takt med att storleken på gruppen ökar.[9] Detta är en effekt som ofta märks i skolan. Vid individuella arbeten är man van vid att göra allt själv och ha hela ansvaret på sig. Men vid grupparbeten måste man dela upp ansvaret mellan sig och när man då blir många i en grupp orkar man inte anstränga sig så mycket. Man tänker: "Det får de andra sköta, jag orkar inte det."

Tre kategorier av social påverkan

Enligt Cialdini (2002) finns det tre olika kategorier av social påverkan.

  • Konformitet: En social påverkan som innebär att individer själva förändrar sina attityder och beteenden för att anpassa sig till en grupp. Denna anpassning tycker jag är väldigt intressant. Man använder sig av den i stort sätt varje dag. Pratar man med en grupp barn på dagis anpassar man sig till deras talesätt och kunskaper. När man pratar med folk i sin egen omgivning är man som dem och använder ett helt annat språk som är svårt för en äldre att förstå. Därför ändrar man sin attityd och beteende även när man vänder sig mot äldre och prata på ett med "vuxet" sätt.

  • Compliance: Detta betyder att man ger med sig. Man böjer sig helt enkelt för någon annans uttalande vilja.

  • Lydnad: En social påverkan som innebär att lyder någon annans order, exempelvis en statlig överordnad (polis), lärare eller en förälder.[10]

Socialpsykologin säger även vad det är som gör att vi kan hjälpa andra, som ibland är helt okända, människor utan att tänka på vårt eget välbefinnande. Detta kallas altruism som är motsatsen till egoism.[11] Detta kan till exempel vara när man hjälper en gammal människa ner för en trappa eller plocka upp något han eller hon tappat i hissen.

Varför finns det idag ett så stort behov av självkännedom?

Att känna sig själv i socialpsykologiskt mening, säger Björn Nilsson (lektor i socialpsykologi), menas att vi är beroende av att veta vilka vi är, nämligen att vi "måste vara andra för att vara oss själva". Människan har redan från födseln en social kompetens och föds in i ett socialt sammanhang. För att medvetenheten och självuppfattningen ska utvecklas måste det till andra människors reaktioner och bekräftelser.[12]

"Gnothi seauton", känn dig själv, stod det på Apollotemplet i Delfi. Detta citat ville peka på en varning för människan att inse sin begränsning och inte förhäva sig. Idag låter det annorlunda. När vi idag använder samma devis/citat handlar det inte om de yttre gränserna utan om de inre. Strävan efter självkännedom är i det närmaste obegränsad och kommer att fortsätta hela livet. Det beror inte minst på att vi under livet ändrar den sociala positionen och därmed går in i nya roller och får andra former av bekräftelse från den nya omgivningen. (Björn Nilsson)[13]

Förr var människor som bodde på samma ställe mer lika varandra när det gällde bakgrund, erfarenheter och förväntningar på och inriktning i livet. Över en generation hade den sociala omgivningen knappt förändrats någonting. Denna förändring tog lång tid och man behövde då inte samma självkännedom eftersom allt var likadant. Men idag går dessa förändringar mycket snabbare. Vi lever därmed i en osäker värld och framtiden är lika osäker. Björn Nilsson menar att detta resulterar till en vilsenhet i livet som idag inte kan klaras ut lika snabbt. Det krävs en inre stadga och styrka för att hantera livets alla kriser och oförutsägbarheter. Idag finns det även ett betydligt starkare fokus på individen. Ett fokus som förr var på kollektivet. Nilsson fortsätter med att peka på de allt högre kraven på individen i familjen, utbildningen, fritiden och i arbetslivet. Det kan gälla livskvalitet, lycka, men även arbetsprestation, studieförmåga och konflikttolerans. Därför har individen idag ett stort behov av att synas och höras i dessa sociala sammanhang.[14]   

Den stora och ofta återkommande frågan om hur man ska bära sig åt för att hitta självkännedom är svår att besvara. Björn Nilsson menar att det finns många sätt att besvara frågan men om just ett sätt fungerar beror helt på individen. Men kan be om återkoppling - alltså att man frågar andra i sin närhet vad de har för bild av oss. Man kan också fundera över sina egna värderingar, vilken människosyn man har osv.

En känd filosof och teoretiker - Aristoteles - menar att människan är en social varelse som därmed måste ha förståelse för relationer mellan människor. Med det menas att man ska ha förståelse för vad som sker när hon är tillsammans med andra och hur både grupper och organisationer kan ledas. Med andra ord: Man ska ha förståelse för en social kompetens.

Förutom den sociala kompetensen krävs även psykologisk kompetens. Den psykologiska kompetensen handlar om mognad, självkännedom och reflektion över gjorda erfarenheter.

En annan s.k. väg till självkännedom, enligt Nilsson, kan gå via förhållandet mellan förnuftsenligt och instinktivt tänkande hos individen. Bara förnuftsenligt tänkande över vem man är brukar ofta snabbt ta slut. Man ser bara stängda dörrar för en större insikt om och utsikt in i psykets labyrinter, skriver Björn Nilsson. Han fortsätter med det instinktiva tänkandet i vilket han ser nycklar till de stängda dörrarna. Dessa nycklar ser man eftersom att det instinktiva tänkandet inte är begränsat av språkets kategorier utan rymmer det som ordet "fantasi" egentligen betyder: "göra möjligt".[15]

Vidare reflektioner och avslutning

Socialpsykologi handlar om att se sambandet mellan individ och hennes medmänniskor. Vi tar hela tiden emot intryck och beteenden från våra medmänniskor och det går inte att undgå att vi påverkas väldigt mycket av dessa. Precis som Myer en gång sa, så är det våra medmänniskor som påverkar oss, vår utveckling och våra liv. Det tycker jag är ganska skrämmande. Även om Myer är en teoretiker som så många andra och man kanske inte helt kan lita på hans uppfattning så inser jag att detta verkligen kan stämma. Vi påverkas helt olika utifrån vilken grupp vi hamnar i. Jag tror att alla tillhör en grupp. Familjen eller arbetskamraterna kan vara en grupp, uteliggare tillhör en grupp osv.

Jag tycker också att Allports teori om att vi finner oss själv genom andra människor är väldigt intressant. Jag börjar fundera på hur jag någon sin skulle kunna hitta mig själv och veta vem jag egentligen är om jag inte får intryck av hur andra uppfattar mig. Även om Allports teori anses vara den mest heltäckande så är det ändå värt att påpeka det att detta också bara är en teori som alla andra.

Frågan återkommer om hur vi påverkas när vi är tillsammans med andra. Slutsatsen jag kan dra efter att ha skrivit det här arbetet är att det är en naturlig reaktion. Alla intryck vi tar emot från vår omgivning samlas och formas till ett beteende som jag tror kan uppfattas som vår personlighet.

För mig är självkännedom något som jag försöker uppnå varje dag. Genom att känna sig själv tror jag att man också kan lä...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Angelöw Bosse, Jonsson Thom. (1990, 2000) Introduktion till socialpsyklogi.2 uppl. Lund Jeffmar Christer. (1987) Socialpsykologi - människor i samspel. Lund Internet: http://www.psykologisverige.info/socialpsykologi.htm (2008-05-08) http://socialpsykologi.twice.se/socialpsykologi.html (2008-05-08) http://www.expressen.se/1.525553 (2008-05-10) http://www.oru.se/oru-upload/institutioner/idrott%20och%20h%C3%A4Isa/pdf/Social%20p%C3%A5verkan.pdf (2008-05-14) http://www.his.se/templates/vanligwebbsida1.aspx?id=18928 (2008-05-09)

Kommentera arbetet: Socialpsykologi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Natanael Larsson [2008-10-13]   Socialpsykologi
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=10144 [2017-06-27]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in