Rättsfallskommentar NJA 1997 s. 645

2 röster
5203 visningar
uppladdat: 2008-10-06
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

•1.      Inledning

Denna rättsfallskommentar kommer att behandla fallet NJA 1997 s. 645 som gällde arvskifte mellan fyra barn efter det att fadern dött, senare visade det sig dock att det ena barnet, Eva, ej var biologisk dotter till arvlåtaren. De tre övriga barnen yrkade på att arvskiftet skulle ogiltligförklaras och att Eva skulle återbetala det hon fått i arv. Yrkandet bestreds av Eva, bl.a. med den invändningen att hon var vid god tro vid arvskiftet. Till grund för deras yrkande anförde kärandena att arvskiftet borde ogiltligförklaras p.g.a. förutsättningen vid arvskiftet var att Eva S var att betrakta som biologisk dotter till Gunnar S då denne senare visade sig vara oriktig gjordes det av käranden gällande att Eva S var återbetalningsskyldig i förhållande till vad hon fått tilldelat i form av sin arvslott. Alternativt åberopade de tre barnen att arvskiftet var oskäligt enligt 36 § avtalslagen till följd av det senare framkommit att Gunnar S ej var far till Eva S. Det framgår av förarbetena till avtalslagen att dess 36 § ej helt skall ersätta förutsättningsläran[1] och därför kommer huvuddelen av detta referat kretsa kring "förutsättningsläran" eftersom avtalslagens 36 § ej hade någon verkan på domslutet i detta rättsfall.

I äktenskapet mellan Elsa S och Gunnar S, senare arvlåtaren, föddes alla fyra barnen, däribland Eva. I och med att hon föddes i ett äktenskap presumerades Gunnar S vara fader till barnet enligt 1 kap 1 § FB. Att Eva senare efter arvskiftet väckte frågan om faderskap enligt 3 kap 2 § FB och fått det fastställt, via dom,  att Gunnar S ej var hennes biologiska fader leder oss till rättsfrågan i fallet; kan ett arvskifte ogiltligförklaras p.g.a. att en förutsättning senare visat sig vara oriktig?

TR och HovR förklarade arvskiftet ogiltigt enligt förutsättningsläran och förpliktade Eva att betala tillbaka vad hon tilldelats vid arvskiftet. HD avvisade underrätternas domslut och förklarade arvskiftet efter Gunnar S giltigt och lämnade därmed kärandenas talan utan bifall.

•2.      Förutsättningsläran

2.1 Förutsättningslärans rekvisit

Grunden för kärandenas yrkande bygger på något som i den juridiska doktrinen kallas förutsättningsläran[2]. Enligt denna lära kan ett avtal bli ogiltigt eller jämkas, det handlar alltså om en del av ogiltighetsläran.[3] Förutsättningsläran är vida omtvistad och har diskuterats livligt i doktrinen, men enligt den "allmänna" förutsättningsläran kan ett avtal bli ogiltigförklarad om det uppfyller följande tre rekvisit; (1) Förutsättningen skall vara väsentlig och bestämmande för den som företagit rättshandlingen.[4] (2) Förutsättningen skall vara väsentlig och vara synbar för medkontraheten.[5] Man ska m.a.o. inse att den man avtalat med förutsatt att en viss förutsättningen låg till grund för denne vid tiden då avtalet träffats. (3) Slutligen skall en särskild relevansprövning företas och här finns två "avdelningar" inom förutsättningsläran nämligen de subjektiva och de objektiva. De subjektiv lärorna föreslår ett hypotetiskt prov, hur skull parterna ha avtalat om den felaktiga förutsättningen kommit på tal innan avtalet träffats. Enligt de objektiva lärorna föreslås en objektivt bestämd riskfördelning vid felaktiga förutsättningar. Här behandlas faktorer som förutsättningens beskaffenhet, parternas möjlighet att inse den felaktiga förutsättningen och dels parternas beteende vid avtalsslutandet (en part skulle kunna genom sitt beteende framställa en viss förutsättning som den andra parten skulle kunna tolka felaktigt).[6]

2.2 Tingsrättens och hovrättens tillämpning av förutsättningsläran.

Enligt domstolarna var förutsättningen att Eva S vid arvskiftet var att betraktas som dotter till Gunnar S och att denna förutsättning varit dels bestämd och väsentlig för de tre andra syskonen. Arvskiftet befanns därför inte bindande mot Eva eftersom förutsättningen vid tidpunkten för avtalet uppfyller alla tre rekvisit enligt förutsättningsläran (se ovanför punkt 2.1), då det vid en senare dom fastställts att Eva S ej var dotter till Gunnar S. Det framgår av hovrättens dom att förutsättningsläran anses analogt tillämplig inom familjerätten, bl.a. med hänvisning till rättsfallen NJA 1916 s 297 och NJA 1948 s 244.[7] HovR ansåg det för övrigt "obilligt" att Eva S skulle betala tillbaka hela summan som hon tilldelats vid arvskiftet eftersom hon förbrukat summan i god tro och satte då ner summan som skulle återbetalas jämfört med TR som förpliktade Eva S att betala tillbaka hela summan hon tilldelats vid arvskiftet jämte ränta.

•3.      Kommentar och analys av HD:s domslut

HD har tagit fasta på faderskapspresumtionen enligt 1 kap 1§ FB; att om barnets moder vid födseln är gift skall mannen i äktenskapet anses vara barnets fader. I och med detta har barn i äktenskap rätt till arv enligt 2 kap 1 § ÄB. Vidare gör HD gällande att en stor rättsosäkerhet kan komma att skapas om arvskiften som bygger på nämnda faderskapspresumtionen kan komma att ogiltligförklaras p.g.a. senare uppkomna förutsättningar.

HD kan med sin dom vilja ge uttryck för att ett arvskifte är i princip giltigt även om en av delägarna, som fått faderskapet fastställt via faderskapspresumtion, vid ett senare tillfälle fått faderskapet hävt. Presumtionsregeln står, enligt HD, m.a.o. "över" den allmänna förutsättnings­läran i detta fall. Faderskaps­presumtionen kan enligt HD bara få stå tillbaka vid "speciella om­ständig­heter", vad domstolen anser med detta är för mig oklart och skapar i sig en rättsosäkerhet. Faderskaps­presumtionen borde i sig inte skapa någon arvsrätt eftersom reglerna i 2 kap ÄB bygger på biologisk släktskap[8], detta med hänsyn till att faderskaps­presumtionen just är en presumtion som till skillnad från de biologiska banden genom dom kan hävas. I och med att faderskapspresumtionen hävs borde rätten till arv enligt 2 kap 1 § upphöra att gälla. Med detta i förgrunden är enligt min mening HD:s dom lite otydlig, bara för att avtalet gäller inom familjerätten skall tydligen vanliga avtalsförhållanden inte gälla (jmf. t.ex. avtalslagens 36 § som kan jämka och ogiltigförklara ett avtal p.g.a. senare fastställda felaktig förutsättningar).

Konsekvensen av HD:s dom skulle kunna bli att ett arvskifte kan bli gällande även om någon "felaktigt" har fått tillgång till hela kvarlåtenskapen. Detta kan belysas bäst genom ett exempel; antag att arvlåtaren X dör och lämnar efter sig en dotter Y, som precis som i rättsfallet senare får faderskapet hävt genom dom, eftersom det då bara finns en arvinge i första arvsklassen är arvskifte onödigt. Y behåller hela kvarlåtenskapen. Om det nu finns fem personer i andra arvsklassen som saknar talerätt i faderskapsfrågan därför att mannen varaktig sammanbott med barnen, enligt FB 3:1 st 2[9], blir konsekvensen att hela kvarlåtenskapen behålls av Y. Detta kan bli konsekvensen av HD:s domslut, vilk...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Källförteckning Prop 1975/76:81 om ändring i avtalslagens 36 § Prop 1975/76:170 om ändring i föräldrarbalken, m.m. NJA 1948:51. s 244 NJA 1916:96 s 297 NJA 1985 s 178 Bäckman, N. & Höglund, O. – Svensk familjerättspraxis, (Supplement 17 juni 1999), Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1999 Adlercreutz, Axel – Avtalsrätt 1, nionde upplagan, juristförlaget i Lund, 1989 Agell, Anders – Äktenskap samboende partnerskap, andra upplagan, Iustus förlag, Uppsala, 1998 Kleineman Prof. Jan, redaktör - Juridisk Tidskrift 1997-98, Stiftelsen Stockholms juridiska fakultets tidskrift, Stockholm, 1998

Kommentera arbetet: Rättsfallskommentar NJA 1997 s. 645

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2008-10-06]   Rättsfallskommentar NJA 1997 s. 645
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=10136 [2018-08-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook